En svensk Green New Deal behövs

I februari i år lades resolutionen om en Green New Deal fram i den amerikanska kongressen. Miljömagasinet har tidigare rapporterat om turerna kring den nya planen (MM, 22/03-19). Planen är inte ett bindande dokument utan snarare en avsiktsförklaring som förklarar och motiverar målen för ett omfattande program för övergången till en hållbar framtid. Den gröna nya givens viktigaste förslag är ett 100 procent förnybart energisystem år 2030, en återuppbyggnad av USA:s eftersatta infrastruktur, resurser till klimatanpassning i de områden som är mest påverkade av krisen samt en omställning till ett hållbart jordbruk. Planen genomsyras också av förslag för ekonomisk rättvisa. Fri sjukvård och högre utbildning ingår exempelvis i programmet. Det gör även ekonomiskt stöd till de arbetare och industrisamhällen som måste sadla om i den nya fossilfria ekonomin.

Sedan februari har stödet för planen i Demokraterna bara växt. Det som från början sågs som en radikal idé för den yttersta vänstern har snabbt blivit norm inom partiet. Alla D-märkta toppkandidater står nu bakom en Green New Deal. Planen har även fått allt mer uppmärksamhet i Europa och Sverige, framför allt i samband med vårens val till EU-parlamentet och den gröna våg som svepte genom EU:s medlemsstater.

Green New Deal är i grunden en samhällelig angelägenhet. Det handlar om att offentligheten ska bereda väg för omställningen genom att skapa rätt förutsättningar och framför allt genom att skjuta till resurser.

Det finns goda exempel på detta i Sverige. Den enorma batterifabrik för elbilar som konstrueras av Northvolt i Skellefteå (MM, 20/06-19) kommer att bringa 10000 jobb till kommunen. Gröna, moderna jobb som är grundbulten i framtidens hållbara ekonomi. Satsningen möjliggjordes bland annat med hjälp av ett stöd från den Europeiska Investeringsbanken.

Ett annat exempel på offentliga investeringar i samma anda är projektet Hybrit, där Vattenfall, SSAB och LKAB blev tilldelade en halv miljard kronor av Energimyndigheten för att göra dagens fossilintensiva stålproduktion helt klimatneutral med hjälp av vätgas. Investeringen är den största i myndighetens historia, och om projektet lyckas kan Sveriges utsläpp minska med hela tio procent. Inte nog med det, tekniken kan exporteras och bli Sveriges i särklass starkaste bidrag i den globala klimatomställningen.

En svensk kommun som har gått före och anammat den nya givens principer är Mariestad. Den lilla kommunen har genomfört storskaliga satsningar inom projektet Electrivillage för att bli ett modellområde för hållbart jobbskapande. Den solcellsdrivna vätgasmack som invigdes i år har fått uppmärksamhet över hela världen. Andra satsningar innefattar hållbara transporter och en omställning av jordbruket. Den sociala aspekten går också som en röd tråd genom projektet; i flera av delprojekten har man anställt människor som av olika anledningar har hamnat långt ifrån arbetsmarknaden.

På det stora hela är dock Sveriges Green New Deal fortfarande i sin linda. Trots vissa positiva tecken är ambitionerna för låga. Utsläppen av växthusgaser ökar och vår miljöpåverkan är fortsatt skrämmande hög. Andelen av statens budget som läggs på miljöåtgärder har ökat kraftigt under rödgrönt styre men är fortfarande bara runt en procent, drygt tio miljarder. Det är en blygsam summa för att möta vår tids största utmaning. Som en jämförelse subventionerar svenska staten fossila bränslen med hela 30 miljarder, enligt en rapport från Naturskyddsföreningen.

Sverige behöver investeringar i en skala som aldrig tidigare skådats. Investeringar i förnybar energi, i järnvägar och elektrifiering av transporter. I ny teknik och nya metoder för energieffektivisering, återvinning och kretsloppsbaserade lösningar.

Den nya gröna given representerar ett paradigmskifte i klimatdebatten. I stället för att endast tala om begränsningar och hot får vi nu en ny målbild att förhålla oss till. En optimistisk bild som bejakar framtiden och som inte räds dess utmaningar. Sverige har alla förutsättningar för att ta täten i denna kamp; ett oerhört rikt land med en lång tradition av miljöaktivism och starka sociala skyddsnät. I Sverige kan en Green New Deal bli det Gröna nya folkhemmet. Möjligheten finns där, men finns viljan? Och kanske framför allt, finns modet?

Michael Abdi Onsäter