Maten som kan rädda klimatet

För första gången har forskare satt samman en diet som är både nyttig och hållbar för planeten. I en artikel i vetenskapstidskriften the Lancet konstaterar 37 forskare från 16 länder att både kosten och livsmedelsproduktionen måste ändras radikalt.

Initiativtagare till projektet är läkaren Gunhild Stordalen, grundare av stiftelsen EAT, och miljövetaren Johan Rockström, tidigare chef för Stockholm Resilience Center som har lett forskningen. Tillsammans med tidskriften the Lancet bildades EAT-Lancet Commissionen, som har genomfört studien.

Viktigt enskilt beslut

– Det vi lägger på tallriken är på global nivå det viktigaste enskilda beslutet vi tar i våra dagliga liv när det gäller vår egen hälsa och världen runt oss. Om vi inte får till det rätt när det gäller mat så har vi ingen chans att nå FN:s hållbarhetsmål eller tvågradersmålet i Parisavtalet, sade Gunhild Stordalen när forskningsresultaten presenterades i Stockholm i slutet av förra veckan.

Rapporten berör bland annat hälsa, kost, klimat, miljö, fiske, jordbruk och är den första i sitt slag att på global nivå beskriva vilken omställning som krävs för ett livsmedelssystem som är bra för människans hälsa och hållbart för jorden. Avsikten är att vägleda beslutsfattare, företag och alla aktörer inom livsmedelssektorn.

– Det här är den första studie som kvantifierar om det är möjligt att inom planetens gränser ha en hälsosam kosthållning för den befolkning vi förväntar oss år 2050, säger Line Gordon, ny chef för Stockholm Resilience Centre efter Johan Rockström och en av rapportens 37 författare, till Sveriges radio.

Om vår mat ska vara bra för både hälsan och planeten krävs att vi drastiskt ändrar våra kostvanor. Kyckling eller fisk varannan dag och ett par ägg i veckan. Högst 14 gram rött kött i genomsnitt per dag vilket motsvarar en hamburgare i veckan eller en stek i månaden. Dubbelt så mycket grönsaker och baljväxter (bönor, linser, kikärtor, soja) som vi äter i dag är ett måste om vi ska kunna nå klimatmålen, enligt rapporten.

– Samhället har ett stort ansvar för att investera i den här omställningen, säger Line Gordon.

Utsläpp och övergödning

Dagens matproduktion har alldeles för höga utsläpp av växthusgaser. Läckage av gödningsämnen som fosfor och kväve leder till stora problem med övergödning av sjöar och vattendrag. Fortsätter det på samma väg kommer det gå åt mer mark och vatten än vad som är hållbart.

– Det kommer att krävas en halvering av matsvinnet mot vad vi har i dag. Det kommer att krävas väldigt stora omställningar i jordbruket och en kraftig förbättrad teknik, säger Line Gordon.

Även om samtida och framtida klimatförändringar kan förväntas leda till förlängda, rentav fördubblade odlingsmöjligheter är riskerna för jordbruket större. Allt fler människor lider av fetma och övervikt – mestadels i det globala nord men även alltmer i större ekonomier som Indien, Kina, Brasilien och Sydafrika. Det finns därför enorma hälsofördelar globalt sett i sådana här kostförändringar. Bland annat skulle omkring elva miljoner förtida dödsfall kunna undvikas per år.

– Det krävs en kraftig omställning av vår kost. De stora skillnaderna när det gäller kosthållningen är framför allt en kraftig minskning av kött, en minskning av spannmål och en väldig ökning av frukt, grönt och nötter, avslutar Line Gordon.

Rikard Rehnbergh &

Charlotte Wikholm