Vätgasbilen – framtidens transportmedel?
Vätgasbilen – framtidens transportmedel?
När det talas om miljöbilar så handlar det oftast om elbilar och biogasbilar. Men det finns en annan typ av bil som har minst lika bra miljöprestanda, nämligen vätgasbilen. I Sverige har det bara sålts lite mer än ett 40-tal vätgasbilar, men trots att det än så länge är en liten marknad så finns stora potentialer i vätgasen.
Intresset för vätgas och vätgasbilar växer och nu satsas alltmer på den miljövänliga vätgasen, vars enda restprodukt när gasen omvandlas till el är vatten. Nya tankstationer för vätgasbilar är under planering och kommer genom projektet Nordic Hydrogen Corridor att finnas på plats senast år 2020. Miljömagasinet tog kontakt med Björn Aronsson, verksamhetsledare på Vätgas Sverige.
Hur ser utvecklingen ut inom transportsektorn i Sverige när det gäller vätgas som bränsle?
Det går långsamt på grund av att det inte finns någon nationell plan. Redan 2016 beslutade EU om ett direktiv för alternativa drivmedel, där medlemsstaterna ska ta fram planer för de drivmedel som ska ersätta de fossila. Sverige har dock inte tagit fram en plan, vilket strider mot detta direktiv. Under valupptakten i höstas lovade sex av åtta partier att öronmärka pengar för att bygga ut infrastrukturen för vätgas i Sverige, så när en regering slutligen kommit på plats kan man börja jobba med detta löfte. Vi har i dag fem tankstationer runtom i landet och ytterligare nio stationer är på gång att byggas.
Varför ska man satsa på vätgasbilar när det finns elbilar?
Vätgasbilen, som drivs med bränsleceller, är också en elbil. Fördelarna i förhållande till en traditionell elbil är att vätgasbilen tankas snabbt på 3-5 minuter och den har längre räckvidd (den senaste bilen från Hyundai går 75-80 mil). En miljöfördel är att den inte har lika höga koldioxidutsläpp i produktionsledet, eftersom produktion av batteri till elbilar orsakar större utsläpp än produktion av bränsleceller till vätgasbilar.
Vad är Nordic Hydrogen Corridor och varför byggs den?
Nordic Hydrogen Corridor är ett EU-finansierat projekt där det ska byggas åtta tankstationer för vätgas, en produktionsanläggning och stöd till minst 100 bränslecellsbilar i Sverige. Dessa bildar en vätgaskorridor genom landet och byggs med hjälp av pengar som vi får av EU. Målet är att en större andel av transporterna av människor och gods mellan medlemsstaterna ska ske på ett hållbart sätt.
Hur ser framtidsprognoserna ut när det gäller vätgasbilar?
Bränslecellsbilarna har en ljus framtid. 15 bilmärken kommer inom några år att ha flera olika modeller. Det satsas stort på både fordon och infrastruktur i Japan, Sydkorea, Kalifornien, Tyskland, Frankrike, Beneluxländerna, Storbritannien, Norge och Danmark. Nu kommer även lastbilar och bussar som drivs med vätgas och inom några få år kommer flera tusen av dem att rulla på Europas vägar.
Finns det politiska beslut som påverkar utvecklingen?
I Sverige är klimatlagen det starkaste beslutet. Det måste till en viss andel vätgasfordon för att lagen ska uppfyllas. Utsläppen i transportsektorn avtar inte med de drivmedel som vi idag erbjuder, så vätgasen behövs. Bonus-malus som infördes 2018, ger också bränslecellsbilen maximal bonus – 60 000 kr. På lokal nivå tas många strategiska beslut som inkluderar vätgas, framför allt på mindre orter som Mariestad, Sandviken, Vårgårda och Åseda men även några mellanstora städer är på gång.
Är det något du skulle vilja tillägga?
Ja. Vi har en enorm utmaning i att ersätta de fossila drivmedlen. Alltför mycket tid går åt till att jämföra och ställa alla alternativ mot varandra i stället för att agera och stödja tekniker som ger inga eller mycket små utsläpp. Det leder till en fördröjning av införandet av dessa tekniker och vi får inte ned utsläppen. Dessutom går arbetstillfällen förlorade till andra länder. Transportsektorn, energisektorn och industrin har stora fördelar i att samarbeta kring vätgas. Vätgasen är i dag vår vanligaste industrigas och är spridd över hela vårt land. Alla fordon som tankas med vätgas använder sedan första tankningen 2013 grön vätgas, som produceras av förnybar el.