Apotekaren som blev miljöborgarråd
Foto: Miljöpartiet Stockholm stad
”Jag blev miljöpartist då jag såg, och fortfarande är övertygad om, att MP är det parti som kämpar hårdast för klimat- och miljöfrågor. Att de frågorna ska ha en betydande roll i den politiska världen och att MP är det parti som anser att dessa frågor är helt avgörande för oss och våra liv.” Det säger miljöborgarrådet i Stockholms stad, Katarina Luhr.
Ända sedan barnsben har intresset för miljön funnits där. Det föddes med en vurm för hav och vatten i uppväxtbygden Blekinge och blev allt starkare i takt med medlemskap i Friluftsfrämjandet och ett aktivt friluftsliv. Katarina Luhr, 47 år, är bland annat utbildad apotekare och forskare inom neurovetenskap. Med tiden kom fokus för miljöintresset att bli klimatfrågan. Sedan valet 2014 är hon miljöborgarråd i Stockholms stad. Här intervjuas hon om sina ambitioner för staden och om varför hon blev miljöpartist.
Varför blev du miljöengagerad och hur gammal var du då?
– Jag har varit miljöengagerad sedan jag var liten. Det startade med ett intresse för hav och vatten och att jag såg stora skillnader mellan liv i Nordsjön och Östersjön samtidigt som man pratade mycket om miljögifter i Östersjön.
Kan eller vill du berätta om din bakgrund?
– Jag växte upp i Blekinge, har alltid gillat friluftsliv och varit med i Friluftsfrämjandet större delen av min uppväxt, är utbildad apotekare och forskare inom neurovetenskap. Jag har också jobbat på Giftinformationscentralen och är just nu tjänstledig därifrån när jag har politiska uppdrag.
Hur fick du upp intresset för miljöfrågorna?
– Jag har som sagt varit miljöintresserad sedan jag var barn ovh med ett ökande fokus på klimatfrågan så kändes det än mer viktigt och akut att engagera sig för att kunna bidra i arbetet att skydda livet på jorden.
Är det därför du blev miljöpartist?
– Jag blev miljöpartist då jag såg, och fortfarande är övertygad om, att MP är det parti som kämpar hårdast för klimat- och miljöfrågor. Att de frågorna ska ha en betydande roll i den politiska världen och att MP är det parti som anser att dessa frågor är helt avgörande för oss och våra liv.
Finns det någonting du vill lyfta fram som du har lyckats med och som du är stolt över?
– Den största betydande framgången i Stockholm är nedstängningen av kolkraftvärmeverket i Värtan, som minskar våra fossila utsläpp radikalt. Annars är jag stolt över nya tuffa klimatmål och den koldioxidbudget som staden antagit, vår nya handlingsplan för biologisk mångfald i Stockholm, att vi har fått i gång arbetet för god vattenstatus inom staden och inrättandet av tre nya naturreservat under mitt styre. Men det finns mycket annat på listan som jag är både glad och stolt över.
Vad hoppas du kunna åstadkomma under resten av mandatperioden?
– Jag har en förhoppning om att nå längre med stadens matavfallsinsamling och att vi kommer i gång med arbetet för kemikaliesmarta skolor där vi hittills åtgärdat stadens förskolor. Att uppnå mer skyddad natur och bättre naturskötsel och att vi lyckas överträffa stadens mål för minskade koldioxidutsläpp är andra ambitioner.
Vad anser du vara den största utmaningen de närmaste 21 månaderna?
– Det finns många utmaningar, men att ställa om vägtrafiksektorn mot lägre utsläpp är både viktigt och kräver hårt arbete. Klimatfrågan är akut och varje åtgärd som minskar koldioxidutsläppen ger oss större möjligheter att klara Parisavtalets mål.
Har du någon dröm om hur man skulle kunna hjälpa fler än vad vi gör i dag i samband med pandemin och/eller klimatförändringarna?
– Det vi gör i dag här i Stockholm, och på alla andra platser i världen för att minska klimatutsläpp, minskar risken för att fler människor ska drabbas av klimatförändringar runt om i världen. Här är det viktigt att fler städer och länder tar sitt ansvar för att minska utsläppen och öka takten på klimatarbetet.
Hur ska vi kunna minska beroendet av kemikaliesamhället för att få en giftfri värld?
– Vi behöver ställa skarpare krav på utfasning eller förbud av skadliga kemikalier. En stor del av de skadliga kemikalier vi använder i dag går att undvika eller helt ta bort och det är något som måste styras från politisk nivå både nationellt och globalt. Frågan är för komplicerad för att konsumenterna ska kunna ansvara för detta.
Skulle du kunna tänka dig att föreslå Stockholms stads fullmäktige ta initiativet att vädja till rikdagen/regeringen att göra Stockholms innerstad till världskulturarv hos UNESCO?
– Nej, jag anser att vi behöver utveckla vår stad. Samtidigt som vi bygger fler bostäder för framtida stockholmare måste vi klimatsäkra staden och samtidigt skapa en stad med lågt klimatavtryck och hög livskvalitet. Här behövs en mosaik av olika åtgärder som kan involvera trafikförändringar, cykelbanor, nya parker och planteringar, solceller på tak, gröna tak och gröna väggar och många andra åtgärder. Att göra hela Stockholms innerstad till världskulturarv skulle kunna försvåra denna utveckling.
Anna Katarina Monica Luhr, född 8 januari 1973 i Martin Luthers församling i Hallands län, är utbildad apotekare och miljöpartistisk politiker. Sedan valet 2014 är hon miljöborgarråd i Stockholms stad. Luhr är politiker med inriktning på hållbarhetsfrågor. I oktober 2014 gick hon från att vara vice ordförande till ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden. Sedan 2010 är hon ledamot i Stockholms kommunfullmäktige, och från mars 2011 fram till mars 2015 var Luhr också ledamot i styrelsen för Stockholm Vatten. Innan dess, mellan 2008 och 2010, satt hon i styrelsen för Miljöpartiet i Stockholms stad. Före det att Katarina Luhr valdes till miljöborgarråd var hon verksam vid Giftinformationscentralen där hon arbetade med information och rådgivning om skadliga kemikalier, bekämpningsmedel och läkemedel. Luhr är utbildad apotekare vid Uppsala universitet och har forskat vid Karolinska institutet, där hon tog doktorsexamen i neurovetenskap med inriktning på prionsjukdomar 2004. Hon har även varit Hjärnfondenstipendiat 2008 och 2009. Sedan 2014 ansvarar Katarina Luhr också för Stockholms klimatpakt.
