EU:s miljö-klimatministrar nära enighet i klimatmålen

Mediefolket bestod av såväl inhemska som utländska journalister. Kanske var det besvikelsen över att inte ens EU kunnat uppnå enighet i klimatmålen som var orsaken till att mötet bevakades så noga under de två dagar det pågick. En funktionär jag fick tillfälle att prata med sade att det första mötet i förra veckan fungerat utan några som helst problem.

Ministrarna som uttalade sig till pressen redan på torsdagsmorgonen  tyckte att mötet var oerhört viktigt och förväntade sig intressanta samtal. En talesperson för den danska delegationen ville se en ambitionshöjning och förväntade sig viktiga samtal i synnerhet om biologisk mångfald. Ministermötets budskap presenterades bland annat via Twitter redan under torsdagen:

”Klimatkrisen och den utarmning av naturen som orsakas av överkonsumtion kräver gemensamma lösningar.”

Man vill söka efter nya lösningar ur återanvändning och knapphet/brist. Meningen är att målen för 2030, 2040 och 2050 ska ha funnit en form fram till den sista december, då Finlands åtagande upphör.

Mötets huvudperson var Finlands nya miljö-och klimatminister Krista Mikkonen (De Gröna), förutom EU-kommissionär Miguel Arias Canete (Klimat och Energi) samt Karmenu Vella (Miljö-och fiskeripolitik). Jyrki Katainen, vice ordförande vid kommissionen, deltog med ett nyckelanförande om cirkulär ekonomi. Ett anförande om biologisk mångfald hölls av Cristiana Pasca Palmer från UN. Per Klevenäs höll ett förande om hållbar ekonomi. Krista Mikkonen har gjort många uttalanden. Detta kommer från www.eu.fi, ordförandeskapets officiella hemsida:

”Att lösa hållbarhetskrisen kommer att kräva ett internationellt samarbete och en mångfald av handlingar, såsom en övergång till cirkulär ekonomi.Vi har ett behov av ett Europa som i ökande grad baseras på hållbarhet, vilket är en lindring av klimatförändringar och ett effektivt, långvarigt utnyttjande av förnybara naturliga tillgångar genom återanvändning och källsortering. Europa förväntas visa ett ledarskap och Finlands ordförandeskap vill bidra till att finna gemensamma lösningar till de utmaningar vi har framför oss.”

Mikkonen deltog för övrigt den andra juli vid den nionde Trondheimkonferensen i Norge tillsammans med 13 klimatministrar. I uttalandet från Trondheim åtog sig ministrarna från Colombia, Costa Rica, Finland, Kanada, Kina, Serbien, Storbritannien, Sydafrika, Tyskland och Uganda att främja en höjning av den internationella mångfaldsmålens ambititonsnivå. Det fick en konkret form under de två dagar som ministermötet i Helsingfors pågick.

Det gröna EU-ordförandeskapet utövas vid officiella möten i Bryssel och Luxemburg.

De informella mötena hålls i Helsingfors, liksom möten på tjänstemannanivå. Ordförandeskapets program som presenterades den 26 juni kan sammanfattas med tre punkter:

• Ett hållbart Europa – en hållbar framtid (eu2019.fi)

• EU:s globala ledarskap i klimatfrågor

• Cirkulär ekonomi

Mötena har hållbarhetsmål, vilket Miljömagasinet skrev om den 20 juni. De är begränsade i antal och hålls centralt i Helsingfors för att man ska kunna gå eller cykla dit. Minimalt med tryckt material produceras då allting finns på hemsidan och i olika appar. Ordförandeskapsgåvorna har slopats för en klimatkompensation av mötesdeltagarnas koldioxidutsläpp. Man uppmuntrar samtidigt till Skype-möten för att hålla mö-tesdeltagarantalet lågt.

Det serverades mat som till en mycket stor del bestod av grönsaker, även råa i olika sallader. Mycket frukt och bär till mellanmål. Det stod vanligt kranvatten i glaskaraffer på ett sidobord, och även vatten i glasflaska. Jag kan intyga att kranvattnet smakade mycket gott och såg glädjande nog ingen stå med en flaska vatten i handen. På stora digitala skärmar kunde man följa mötet, men ljudet var dessvärre inte påslaget till stipendiatens stora besvikelse.

Mikkonen framförde vid den första presskonferensen att man kommit vidare i klimatsamtalen och att man nu befinner sig mycket nära att uppnå enighet i klimatneutralitet 2050 samt att hejda den globala uppvärmningen till +1,5 grader. Ordföranden försäkrade från podiet att ”alla länder förstår att de måste göra mer.”

Hon underströk vikten av att alla sektorer i samhällslivet inkluderades i frågor om miljö, klimat och biologisk mångfald. Det har vi i Sverige redan erfarenheter av och Miljömagasinet skriver kontinuerligt om detta.

Karmenu Vella bekräftade med glädje att samtalen fört ministrarna närmare en gemensam överenskommelse. I stället för Canete, som inte kunde komma till presskonferensen den 11 juli, anlände hans personliga assistent Judit Kraz, som beskrev läget som att det fanns medlemsländer med landspecifika önskemål som måste beaktas. Den första dagen ägnades även åt EU:s
klimatmål och budskapet till FN:s Climate Action Summit 2019, som hålls i New York i september.

Det pratades även om EU:s plan och tidsplan för att hejda utrotningen av biologisk mångfald, liksom hur miljön kan förbättras. Även påskyndandet av de globala klimatmålen har varit aktuellt. Outi Honkatuki, Finlands huvudförhandlare, sade efter mötet att tre typer av budskap skulle formuleras till FN:s
generalsekreterare Antonio Guterres:

1. Ambition

2. Konkreta klimatåtgärder

3. Ingen lämnas utanför

Den andra presskonferensen sammanfattade fredagens diskussioner om cirkulär ekonomi och dess kapacitet att bekämpa klimatförändringar samt om förlusten av biologisk mångfald utifrån de senaste vetenskapliga rönen. Flera talespersoner sade att städer och regioner kommer att ha en viktig roll vid övergången till den, och Mikkonen nämnde minst två gånger hur viktigt det var att industrisektorn och andra sektorer var med i processen. Katainen ville se att den nya kommissionen gav mycket utrymme åt cirkulär ekonomi och summerade läget som att man nu befinner sig i fas ett och att man kommer att påbörja fas 2.0.

Krista Mikkonen den 12 juli: ”Klimatförändring och naturens utarmning är vår tids största utmaningar. Genom en övergång från engångskonsumtionskulturen till den cirkulära ekonomin kan vi enbart i EU halvera industrins växtgasutsläpp fram till 2050. Det tryck konsumtionen utövar på naturen skulle minska ifall materialen källsorterades på ett bättre sätt. EU:s konkurrenskraft måste baseras på hållbarhet; att minska klimatförändringarna och spara på naturresurserna för ett hållbart långvarigt bruk.”

Målet är en minskning av materialkonsumtionen, återanvändning, lagning, nytillverkning och källsortering. EU talar om de sex R:ens politik: refuse, reduce, reuse, repair, remanufacture and recycle. Möjligen innebär detta att de gamla hantverken återupptäcks igen.

Text och foto:

Armi Janhunen