2018 – året då varningsklockorna ringde

När vi ser tillbaka på år 2018 kan vi konstatera att det har varit mycket som hänt, både ute i världen och hemmavid. Det är också ett år som sänder varningssignaler inför 2019.

Internationellt. Nationalismen förefaller breda ut sig. I Italien bildade främlingsfientliga högerpartiet Lega och populistiska Femstjärnerörelsen koalitionsregering. 

Neoliberale nationalisten Jair Bolsonaro, som inte verkar sätta demokratin i främsta rummet, vann presidentvalet i Brasilien. De som tjänar pengar på att skövla Amazonas ser nya möjligheter. Därmed hotas hela världens klimat.

Vladimir Putin valdes till en ny presidentperiod i Ryssland. I Tyskland fick Angela Merkels kristdemokrater i flera delstatsval uppleva att delar av valmanskåren föredrog De Gröna eller ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland. I USA förlorade Donald Trumps republikaner sin majoritet i representanthuset i mellanvalsåret. Demokraterna får nu majoritet i kongressens andra kammare efter nyår.  

Gängkriminalitet. Den ökande grova brottsligheten ställer till med enormt stora problem i Sverige. Platsbrist råder på landets fängelser. Det behövs mer resurser över hela linjen, inte minst förbyggande, för att samhället ska klara av att lösa de problem som den ökande brottsligheten för med sig. Bara lite mer än en fjärdedel av de gängrelaterade morden klaras upp, medan uppklarningsprocenten är närmare 90 procent för övriga mord.

Den åttonde augusti hittar polisen en livlös kropp i Smedbyparken i Huskvarna. Det är den hemlöse rumänen Gheorghe Hortolomei-Lupu, mera känd som Gica. Ungdomar hade en längre tid trakasserat honom, vilket vuxna runt omkring känt till. Två unga åtalades. 

Exceptionellt varmt. Efter den extraordinära värmen i maj följde en junimånad med mer typiskt och varierat svenskt sommarväder. Längst i söder blev juni dock en av de allra varmaste på 100 år. Därefter blev juli en av de varmaste sommarmånader som hittills registrerats i flera delar av landet.

Sommarens värmeböljor och bränder var exceptionella. I juli härjade minst ett 50-tal häftiga skogsbränder. Brandmän, övrig personal och volontärer gjorde heroiska insatser. För att få slut på de många bränderna fick räddningstjänsterna förstärkning av  brandstyrkor och frivilliga från andra EU-länder. Sommaren 2018 kan verkligen ses som ett varningens år när det gäller klimatfrågan. Inför 2019 måste beredskapen höjas.

Inrikespolitik. ”Nu är det julafton året runt för statsvetare!” Så inledde Jenny Madestam, fil dr i statsvetenskap, sin beskrivning av det unika läge som uppstått i svensk politik efter valet. Men hur hamnade egentligen Sverige i detta svårlösta dilemma?

Det handlar om att skapa en bild av Sverige i dag och i framtiden som människor känner igen sig i, enligt Madestam. Ja, det handlar exempelvis om hur politiken tar tag i samhällsproblemen. Det lyckades inte partierna med utan missnöjet växte – vilket bidrog till valresultatet.

Enskilda sakfrågor fick stort genomslag på många regionala och lokala val. I Göteborg fick uppstickaren Demokraterna nära 17 procent av rösterna i kommunvalet på grund av motståndet mot Västlänken. Samtidigt växte sig sjukvårdspartier starka i landstingsvalen, främst i Norrland.

Positivt är att valdeltagandet är på väg upp. I Sverige röstade 87 procent i valet den 9 september, vilket är det högsta valdeltagandet sedan 1985. Bottennoteringen hittills var 2002, då deltagandet var 80 procent.

Se ändå framåt med tillförsikt. Vi har mycket att lära av 2018. Men hur mycket har potentater som USA:s Trump, Rysslands Putin och Kinas Xi Jinping lärt sig? Risken är att deras maktbehov och hänsynslöshet inte kommer att avta och att världen kommer att präglas mer av egoism och ondska än av samförstånd och god vilja. Klimatfrågorna verkar inte stå högt på agendan vare sig hos världens politiker eller  medborgare.

Men vi måste ändå försöka se med viss tillförsikt på 2019 och göra vad vi kan för att driva på i rätt riktning. För utan framtidstro klarar vi oss inte.