Slavar och fossila bränslen

Slavar och fossila bränslen

Våra industriella samhällen är uppbyggda med hjälp av riklig tillgång på billig energi – framför allt fossil energi. Med den rikliga energimängden har vi grävt och pumpat upp ofantliga mängder metaller, mineraler och ännu mer olja, kol, fossilgas och uran. Den har bland annat möjliggjort skövling av skogar i global skala och industrialisering av livsmedelsproduktionen. Den har möjliggjort en kraftig urbanisering i hela världen. De flesta av våra städer skulle inte vara möjliga om vi inte haft tillgång till fossila bränslen och de naturresurser vi skaffat genom denna energitillgång. Samtidigt har vi skapat miljö- och hälsoproblem av gigantiska mått.

Våra industriella samhällen är också uppbyggda med hjälp av kolonisering och slavarbete. Vi har hämtat naturresurser och arbetskraft från kolonier och andra områden i flera hundra år. Ännu i denna dag hämtar vi sällsynta metaller till våra elektronikprylar, vindkraftverk och solceller, ofta från fattiga länder där människor arbetar under slavliknande förhållanden. Vi konsumerar kläder som ofta är sydda av underbetalda och ibland underåriga arbetare.

Vi vill gärna tro att vår välfärd och rikedom skapats av den vite mannens snille och arbetsamhet. I själva verket är vi framför allt välmående eftersom vi haft tillräckligt rymligt samvete för att använda eldvapen, så att vi kunde kolonisera och förslava människor i andra delar av världen. Vi har också haft samvete att gräva upp till exempel fossila bränslen i en allt ökande omfattning, fastän vi tidigt insåg att det skulle leda till omfattande ekologiska och hälsomässiga konsekvenser.

Invandrad arbetskraft och kompetens: valloner, tyskar, britter, finländare, italienare, ungrare, danskar, jugoslaver, sydamerikaner, turkar, kurder, folk från Afrikas Horn, Mellanöstern, Kina, Indien – ja, listan kan göras lång över länder som bidragit med människor som byggt det moderna Sverige. Ibland önskar jag att alla utlandsfödda och barn till utlandsfödda lade ner arbetet EN dag. Då kanske invandringsfientliga i Sverige skulle förstå hur beroende vi är av de som vandrat in.

Vi är nu nära den punkt i historien då utvinningen av fossila bränslen når sitt maximum. Utvinningen av konventionell olja hade sitt maximum år 2005-2006 enligt OECD:s energiorgan. Nettoenergiutbytet (EROEI) för olja var för 100 år sedan cirka 100:1. I dag omkring 30:1 och sjunkande. Utvinningen av kol bör av bland annat klimatskäl minska så fort som möjligt. Solceller och vindkraft har nettoenergiutbyten på 1(!)-15:1, beroende på hur man räknar. Det betyder i praktiken att för att ersätta olja och kol i dag måste vi bygga mycket mer produktionskapacitet än den vi ska ersätta.

Vad händer när energitillförseln från fossila bränslen minskar och om vi slutar använda slavarbete? Jo, vi måste minska vår konsumtion, produktion, vårt resande och börja flytta ut till landsorten igen. Vad får det för effekt på vår ekonomi, vår sammanhållning och vår demokrati? Detta borde det offentliga samtalet handla om.

René Mortensen

René Mortensen är civilingenjör i samhällsbyggnadsteknik. Han har i drygt 30 år arbetat med miljö- och hållbarhetsfrågor.
De senaste tio åren har René arbetat mycket med sambanden mellan energi, klimat, miljö och ekonomi, samt som projektledare, utbildningsledare och föreläsare.
Fossila bränslen är den största källan till utsläpp av växthusgaser som bidrar till klimatförändringarna.
Foto: Monkeyboy 0076/Creative Commons
Share this...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter