FN på gräsrotsnivå

Förenta Nationerna fyller 75 år och det ska vi fira på FN-dagen den 24 oktober. Vi har också all anledning att vara mäktigt stolta över Nobels fredspris, det är ju en bekräftelse för vårt engagemang.

Gunaino Enqvist. (Foto: Laholms Tidning, arkiv) och ett av de många flygbladen Gunaino tillverkade. Facklan brinner!

Så jublar rättvisehandelsbutiken med sina 15 volontärer i Laholm. Fair Trade-butiken startades 2003 och har drivits i FN-föreningens regi sedan dess. Som bekant gick årets fredspris till FN:s WFP, Världslivsmedelsprogrammet. Butiken i Laholm har genom sina varor från tredje världen många kontakter med fattiga länder. WFP: s syfte är att bekämpa hunger och svält. Rättvisehandelsbutiken arbetar genom sin import för rättvisa arbetsvillkor och löner i produktionsländerna.

FN grundades officiellt den 24 oktober 1945. Det var den dagen det nybildade säkerhetsrådet, med fem permanenta medlemsstater – Kina, Frankrike, Sovjetunionen, Storbritannien och USA – samt en majoritet av övriga länder, ratificerade Förenta Nationerna som en mellanstatlig organisation för internationellt samarbete. Sverige blev medlem 1946.

I cirka 100 av FN:s 193 medlemsländer stöds FN av icke-statliga förbund, ”United Nations associations” (UNA). Förbunden stöds i sin tur av organisationer som vill främja FN:s och det respektive FN-förbundets arbete med utbildning, information och insamling för olika projekt. Och pengarna behövs.

– FN:s humanitära arbete är ständigt underfinansierat, säger Annelie Börjesson, svenska FN-förbundets ordförande sedan 2018.

Sveriges FN-förbund är ett av de största och mest aktiva förbunden och bildades redan 1929 under Nationernas Förbunds tid, FN:s föregångare (1920–1946). 1957 blev den till svenska FN-förbundet i dess nuvarande form. Till skillnad från de övriga 100 ”associations” är svenska FN-förbundet djupt förankrat i landets folkrörelsetradition. Detta är helt unikt.

Förutom förbundets cirka 80 medlemsorganisationer – fackförbund, ungdomsorganisationer, statliga myndigheter, idrotts- och fritidsorganisationer, kvinnoorganisationer och stiftelser med mera – finns det ett hundratal FN-föreningar på lokal nivå och cirka ett 20-tal på distriktsnivå som arbetar i FN:s
anda. Därmed har svenska FN-förbundet omkring 6 000 medlemmar. En stor tillgång för FN:s
och FN-förbundets arbete för fred, jämställdhet och utveckling. Utan eldsjälar lever ingen förening.

Gunaino Enqvist minns hur FN-föreningen startade i Laholm. Hon var föreningens officiella ordförande i 25 år:

– Föreningen bildades 1978 av några idealister från nykterhetsrörelsen IOGT/NTO. I början av 1980 hade ABF en studiecirkel om FN, om hur man ska arbeta för fred i världen. Jag läste om den i tidningen och gick till ett av deras möten på biblioteket. Vi bildade en arbetsgrupp som förberedde en så kallad Fredsdag i Laholm den 1 juni. Det blev ett stort evenemang som startade med en althornssignal på torget klockan 11 medan symboliska fredsduvor från ett duvslag släpptes.

Stanislawa Olsson var föreningens första ordförande. Hon hade räddats från Auschwitz och blivit aktiv socialdemokrat i Laholm. Styrelseledamoten Gunaino tog snart över efter henne. Som lärare, politiskt aktiv (S, senare MP) med teatererfarenhet och mor till tre pojkar, aktiva musiker alla tre, var hon utåtriktad med en stor social kompetens.

Hon var präglad av andra världskriget. Som litet barn i Helsingborg hade hon upplevt mörkläggningar, skyddsrum och ransoneringar.

– Jag hörde de tyska bombplanen när de flög över Danmark, det var hemskt.

Gunaino tog också starkt intryck av det kända fotot av den lille pojken i Warszawa-gettot som sträcker upp händerna under gevärshot från en tysk soldat.

– En känsla av rättvisa har följt mig sedan dess, sa hon i en intervju i Laholms Tidning 2010.

Pärmarna med flygblad, tidningsklipp och årsberättelser visar att föreningen arrangerade många aktiviteter. Laholm hade två tidningar som tävlade om att bevaka livet i kommunen inklusive föreningslivet. På 1980-talet var många engagerade i FN-föreningen, minns Gunaino. Hon minns särskilt FN: s fredsår 1986.

En besökare från Bukina Faso visar sitt handverk i Fair Trade-butiken.
(Foto: Bodil Wiktorsson Bengtsson)

– Tillsammans med skolorna bestämde vi oss för att satsa på en egen fredsdag i Laholm, lördag den 31 maj. På biblioteket fick varje skola sin skärm för en utställning. Klockan 11 blev det tal och sång på Stortorget och sedan ett fredståg genom centrala Laholm till scenen i Stadsparken. Skolorna bar sina egentillverkade plakat: Scenprogram till kl 16.30. Varje punkt i programmet tar cirka tio minuter.

1980-talet var ett årtionde med mycket fredsarbete genom flyktingarna som Laholm tog emot. Gunaino minns försök att bilda ett Fredskafé för att skapa kontakt och integration. Varje år arrangerades ett fackeltåg genom centrala Laholm på FN-dagen, med tal och musik på torget.

– Medlemmar i grannkommunerna förstod inte hur vi fick till det, de har nog alltid varit lite avundsjuka, minns Gunaino med ett litet skratt.

Hon undervisade nyanlända barn i svenska och knöt många kontakter även till elevernas familjer. Detta fortsatte genom hela 1990-talet. Fredslängtan fanns samtidigt som konflikterna och krigen och därmed flyktingströmmarna ökade. FN-föreningen hade nära kontakt med den nybildade Kosovoalbanska föreningen.

– Någon internationell kvinnodag den 8 mars blev jag inbjuden. Det var bara kvinnor i lokalen. Det var deras dag med massor med bakelser och musik. Det var som en kollektiv Mors dag utan män, berättar Gunaino.

Av verksamhetsberättelsen för 1996 framgår att olika föreläsningar hade ägt rum, en drakfest på stranden på sommaren, FN-dagen med föreläsning av Kent Härstedt där även barngospelkören från Missionskyrkan sjöng och olika invandrargrupper presenterade sig (albanska, arabiska, polska) under temat Vi är alla bröder.

– Många invandrare med familjer kom, stolarna räckte inte till. Gissningsvis var det cirka 250 personer.

Under samma år hade det inletts ett samarbete med andra samhällsengagerade föreningar som Röda Korset, Kvinnor för Fred och Amnestys grupp. Antalet medlemmar i FN-föreningen hade hela tiden sjunkit.

Vår höga målsättning är en värld i fred, solidaritet och frihet. Den kan vi bara nå genom information och samarbete och genom att aldrig ge upp, slutar årsberättelsen.

I början av 2000-talet hade medlemsantalet sjunkit rejält, avmattningen i intresset var mer än tydlig. Ännu ett fackeltåg med ett hundratal deltagare ägde rum på seneftermiddagen den 27 januari 2002, till minne av förintelsens offer och för ett samhälle med lika människovärde, ett samarrangemang av FN-föreningen, Laholms kommun, Amnesty och Svenska kyrkan. Under minnesstunden berättade Stanislawa Olsson för första gången om sin tid i koncentrationslägret.

FN-föreningens Fair Trade Shop är Hallands äldsta rättvisehandelsbutik – och den största.
(Foto: Bodil Wiktorsson Bengtsson)

– En del av oss har kommit lyckliga undan. Men vi har djupa själsliga sår och inga samtal i världen kan få bort den rädslan och ångest som vi bär med oss resten av livet, citerade Laholms Tidning henne.

2003 kom räddningen. En ny epok för föreningen började. På initiativ av tre kvinnor – Gunaino var en av dem – grundades Hallands första rättvisehandelsbutik i FN-föreningens regi mitt i centrala Laholm. Affärsverksamheten fick föreningen att blomstra – medlemsantalet ökade, ungdomar engagerade sig. Hela Världen, som affären döptes, blev en mötespunkt för den lilla staden. Kommunen underlättade med hyresbidrag och var glad åt att invandrare från SFI (Svenska för invandrare) fick arbetsträna. Den lokala Sparbanken gav lån för att affären skulle komma i gång med verksamheten.

Under de tio första åren var Gunaino Enqvist inte bara ordförande och arbetade i affären, utan hon arrangerade och deltog även i andra FN-aktiviteter, ofta i samarbete med föreningar som Kvinnor för Fred, Folkkampanjen och Amnesty.

2011 flyttade affären till en större lokal, 2013 lämnade Gunaino ordförandeposten.

Affären heter nu Fair Trade Shop och har fått det svårt. Kommer den att överleva i coronatider? Öppettiderna har begränsats, de medverkande i affären, alla frivilliga, kämpar för den goda saken.

– De är verkligen hjältar, anser Gunaino som själv, långt över 70+, inte kan stå i butiken för närvarande.

En studiecirkel var planerad med fördjupning i ämnen som tas upp i Världshorisont, FN-förbundets medlemstidning. Sammankomsterna har inte kunnat bli av.

Men FN:s 75 år firas lördagen den 24 oktober med en tipspromenad genom Laholms affärer, som börjar och slutar i Fair Trade-butiken Hela Världen. Några dagar tidigare visades Maj Wechselmanns nya film Atomen i mänsklighetens tjänst? i kommunens biograf. Sveriges FN-förbund har tagit ställning mot kärnvapen och försöker påverka regeringen till att signera FN-konventionen för ett totalt kärnvapenförbud. Aldrig ger vi upp.