EU och demokratin

Den 6 oktober föll en dom i EU-domstolen som är värd större uppmärksamhet än vad den hittills har fått. Domen gällde det Centraleuropeiska unversitetet (CEU) i Budapest.

Bakgrunden är att den ungerska regeringen, med Viktor Orbán i spetsen, genomförde ändringar i lagen om högre utbildning i april 2017 som innebar att alla utländska lärosäten som bedriver verksamhet i Ungern måste bedriva undervisning i hemländerna. Måltavlan var CEU, som har grundats av George Soros. Soros har också personligen blivit utsatt för den ungerska regeringens förföljelse.

Som ett resultat av regeringens agerande flyttade CEU merparten av verksamheten till Wien senhösten 2018. EU-domstolens dom baserades på att EU-kommissionen i februari 2018 åtalade Ungern för dess agerande mot CEU. I domen framförs att den ungerska regeringen har brutit mot både den fria rörligheten, etableringsfriheten och den akademiska friheten. Alltså grundläggande demokratiska värden. Sannolikheten att domen ska få den ungerska regeringen att ändra politik får ses som liten.

Det här är ett exempel på en utveckling som vi inte bara ser i Ungern. Polen är det land som tydligast går i samma riktning. Kultur, media och utbildning inom vissa områden får allt svårare att verka fritt. Regeringarnas inflytande blir allt starkare över kulturutbud och utbildning, medan information i media styrs direkt eller indirekt genom att ledningar och personal tillsätts på politiska meriter.

Hur agerar då EU för att motverka denna antidemokratiska utveckling? Svaret är nog att vi inte vet riktigt hur kraftfullt agerandet kommer att bli. Som det ser ut nu kommer både Ungern och Polen att bli stora bidragstagare i såväl det stora stödpaketet efter coronapandemin och den Europeiska Gröna Given. Det är enormt stora summor det rör sig om och en stor del kommer att lånas upp med EU-budgeten som säkerhet. Amorteringen ska ske under perioden 2028–2058. För att betala ränteutgifterna anser EU-kommissionen att större skatteintäkter behövs och vill därför stärka EU:s beskattningsmakt. Vissa ser detta som ett steg mot ett mer federalistiskt EU. Något som sannolikt kommer att skapa motsättningar mellan länderna de kommande åren.

Både stödpaketet efter coronapandemin och den Gröna Given kommer att behövas. Det får också ses som en stor framgång för samarbetet inom EU att länderna har kunnat enas om dessa ekonomiska paket. Frågan är då hur förhandlingarna har lyckats med att säkra att länder som Ungern inte får några bidrag om landet fortsätter på den väg man är inne på. Sverige drev linjen att ett villkor för att få bidrag och stöd ska vara att respekten för rättsstatliga principer ska upprätthållas. I den slutliga texten från överenskommselsen av stödpaketet finns detta villkor inte explicit med. Under rubriken Den fleråriga budgetramen för 2021–2027 stadgas att: ”Unionens ekonomiska intressen ska skyddas i enlighet med de allmänna principerna i unionsfördragen, särskilt värdena i artikel 2 i EU-fördraget. Europeiska rådet framhåller alltså vikten av att unionens ekonomiska intressen skyddas. Europeiska rådet framhåller vikten av att rättsstatsprincipen respekteras”.

Det är alltså unionens ekonomiska intressen som ska skyddas med hänvisning till artikel 2 i EU-fördraget, som lyder: ”Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män”.

Att bara koppla unionens ekonomiska intressen till denna artikel kan nog tyvärr tolkas som en framgång för Ungern och Polen.

Viktor Orbán var mycket nöjd efter att de långdragna förhandlingarna om stödpaketet avslutades och det finns, såvitt känt, inga sanktioner knutna till de villkor som ingår i överenskommelsen. Vi står inför stora utmaningar inom flera områden och Ungern och Polen berörs i allra högsta grad av hur dessa ska hanteras. Vi har den nyligen framlagda planen för migrationspolitiken inom EU, där Ungern säger tvärt nej till att ta emot några flyktingar. Vi har det akuta behovet att öka takten för att minska växthusgasutsläppen, där Polens kolberoende är en av de stora utmaningarna att föra över till en hållbar energiförsörjning. Och den ännu pågående coronapandemins konsekvenser för i stort sett alla samhällssektorer ska hanteras inom ramen för det beslutade stödpaketet. Den allt större ojämlikheten inom EU-länderna skapar också grogrund för ett utbrett missnöje och nationalistiska strömningar. Dessutom står Tyskland inför ett byte av förbundskansler. Angela Merkel har varit den poltiker som har stått för en långsiktig politisk inriktning inom EU.

Vi har alltså en situation där starka antidemokratiska tendenser syns i länder inom EU samtidigt som utvecklingen inom EU är under diskussion. De stora ekonomiska utmaningarna kopplade till coronapandemin och den allt påtagligare klimatkrisen kommer att kräva politiska beslut och insatser som blir avgörande om den antidemokratiska utvecklingen ska vändas eller fortsätta. Och i Sverige har vi ett parti som uttrycker gillande för Ungerns politik och som har uttalade ambitioner att få framträdande poster i en kommande högerregering.