Navet för Lindy Hop

Intresset för lägret har inneburit ett stort uppsving för bygden och utan det skulle samhället varit väldigt tomt och dött. Expansionen har gjort att ledningen för lägret nu står inför nya utmaningar. Stora investeringar måste göras i de gamla lokalerna, om verksamheten ska kunna fortsätta. Det gör att man kan känna att över området vilar en ödesmättad atmosfär, en liten osäkerhet kring lägrets framtid och att det kan ha med lägrets själ att göra och hur man ska bevara den.

Till Herräng kommer dansare från hela världen för att inte bara dansa Lindy Hop utan lika mycket för att uppliva medvetenheten om kulturen kring Lindy Hop, fördjupa sig i den gripande historien kring de svartas kamp för demokrati och jämställdhet i USA, hämta inspiration från toppdansarna som finns livs levande på plats, förnyas i medvetenheten om att kvalitet och förfining alltid lönar sig och se perspektivet att samma kamp idag gäller nya områden som Sydamerika, Afrika och Östeuropa. Storhetstiden i Amerika är kult på Herräng.

Herräng är ett litet samhälle på 400 personer och så litet att det egentligen skulle vara omöjligt att hysa ett så stort läger på tusen personer som det är nu, men det har fungerat eftersom så många i samhället ser så positivt på dansarnas årliga återkomst och därför också i hög grad hjälpt till så mycket.

Lennart Westerlund och Calle Johansson är två av veteranerna som varit med och startat lägret men fortfarande är verksamma på plats. Lennart var den som började med att organisera lägret och Calle med att kontakta alla i byn för att söka förståelse för vad som skulle hända och inbjuda folk att även hjälpa till.

Tillväxten och den stabila besöksnivån genom åren har gjort att lägret behöver större utrymmen. Hittills har man kunna hyra skolan men sedan den lagts ner, ökar kostnaderna. Ett förslag är att danslägret tar över skolans tomma lokaler och att dansbanan byggs ut. Men sådana investeringar kräver stora pengar och finns inte just nu. Ett problem är också att en utbyggnad berör naturskyddsområden.

Några fasta deltagare har köpt egna fastigheter i byn för att ha någonstans att bo. Det pekar i alla fall på att det finns en mycket stabil grund för en utbyggnad.

Gustaf Jillker