Alzheimer förebyggs med probiotika

Förändringar i hjärnan sker många år innan symptomen märks vid Alzheimers sjukdom. Det går att diagnosticera sjukdomen i ett tidigt skede, menar forskare som har studerat särskilda proteiner i hjärnan.

Det finns en direkt koppling mellan tarmfloran och det som sker i hjärnan, visar forskning vid Lunds universitet.
(Foto: David Matos)

Sedan tidigare vet man att det finns två protein kopplade till sjukdomen: beta-amyloid som bildar plack i hjärnan, och tau som i ett senare skede samlas inne i hjärncellerna. De förhöjda proteinerna i kombination med kognitiva symtom har tidigare utgjort grunden vid diagnostisering av Alzheimers sjukdom.

– Förändringar uppstår i hjärnan mellan tio och 20 år innan den drabbade upplever några tydliga symtom och det är först när tau börjar sprida sig som nervcellerna dör och personen i fråga får de första kognitiva problemen, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.

 

I en internationell studie med 1300 deltagare har Oskar Hansson och kollegor, med hjälp av PET-kamera, studerat proteinerna tau och amyloid i deltagarnas hjärnor. De personer som forskarna upptäckte de två proteinerna hos visade sig löpa en cirka 20–40 gånger högre risk att utveckla Alzheimers sjukdom jämfört med andra. Det syntes vid en uppföljning några år senare.

– När både beta-amyloid och tau finns i hjärnan kan det egentligen inte längre betraktas som en riskfaktor, utan som en diagnos. En patolog som hade undersökt ett prov från en sådan här hjärna skulle direkt diagnostisera patienten med alzheimer, säger Rik Ossenkoppele, forskare vid Lunds universitet och Amsterdam university Medical Center.

Ossenkoppele säger att det finns två sidor som företräder olika forskningsinriktningar. Den ena menar att Alzheimers sjukdom inte kan diagnostiseras förrän kognitiv funktionsnedsättning börjar märkas. Den andra sidan anser, inklusive han själv och hans kollegor, att diagnosen grundar sig på biologi och de fynd man hittar i hjärnan.

 

Tarmbakterier kan påskynda utvecklingen av Alzheimers sjukdom enligt forskning från Lunds universitet. Resultaten öppnar upp för nya möjligheter att förebygga och behandla sjukdomen. Och betydelsen av bakterier för utveckling av Alzheimers sjukdom ska studeras. Likaså preventiva och terapeutiska strategier baserade på modulering av tarmfloran via kosten, och nya typer av probiotika.

För att klargöra kopplingen mellan tarmfloran och uppkomsten av sjukdomen överförde forskarna tarmbakterier från sjuka möss till bakteriefria möss, och fann då att mössen fick mer beta-amyloidplack i hjärnan än om de fått bakterier från friska möss.

– Vårt arbete är unikt eftersom vi kan visa på ett direkt orsakssamband mellan tarmbakterier och Alzheimers sjukdom. Det var slående att de möss som helt saknade tarmbakterier utvecklade mycket mindre plack i hjärnan, säger forskaren Frida Fåk Hållenius vid Centrum för Preventiv Livsmedelsforskning på Lunds universitet.

– Resultaten innebär att vi nu kan börja forska på sätt att förebygga sjukdomen och fördröja insjuknandet. Vi ser det som ett stort genombrott eftersom man tidigare bara kunnat ge symptomlindrande bromsmediciner.

 

Forskningen är ett resultat av ett internationellt samarbete mellan docenten Frida Fåk Hållenius och doktoranden Nittaya Marungruang, båda vid Centrum för Preventiv Livsmedelsforskning, och en forskargrupp vid Ecole Polytechnique Federale de Lausanne i Schweiz.

Magen med tarmsystemet är direkt ihopkopplat med nervsystemet och hjärnan. Det här sker via det enteriska nervsystemet och kallas på engelska gut-brain-axis. Det lilla ekosystemet i våra tarmar befolkas av biljoner mikroorganismer. Dessa bakterier påverkar matsmältningen, immunsystemet och till och med hjärnans funktion. Med tanke på att hjärnan är ansluten till tarmen studerar forskare alltmer tarmmikrobernas möjliga roll. Bakterier utgör majoriteten av mikroorganismerna i våra tarmar och är i direkt och indirekt kommunikation med nervsystemet, som styr mentala funktioner, rörelse, sensorisk uppfattning och automatiska processer som andning. Tarmbakteriernas roll i neurodegenerativa sjukdomar är fortfarande ett framväxande forskningsområde.

Iranska forskare har undersökt hur probiotika, goda bakterier, påverkar minnet och tankeförmågan hos personer med Alzheimers sjukdom. Professor Mahmoud Salami från universitetet i Kashan och hans arbetslag undersökte effekterna av probiotika på den kognitiva funktionen hos 52 män och kvinnor i åldern 60–95 som hade diagnosen Alzheimers sjukdom. De personer i studien som fick probiotika blev bättre på att till exempel namnge föremål och säga dagens datum, medans de som inte fick probiotika blev sämre, skriver brittiska The Telegraph.

 

Deltagarna delades slumpmässigt upp i två grupper. En grupp fick dricka två deciliter normal mjölk varje dag under 12 veckor, medan den andra gruppen drack två deciliter mjölk som innehöll fyra probiotiska bakterier:Lactobacillus acidophilus, Lactobacillus casei, Lactobacillus fermentum och Bifidobacterium bifidum.Testet mätte personernas förmåga att utföra enkla uppgifter som att ange dagens datum, räkna baklänges med vart sjunde tal från 100 och neråt, namnge föremål och upprepa en fras. I en tidigare studie visade forskarna att probiotika hade en positiv effekt på råttor med nedsatt inlärningsförmåga och minne.

 

Resultatet blev att de som fick den berikade mjölken visade signifikanta förbättringar i kognitiv funktion, rapporterade forskarna. De ökade sin genomsnittliga MMSE, (kognitiva status), från 8,7 till 10,6 (av 30 möjliga) under den 12 veckor långa studieperioden, medans poängen sjönk från 8,5 till 8,0 för de som drack den obehandlade mjölken. Forskarna menar att dessa fynd tyder på att probiotika har kognitiva fördelar och kan påverka metaboliska förändringar positivt.

– Detta är första gången som probiotiska tillskott har visat sig gynna kognition för kognitivt nedsatta människor, säger Mahmoud Salami till The Telegraph.

 


 

80 procent av våra immunceller finns i tarmen, och det är bakterierna som tränar upp vårt immunsystem. Därför menar allt fler forskare att kraftiga rubbningar av bakteriefloran stör immunsystemet, med inflammation och kroniska välfärdssjukdomar som följd. Tarmflorans sammansättning är av stort intresse för forskning om sjukdomar såsom alzheimer. Det beror på att våra tarmbakterier har stor betydelse för hur vi mår genom samspelet mellan immunförsvaret, tarmens slemhinna och kosten. Hur just vår tarmflora ser ut beror på vilka bakterier vi får vid födseln, våra gener och maten vi äter.

Social Media Auto Publish Powered By : XYZScripts.com