Kärnvapen är inte ensamt hot

Rysslands invasion av Ukraina är en humanitär katastrof. Människors liv, rättigheter och friheter hotas. Kriget har dessutom redan orsakat stora miljöskador och är tätt sammanlänkat med världens möjligheter att hejda klimatkris och artutrotning.

Världen är farligare och osäkrare än någonsin. 70 procent av världens befolkning lever nu i diktaturer. Det visar årets demokratirapport från Varieties of Democracy-institutet vid Göteborgs universitet.

 

Rysslands brutala krig mot Ukraina har omkullkastat den europeiska säkerhetsordningen. Det är en ohygglig brutalitet, i strid mot alla krigets lagar, som det ukrainska folket utsätts för. Vi får hoppas att EU fortsatt står enade i sitt ställningstagande och sitt stöd för Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet.

Efter två år av pandemi hoppades många att de ekologiska kriserna äntligen skulle hamna i fokus hos världens beslutsfattare. Så blev det inte. Kriget kom emellan. Krig är för övrigt i sig ett enormt miljö- och klimatproblem.

 

EU har också egna problem. Tyska myndigheter överväger att fasa ut kärnkraften som planerat trots energikrisen. Något som lett till stor debatt i landet.

Den tyska energidebatten har under året präglats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, samt hur landet ska hantera den energibrist som följt av kriget. Bland knäckfrågorna finns hur landet ska ställa sig till sin planerade kärnkraftsavveckling. Liksom avvecklingen av kol.

Nyligen gav sig klimataktivisten Greta Thunberg in i debatten.

På frågan om det vore bättre för planeten ifall driften av Tysklands tre kvarvarande kärnkraftverk förlängs, svarade Thunberg:

– Det beror på. Om vi redan har dem i drift så känner jag att det vore ett misstag att stänga dem för att fokusera på kol.

Det blev nästan en politisk bomb. Kärnkraftsmotståndare kritiserade uttalandet, medan ledaren för det liberala partiet tackade Thunberg för att hon stöttar hans partis energipolitik.

 

Kriget i Ukraina har också satt ljuset på kärnvapenhotet. Finns det risk för att Putin trycker på atombombsknappen? DN, 2 maj, ställde frågan till Pavel Podvig, en av världens främsta experter på ryska kärnvapen.

– När man diskuterar om, hur och varför kärnvapen skulle användas i Ukraina – och vilken slags bomb det skulle handla om – är det viktigt att komma ihåg att kärnvapen i princip inte har någon militär användbarhet. Syftet med kärnvapen är att döda en massa civila, sa han.

Sverige, med erfarenhet av 200 år av fred, alliansfrihet och neutralitet, har spelat en viktig roll när det gäller nedrustning både i Europa, FN och världen i övrigt. Hur blir Sveriges roll i framtiden med ett eventuellt medlemskap i Nato där flera medlemmar har kärnvapen?

 

Sverige var med och förhandlade fram FN:s kärnvapenförbud men skrev inte under avtalet. Konventionen röstades sedan igenom i FN sommaren 2017 av 122 länder – däribland Sverige. Fler länder borde raticifiera avtalet. Ingen av kärnvapenstaterna var dock med.

Men regeringens utredare Lars-Erik Lundin ansåg 2019, för Sveriges del, att det nya kärnvapenförbudet inte tillräckligt tydligt knöt an till redan ingångna avtal som icke-spridningsavtalet och provstoppsavtalet. Ett annat motargument var att ett undertecknande skulle försvåra Sveriges militära- och säkerhetspolitiska samarbeten, bland annat Nato. Det blev också inhemsk debatt som även ledare för USA och Nato uttalade sig om.

Förebygga är enda medicinen är en läsvärd rapport framtagen av Läkare mot kärnvapen. ”Vid en kärnvapenkatastrof i Stockholm, där ett enda kärnvapen med en sprängstyrka på 100 kiloton används, kan omkring 90000 människor dö och 250000 skadas, det motsvarar en av sju stockholmare.

 

Vi har i dag inte heller någon beredskap för att hantera de humanitära konsekvenser som skulle uppstå om kärnvapen faktiskt används.

Men det är mer än kärnvapen som är problem. Till hotbilden hör kemiska och biologiska vapen som kan ge oöverblickbara skador. I sammanhanget får vi inte heller glömma drönarnas roll som spridare av bomber och gifter.

Men vi har också en annan typ av hot. Vi behöver lära oss att känna igen och bemöta alla slags antidemokratiska argument. Ofta förklädda med ord som ligger många människor nära. Enkla svar på svåra frågor är populismens kärna.

Demokratisk tillbakagång, så kallad autokratisering, leder bland annat till fler krig. Därför är det viktigt att värna om demokratin. Vi bör se upp med den ökända hästen från Troja.