Nu får Sverige skärpa sig!

Sveriges ambition är att vara i täten vad gäller minskningen av utsläppen av växthusgaser och omställningen till ett långsiktigt hållbart samhälle. Som det ser ut nu är vi inte ens nära.

Enligt preliminära mätningar har utsläppen av växthusgaser minskat med tvåsiffriga tal i många länder under det halvår som coronaviruset har härjat runt om i världen. Många tror att detta innebär en minskning av koldioxidhalten i atmosfären, men eftersom utsläppen fortsätter (om än i något lägre takt) fortsätter koncentrationen att stiga och nå nya rekordnivåer.

Enligt en nyligen publicerad vetenskaplig studie är jordens medeltemperatur nu med stor sannolikhet den högsta på 12 000 år. Detta innebär oerhörda risker för livet på jorden. Tyvärr börjar nu flera länder att återgå till ”business as usual”, med följd att utsläppen ökar igen. Risken är stor att samma sak sker i Sverige.

Hur ser då Sveriges klimatpolitik ut för att vända utvecklingen? Det av riksdagen antagna klimatpolitiska ramverket anger att vi 2045 ska vara nere på netto noll. Klimatpolitiska rådet har kommit fram till att varken delmål från 2030 och framåt eller målet för 2045 kommer att nås med den klimatpolitiska handlingsplan som regeringen har lagt fram. I rådets Rapport 2020 skrivs att handlingsplanen inte uppfyller kraven på en plan, då åtgärderna varken är effektberäknade eller tidssatta. I England har man relaterat klimatmålen till en koldioxidbudget som anger hur stora utsläppen får vara per år och när vi behöver vara nere på netto noll utsläpp, men det har inte Sverige gjort – kanske för att det skulle avslöja att planen är undermålig.

Den framträdande klimatforskaren Kevin Anderson och två andra forskare har i en nu studie tagit fram koldioxidbudgetar för Sverige och England. Studien visar att det klimatpolitiska ramverkets mål och tidsperspektiv inte alls är i linje med målen i Parisöverenskommelsen. Den koldioxidbudget som vi har att agera inom innebär att utsläppen av koldioxid behöver minska med 12–15 procent per år redan med början detta år. Det är en i det närmaste ofattbart hög takt som utesluter alla nya fossila projekt som till exempel Preemraff och dessutom innebär en omställning av vårt samhälle på ett sätt som aldrig har skett förut i historien.

Enligt studien behöver vi i Sverige vara nere på netto noll omkring år 2035 för att klara av våra åtaganden enligt Parisöverenskommelsen. I studien har även en uppskattning gjorts av hur stora utsläppen skulle bli vid sekelskiftet om Sverige genomför åtgärder och styrmedel enligt det klimatpolitiska ramverket. Utsläppsvolymerna blir då 2,5 till 3 gånger den koldioxidbudget som står oss till buds, det vill säga långt ifrån att nå målen.

Fortfarande vet ingen hur allvarliga konsekvenserna blir av den globala uppvärmningen. Det vi vet i dag är att uppvärmningen redan nu ger mycket allvarliga följder för såväl människor som natur. Verkligheten bryr sig inte om vackra ord. Det är vi och våra barn som får betala priset om politikerna misslyckas. Det är inte acceptabelt att spela rysk roulette med vår framtid. Därför måste Sverige omedelbart skärpa klimatpolitiken genom att anta den gjorda koldioxidbudgeten och prioritera att hålla den – för allas vår skull.