Koldioxidskatt i Kanada

Koldioxidskatt i Kanada

Kanada är på väg att införa en nationell koldioxidskatt som på svenska går under namnet ”Avgift & utdelning”. Skattemodellen innebär en extraskatt på fossila bränslen, som vid bensinpumpen eller husuppvärmningen, men att skatten återbetalas till landets samtliga medborgare oavsett den enskildes fossila utsläpp.

Att sätta ett pris på utsläpp är det bästa sättet att bekämpa klimatförändringar, sade Justin Trudeau, Kanadas premiärminister sedan 2015, när han annonserade planerna i slutet av fjolåret.

Från och med april kommer utsläppen att kosta 20 kanadensiska dollar (cirka 135 kronor) per ton och öka med tio dollar per år tills de når 50 dollar (runt 337 kronor) per ton år 2022. Koldioxidskatten betalas vid konsumtionstillfället. Därefter betalas pengarna tillbaka till alla medborgare i en sorts återbäring.

Återbäring

De med låg inkomst som också orsakar låga utsläpp får lika mycket i återbäring som de med hög inkomst som orsakat större utsläpp. I det liknar skatten och återbäringen delvis en medborgarlön eller basinkomst. Skatten får alltså en fördelningspolitisk effekt. Skattemodellen är främst riktad mot energisektorn och fordonsbränslen. Belackarna menar att den kommer att drabba de allra fattigaste: ”Trudeaus klimatskatt kommer tvinga våra pensionärer att betala mer för uppvärmning av hus och föräldrar att betala mer när de kör sina barn till och från fotbollsträningen”, twittrade Doug Ford, Ontarios progressiv-konservativa parti.

Tio år i British Columbia

Den gröna eller progressiva skatteväxlingen har prövats i tio år i den västra provinsen British Columbia. ”British Columbia’s carbon tax and accompanying tax shift” är unik i världen, men även den östra provinsen Québec har en liknande detaljhandelskatt, fastän inställd på en mycket lägre skattesats och inte inkluderande den avgörande utdelningen, ”accompanying tax shift”. British Columbias exempel är uppmuntrande, dess energikostnader är lägre än de flesta länders även med skatten inkluderad och kostnaderna för vattenkraften som dess så kallade elportfölj i stor utsträckning består av.

Studier visar att skatten verkar ha bidragit till att utsläppen minskat 5-15 procent utan att påverka British Columbias tillväxt negativt. Fastän fyra av fem kanadensare redan i dag bor i delstater med koldioxidskatt har det folkliga stödet för skattemodellen vuxit i hela landet.

Skattemodellen kan ställas mot de våldsamma protesterna mot franske presidenten Emmanuel Macrons förslag på en prishöjning på fossilbränslen. Fast där det franska skatteförslaget är regressivt, det vill säga ingen återbäring till folket, är det kanadensiska progressivt. Trudeaus regering verkar också ha ”sålt in” modellen, som utlovat i Parisavtalet 2015, hos kanadensarna bättre än Macron hos fransmännen.

Avgift & utdelning i Sverige

Miljöpartiet har aktivt lyft frågan om att införa en liknande skattemodell i Sverige. De före detta riksdagsledamöterna Niclas Malmberg och Stefan Nilsson motionerade varje år 2015-2017 till riksdagen: ”Det finns flera konkreta fördelar med en konstruktion med en koldioxidavgift som helt och fullt betalas tillbaka till medborgarna. För det första ger det en tydlig fördelningspolitisk effekt. Alla medborgare får samma summa tillbaka på sitt skattekonto. Samtidigt kan personer med högre inkomster förväntas ha haft högre utsläpp av koldioxid och därmed också betalat högre koldioxidavgift. Den som har lägre inkomster har ofta utsläpp som är lägre än genomsnittet, och får då tillbaka mer pengar än vad hen först har betalat i koldioxidavgift”, skriver motionärerna i motiveringen (2017/18:2771).

Förespråkarna menar att skatten blir ett incitament för alla att förändra konsumtionsvanor och livsstil och för företag att satsa på klimatsmarta investeringar samt att endast använda förnybar energi, vilket krävs av alla länder för att nå åtagandena i Parisavtalet.

Rikard Rehnbergh

Fotnot: Stefan Nilsson är i dag Miljömagasinets chefredaktör.

Foto: public domain/Pexels
”Vetenskapen är otvetydig, att sätta ett pris på utsläpp är en av de bästa vägarna framåt. Problemet existerar eftersom politiska ledare har gjort alldeles för lite åt det”, säger Kanadas premiärminister Justin Trudeau.
Share this...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter