Sverige bör inte tillåta kärnvapen på det egna territoriet

Att Sverige inte skriver under kärnvapenkonventionen är i sig både illavarslande och klandervärt. Och besvikelsen är stor att Miljöpartiet i regeringen inte kunnat ändra på det. Men Miljöpartiet tycks i alla fall ha vuxit ifrån den ängslighet om att inte vara regeringsfäigt som präglade den första tiden efter regeringsinträdet. Denna gång kommuniceras tydligt att regeringens ståndpunkt inte är Miljöpartiets, en kommunikation som var fullständigt bannlyst för några år sedan.
Foto: Miljöpartiet

Sverige bör inte tillåta kärnvapen på det egna territoriet

Att Sverige inte skriver under kärnvapenkonventionen är i sig både illavarslande och klandervärt. Och besvikelsen är stor att Miljöpartiet i regeringen inte kunnat ändra på det. Men Miljöpartiet tycks i alla fall ha vuxit ifrån den ängslighet om att inte vara regeringsfäigt som präglade den första tiden efter regeringsinträdet. Denna gång kommuniceras tydligt att regeringens ståndpunkt inte är Miljöpartiets, en kommunikation som var fullständigt bannlyst för några år sedan.

Förhoppningsvis kan inställningen att all publicitet är dålig publicitet och tjänster som gate keepers nu definitivt förpassas till partiets historia för att i stället ge plats åt ett Miljöparti som är så regeringsfäigt att man törs fira förhandlingsframgångar utan att ängslas över att såra andra partiers företrädare, och törs medge att en del av den politik som regeringen för inte ens med den bästa vilja i världen kan anses utgöra små steg framåt, utan i stället är sjumilakliv åt rakt fel håll. För ja, även gigantiska steg åt fel håll i en fråga kan vägas upp av än större steg åt rätt håll i andra frågor.

Tillbaka till kärnvapenfrågan finns tyvärr en logik i att Sverige inte gör gemensam sak med de länder som vill ha en kärnvapenfri värld. Vi har ju inte ens förbjudit kärnvapen i Sverige. Ett rimligt utbyte för Miljöpartiets regeringssamverkan vore därför att nu städa upp framför den egna dörren och göra Sverige till ett av de länder som uttryckligen inte tillåter kärnvapen på det egna territoriet.

Vad inte alla har klart för sig är att Socialdemokraterna faktiskt är ett parti som under lång tid ville göra Sverige till en kärnvapenstat. Och även om det svenska kärnvapenprogrammet, som initierades 1945 avslutades 1972, finns faktiskt ännu i dag inte något som legalt omöjliggör förekomsten av kärnvapen i Sverige.

Två regleringar snuddar vid frågan. Den ena är lagen om kärnteknisk verksamhet (SFS 1984:3), som innefattar förbud att utan tillstånd föra in uran eller plutonium i landet. Men tillstånd ges av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, varför lagen inte utgör något principiellt skydd mot kärnvapen på svenskt territorium.

Den andra är det internationella icke-spridningsfördraget, NPT. Sverige har genom NPT förbundit sig att inte tillverka, förvärva, mottaga eller använda kärnvapen – men fördraget hindrar inte att kärnvapen kan placeras i Sverige av kärnvapenmakterna, så länge dessa har full kontroll över dem.

NPT ger dock en möjlighet att skapa fullständigt kärnvapenfria områden genom att regionalt inrätta så kallade kärnvapenfria zoner, vilket också flera av våra grannländer utnyttjat. Norge och Danmark, som varit medlemmar av Nato sedan dess bildande 1949, har ett undantag som innebär att kärnvapen inte får placeras på deras territorier i fredstid. Även Finland har en tydlig reglering. Landets kärnenergilag slår tydligt fast att det är förbjudet att införa kärnvapen till Finland (FFS 1987 nr 990, § 4).

Det är dags att vi i Sverige tar efter våra grannländer i frågan. Om Miljöpartiet lyckas med det vore det en framgång att fira.

Niclas Malmberg

Tidigare riksdagsledamot (MP) och kommunalråd i Uppsala

 

Share this...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter