I omställningens tid 2020
Gunilla Winberg och Kurt Gustafsson från Framtiden i Våra Händer fortsätter sin inventering av det enskilda, kooperativa och föreningsdrivna omställningsarbetet i Sverige. Del 2 av 2.
Solhjulet i Veberöd
Tillströmningen till Café Solhjulet är stor den dag i början av juli då vi avtalat med Irene att dyka upp. Caféet visar sig vara en rymlig trädgård skuggad av lummiga träd.
Irene Engström och hennes familj driver det som en kärngård, det vill säga de vill visa varsamhet öppenhet och framsynthet genom sin verksamhet.
Sedan starten 2005 har Caféet utvecklats till att innefatta inte bara bakning av kaffebröd på ekologiska råvaror utan också tillagning av vegetariska luncher.
Till Café Solhjulet är alla välkomna, till fots, med dressin, cyklandes, med bilen, eller varför inte göra som en av gästerna gjorde en dag, som tog traktorn. Föräldrar kan lugnt släppa sina barn att leka fritt i klätterställningarna eller utforska den spännande miljön, där höns och hundar finns tillgängliga medan de själva njuter av delikata bakverk och blomsterprakt liksom i vanliga fall också Gutefår och Göingegetter i hagarna runt omkring.
Irene får en stund över i matlagningsbestyren inför kommande dags lunch. Hon berättar att hon under skolåret är verksam som lärare för autistiska barn och att hon även i den miljön använder sig av sitt intresse för odling.
Förekomsten av skolträdgårdar kommer upp till diskussion. Irene anser dem vara väl värda att arbeta för och berättar i det sammanhanget att växthuset som vi lagt märke till vid sidan av caféet är under uppbyggnad. Där och på anslutande markområden kommer grönsaker att odlas som förutom att ge råvaror till caféet också ska tjäna som inspirationskälla för besökarna.
Kastanjegården i Långaröd
Vi lyckades i sista minuten! Ett möte med Jörgen Leufstedt kom till stånd eftermiddagen innan Mälardalen nästa.
(Foto: privat)
Vi körde fram till gården vid tretiden som avtalat. Gården, tre hus i u-form som många här i Skåne, men inte byggda med korsvirkesteknik. Jörgen är i full fart med att stänga ute gårdsplanen från de frigående hönsen. Ett nät ska hindra dem. Vi är tacksamma att han kunde ta lite av sin dyrbara tid för vårt möte.
Jörgen har många järn i elden, tidigare fritidspolitiker med många idéer om en robustare framtid parad med nödvändigt arbete på gården och sin parallellt drivna åkerirörelse. En verksamhet som tar mycket av dygnets timmar i anspråk. En nödvändig kombination ändå för en vettig ekonomi. Gården köptes in 2000 och är på 6 hektar mark och skog. Odlar potatis för försäljning på en del av åkermarken som i övrigt används för fårbete med lammuppfödning. 20–25 får finns i dagsläget. Lite grönsaksodling för självförsörjning finns också förstås samt lite värphöns. Potentialen för olika utvecklingsmöjligheter finns i rikt mått, här som på så många andra gårdar.
Inne vid köksbordet får vi kaffe med för dagen till ära inköpt spettekaka. Det samtal som formades under en timma bar fram mycket av Jörgens tankar om småbrukets situation och om framtida kraftfullare satsningar och stöd för fler gårdar med närproduktion och självförsörjning. Beträffande utbildningssatsningar så skulle Jörgen se att kurser, utöver sådana för frukt och grönsaker, också kom till för djurhållning i den mindre skalan.
(Foto: Jörgen Leufstedt)
Vi talade om Kärngårdstörelsen i en tid av omställning. Kärngården som idé är så rik på möjligheter att bli beredskapsenheter och mångfasetterade glädjespridare i ett samhälle med en mer levande landsbygd. Att skapa ett tätt kluster av gårdar och marker i det rika landskapet är något som rörelsen med större kraft måste arbeta med och för. Mer meningsfullt arbete kan skapas med en naturligare närhet till naturens rikedom och samtidigt också minska samhällets sårbarhet.
Länge hade vi kunnat spåna om idéer för hur vi skapar ett mer robustare och levande samhälle genom mer kraftfull och visionärt arbete. Vid tiden för uppbrott gavs ändå gemensamma signaler om, fortsättning följer. En rundvandring på ägorna, ut till odlingar, fårhagar och skogsdungar fåt vi spara till en annan dag i tidens ström.
Besök i Ninnis Trädgård i Baskemölla
Vid den blå brevlådan strax efter avtagsvägen till Baskemölla Ekoby tar vi av och hamnar mitt i en rofylld grönska, där vi bland träden kan urskilja äkta kastanj, valnöt, hasselbuskar och fågelbärsträd.
Vi skymtar också ett växthus. Vegetationen är ganska tät och på avstånd kan man se grönsaksodlingar av olika slag. Plötsligt står hon där framför oss, Ninni Henriksson, ägaren och förvaltaren av Ninnis trädgård. Hon berättar:
– Min dåvarande man och jag hade arbetat som volontärer i cirka fem år i olika delar av världen. Vi vände hem till Norden för att söka oss mark och börja odla. Valet föll på Skåne av flera skäl. Viktigast var att man genom att gå med i Baskemölla Ekoby kunde samäga sin mark och där förverkliga sina drömmar om ekologisk odling. Det här var 2003. 2004 började vi bruka marken. Där det nu är en ymnig växtlighet var det bara åker. Vi är stolta över att på 15 år ha kunnat bygga upp verksamheten efter permakulturdesign och enligt skogsträdgårdsprinciper. Sommaren 2007 öppnades gårdsmarknad och café. Från 2015 kunde privatpersoner abonnera på en grönsakslåda som hämtades upp en gång i veckan. Trädgården fylldes då av barnlek, kaffedoft och samvaro.
Ninni visar oss in i växthuset där vi får beskåda många olika sorters grönsaker, bland dem välmående tomatplantor och gurkor av olika slag. I växthusets mitt tronar ett stort fikonträd, som ser ut att trivas bra och redan bär frukt.
Efter besöket i växthuset gör vi en snabb rundvandring i trädgården, där grönsaksodlingarna ligger utspridda, avskärmade av fruktträd och bärbuskar som ger skydd och lä. I fruktodlingen pickar ett tiotal höns och ibland under sommartid får de sällskap av lamm på grönbete.
Högst upp i en sluttning, skyddad från vind av en skogsdunge, har Ninni planer på att bygga en mötesplats för kursverksamhet och social samvaro av olika slag.
På vägen tillbaka kommer vi in på frågan om hur Ninni numera säljer överskottet – det som inte går till självförsörjning.
– Förr sålde jag ju andelar av den aktuella skörden veckovis. Numera säljer jag till en del caféer och restauranger och till privatpersoner via Simrishamns Reko-ring, där kunderna på en Facebooksida kan se vad jag erbjuder vecka för vecka. De beställer och betalar i förskott. Det är ett jättesmidigt sätt.
Trädgården är öppen för studiebesök året runt och tar emot praktikanter och volontärer från hela världen från april till och med oktober.
Vi vill gärna höra lite om Ninnis tankar inför framtiden som kärngårdsförvaltare.
– Jag har under uppväxten fått med mig solidaritet med andra, något som dagens unga inte har. De tänker på ett mer individualistiskt sätt som gynnar den enskilde mest. Det är bland annat därför som det är så svårt att få dem att engagera sig i föreningsverksamhet.
Men undantag finns, fortsätter Ninni.
– Kärngårdstanken är en spännande idé för många som vill odla, men känner sig vilsna och inte vet hur man kommer i gång.
Jag kan tänka mig att Holma Folkhögskola skulle kunna bjuda in till föredrag om vad Kärngårdsrörelsen innebär.
Dessutom slår jag gärna ett slag för tidningen Åter, som kunde låta någon skriva en artikel om Kärngårdsrörelsen. Petter Bergström, redaktören på Åter har också en mycket välbesökt hemsida – Alternativ.nu – där en speciell flik för utbyte om information om tillgång till mark redan finns, ibland med tillhörande bostadshus.
Till slut berättar Ninni om hur även skolklasser i framtiden ska kunna komma till hennes trädgård på prova-på-dagar med odlings- och hantverkstema eller lägerskola med eko-camping och matlagning över öppen eld.
– Jag anser det oerhört viktigt att våra barn och kommande generationer ska ges möjlighet att få lära sig var maten kommer ifrån och hur vi alla kan bidra till lokalt producerad mat, avslutar Ninni.
Hur skulle Sverige kunna krylla av kärngårdar? – framåtblickande förslag
För dig som vill förkovra sig: Kontakta ett Naturbruksgymnasium. De finns spridda över landet med olika inriktningar. Ta kontakt med en folkhögskola med inriktning på ekologisk odling/självförsörjning. Här följer förslag på några av dem:
• Klarälvdalens folkhögskola – kurs i självhushållning.
www.klaralv.se
• Mora folkhögskola – kurs i ekologisk odling och hållbar livsföring i Skattungbyn.
www.mora.folkhogskola.se
• Holma folkhögskola – kurser i ekologisk odling, byggnadsvård, skogsträdgård omställning, permakultur med mera. www.holmafolkhogskola.se
• Hjo folkhögskola – odling för självförsörjning, småskalig grönsaksproduktion.
www.folkhogskolan.com
• Mullsjö folkhögskola – kurs i småskaligt jordbruk på Allmogegården.
www.allmogegarden.se
• Färnebo folkhögskola – kurs i permakulturdesign.
www.farnebo.se.
• Hola folkhögskola – kurs i ”Odling i norr”, grönsaker för självhushåll och försäljning, kurs i ekobruk.
www.hola.se
För dig som vill komma i gång med att odla: Kontakta din kommun. På kommunens hemsida finns en flik under namnet Bygga, bo och miljö. Där finns ibland information om tillgång till mark och tillgången på ”tomma hus”, det vill säga hus som någon äger, där ingen är mantalsskriven. Sådana hus finns det gott om i Sverige, framför allt i glesbygd. Med hjälp av kommunens fastighetsregister kan man spåra ägaren och eventuellt få till stånd en försäljning.
Vissa kommuner sätter av mark för framtida byggverksamhet som ibland kan omvandlas till stadsjordbruk.
160 av Sveriges kommuner deltar i ett Globalt nätverk som startades av FN-förbundet i Sverige tillsammans med Sida och S.K.R. med syftet att förverkliga FN:s Agenda 2030, innehållande 17 delmål. I det här sammanhanget passar det bra att hänvisa till mål 12 Hållbar konsumtion och produktion. Man kan hävda att kommunerna bör uppmuntra lokal matproduktion och därför erbjuda intresserade tillgång till mark för småskalig odling av livsmedel.
Kontakta Svenska kyrkan. Svenska kyrkan äger mycket mark och har i en del fall satt av mark för gemenskaps-/tillsammansodling med lyckat resultat. ”Jord och skog” administreras av Avdelningen för egendomsförvaltning inom varje stift. Se dig om i din närmiljö – jordbrukare och privata markägare i din närhet kan också ha mark och gårdar för arrende/försäljning.
För Dig som söker stöd och råd: Lämpliga kontakter kan vara:
• Hela Sverige ska leva
www.helasverige.se
• Landsbygdsnätverket
www.landsbygdsnatverket.se
• Sveriges småbrukare
www.sverigessmabrukare.se
• Omställningsnätverket
www.omstallning.net
Kanske ska vårt land snart krylla av kärngårdar, odlare och självförsörjare av olika slag. Vi kommer att följa utvecklingen på vår nyetablerade hemsida www.karngardar.nu som vi hoppas ska fungera som ett nav på vägen mot ett bärkraftigare samhälle, där vi människor inspireras till att använda vår fulla potential.
