Madagaskars mångfald akut hotad

Madagaskar uppvisar en enorm biologisk mångfald. De flesta växt- och djurarterna där finns inte någon annanstans på jorden, men det rika livet på ön är akut hotat. Nu måste regeringar och miljöorganisationer hjälpa till och bevara mångfalden i samarbete med, och till gagn för, landets befolkning, skriver forskare från över 50 olika organisationen och lärosäten i tidningen Science.

Baobabträd på Madagaskar. Forskarna fann att nästan 90 procent av alla öns växter påverkas negativt av överexploatering.
(Foto: Tobias Andermann)I två artiklar i den vetenskapliga tidskriften Science presenterar forskare från mer än 50 organisationer världen över – däribland svenska Göteborgs universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet – en stor översyn av Madagaskars biologiska mångfald. Genom en kombination av de senaste observationerna från ön och nya tekniker för att förutsäga bevarandestatus kunde forskarna utvärdera hoten mot mångfalden på land och sötvatten.

Analyserna visade att överexploatering genom till exempel jakt och skördandet av växtarter samt ohållbara jordbruksmetoder påverkar 62,1 procent respektive 56,8 procent av ryggradsdjursarterna negativt. När det gäller växter påverkas närmare 90 procent av alla arter. Forskarna drar slutsatsen att kunskapen om Madagaskars biologiska mångfald och dess nedgång tyder på ett akut behov av åtgärder.

– Naturen är vår största tillgång i kampen mot klimatförändringar och för att säkerställa matförsörjningen. Ändå har vi degraderat alla ekosystem på denna planet till en bråkdel av deras tidigare omfattning, utrotat ett stort antal arter och utsatt många fler för risker. Madagaskar är ett tydligt exempel; dess biologiska mångfald är lika unik som den är hotad, säger Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och forskningschef vid Kew Gardens i Storbritannien.

 

Madagaskar är en av världens främsta samlingsplatser för biologisk mångfald. Där finns en unik samling av växter, djur och svampar, varav de flesta har utvecklats på ön och inte förekommer någon annanstans. Forskarna uppskattar att det finns 11516 beskrivna arter av inhemska malagasiska kärlväxter, av vilka 82 procent emdast växer där. Bland de 1314 arterna av inhemska land- och sötvattenryggradsdjur är siffran ännu högre – med totalt 90 procent endemism.

Forskargruppen sammanställde tillgängliga rödlistningsdata om växter och ryggradsdjur och använde maskininlärning för att förutsäga utrotningsriskerna för växtarter som saknar tidigare bedömningar. Endast en tredjedel av alla malagasiska växtarter har bedömts, och ändå fann forskare att där finns ett oproportionerligt stort antal evolutionärt unika och globalt hotade arter.

 

De två vetenskapliga artiklarna i Science understryker vikten av att förstå ursprunget, evolutionen, den nuvarande utbredningen och användningen av Madagaskars biologiska mångfald. Det är avgörande för att lyfta fram dess globala betydelse och vägleda brådskande bevarandeinsatser.

– Det finns massor av data över den biologiska mångfalden i världen. Men den är inte samlad. I vårt forskarteam har vi många olika expertiser och det har gjort det möjligt att få ett helikopterperspektiv över Madagaskars mångfald, säger Allison Perrigo, föreståndare vid Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier, GGBC vid Göteborgs universitet. 20 av studiernas medförfattare är knutna till GGBC.

För närvarande täcker skyddade områden 10,4 procent av Madagaskar, vilket relativt väl fångar önationens biologiska mångfald. Att upprätthålla och förbättra kvaliteten på skyddet i dessa områden, tillsammans med ett effektivt ex situ-bevarande – såsom fröbankar och program för förädling och återintroduktion – kommer att vara nyckeln till framgång. Liksom att involvera lokalbefolkningen i arbetet.

 

Madagaskars rika natur, särskilt dess mångfaldiga flora, har länge nyttjats av människan och det väntas finnas många fler användbara egenskaper som väntar på att upptäckas eller dokumenteras. Av de 40283 växtarter som används av människor över hela världen finns fem procent på Madagaskar. Utmaningen är att hitta en balans mellan lokal användning och att bevara naturskyddet i andra områden. Majoriteten av Madagaskars över 28 miljoner invånare bor utanför, men ofta mycket nära, skyddade områden. Dessa samhällen står inför utmaningar kopplade till utbredd fattigdom, som i sig är relaterad till en utarmning av naturen, begränsad tillgång till formell utbildning, hälsovård och regleringsfrågor inklusive markinnehav.

 

Enligt forskarna är biologisk mångfald den största möjligheten, och den mest värdefulla tillgången, för Madagaskars framtida utveckling och för medborgarnas hållbara framtid och välbefinnande.

– Madagaskars biologiska mångfald och landskap har förändrats dramatiskt under de senaste decennierna. Att rädda Madagaskars mångfald är allas ansvar, inklusive civila samhällen och beslutsfattare, det är nu dags att vidta åtgärder, säger Hélène Ralimanana på Kew Madagascar Conservation Centre och huvudförfattare till den ena studien.

Social Media Auto Publish Powered By : XYZScripts.com