Grön rättvis nystart – en väg framåt

Under helgen den 8-9 augusti 2020 har Färnebo Folkhögskola, Klimataktion och Klimatriksdagen hållit ett rådslag för klimatet, Grön rättvis nystart. Det har varit cirka 140 deltagande som har medverkat online och mindre grupper som har samlats lokalt på olika platser i landet; Färnebo, Stockholm, Malmö, Göteborg och Vännäs.

Pia Björstrand.
(Foto. privat)

Syftet med rådslaget har varit att samla människor från olika delar av miljörörelsen och engagerade individer för att ge inspiration att arbeta för en Grön rättvis nystart för Sverige, särskilt i samband med att stora statliga investeringar görs för att stötta samhället med anledning av coronakrisen.

Rådslaget har ett brett innehåll med till exempel panelsamtal om EU:s Green New Deal, hur en svensk grön nystart skulle behöva se ut för att ha en chans att klara Parisavtalets mål och Sveriges del av det globala klimatarbetet, hur kommuner kan arbeta strategiskt för att öka den sociala och miljömässiga hållbarheten, digitala besök på olika platser som arbetat med grön rättvis nystart praktiskt och politiskt och diskussioner i mindre grupper om hur miljörörelsen och lokala rörelser kan arbeta vidare lokalt och nationellt med en rättvis klimatomställning.

Coronakrisen innebär att vi har en chans till nystart i samhället. Några viktiga slutsatser från helgen är att en grön omställning måste förankras lokalt och med social rättvisa som grund för att kunna fungera långsiktigt.

Fördelningspolitiken är en nyckelfråga; medborgare måste känna att de vinner något – i tid, ekonomi eller välbefinnande – på en grön omställning. Viktiga delar för staten att ta tag i omedelbart, utifrån hur det ser ut just nu, är att göra konkreta planer med vetenskapligt underbyggda åtgärder som snabbt kan sättas i gång och mål som ligger nära i tiden, till exempel 5 år framåt. Ekonomin måste respektera de planetära gränserna, vilket innebär att skadliga verksamheter som fossilindustrin måste börja avvecklas så snart som möjligt och ersättas av hållbara verksamheter. Inga nyinvesteringar i miljöskadliga verksamheter bör göras.

När staten nu delar ut stöd måste det ske med ett grönt perspektiv på så sätt att stöden förenas med exempelvis krav på minskade klimatutsläpp, eller riktas mot hållbara verksamheter i första hand. En inspiration skulle kunna vara den svenska strukturomvandlingen under 1960- och 1970-talen, där otidsenliga verksamheter avvecklades och satsningar gjordes på att modernisera samhället.

Vi behöver snarare gå in i en period av ekonomisk nedväxt där konsumtionen minskar och sker mer lokalt för att vi har överförbrukat jordens resurser under en alltför lång period.

Den ekonomiska tillväxten måste nedprioriteras; i den krissituation vi nu befinner oss i måste en snabb omställning prioriteras även om det inte ger tillväxt. Vi behöver snarare gå in i en period av ekonomisk nedväxt där konsumtionen minskar och sker mer lokalt för att vi har överförbrukat jordens resurser under en alltför lång period.

En annan viktig nyckel för omställning är att stärka den medborgerliga och lokala makten och ekonomin. Det finns många fantastiska initiativ runt om i Sverige; till exempel i Malmö där man arbetar med att försöka stoppa hyreshöjningar som skapar segregation och bostadslöshet, i Göteborg där man arbetar med social rättvisa i förorten genom att exempelvis hjälpa ungdomar att få arbete och bo kollektivt

I Hagfors har kommunen gått in och stöttat lokala företag i till exempel matproduktion. I Järva kämpar man för att skapa ett lokalt jordbruk som kan underlätta integrationen i samhället. Kommunerna kan göra mycket för att satsa på lokala företag och individer genom att till exempel styra offentliga upphandlingar, rättvisa anställningsvillkor och villkor för boende eller fastighetsanvändning i kommunen.

Sammanfattningsvis kan man se hur det bubblar av nya idéer i Sverige. Vi hoppas att detta blir startskottet för en Grön nystart av Sverige.