Amazonas brinner

Ett stort antal bränder har drabbat Amazonas i år. Forskare uppger att bränder har anlagts för att kunna bereda jordbruksmark. Naturvårdare hävdar att president Jair Bolsonaro uppmuntrat skogsarbetare och jordbrukare att avverka skog.
Svedjebränning av skog i närheten av Amazonas för att ge plats för betesmark och odlingar.
Foto: Mario Osava/IPS

Amazonas brinner

MILJÖMAGASINET Nr 35 • 30 AUGUSTI 2019

Ett stort antal bränder har drabbat Amazonas i år. Forskare uppger att bränder har anlagts för att kunna bereda jordbruksmark. Naturvårdare hävdar att president Jair Bolsonaro uppmuntrat skogsarbetare och jordbrukare att avverka skog.

Brasilien har fått hård kritik för att inte ta bränderna på allvar. Enligt Climate Observatory, ett nätverk av gröna miljögrupper, genomfördes protester i minst 47 städer i förra veckan.

”Ut med Bolsonaro!” skanderade demonstranter längs gatorna i Barcelona, London, Paris och andra europeiska städer – och även i städer i Brasilien.

Landets ledning, med Jair Bolsonaro i spetsen, har attackerats hårt i internationella medier och ledare för länder som Storbritannien, Frankrike och Tyskland har gått långt i sin kritik.

– Krisen blev politisk på grund av Bolsonaros gensvar, som i stället för att tillkännage åtgärder för att ta itu med problemen, valde att politisera frågan, säger Adriana Ramos vid institutet ISA, till IPS.

Den högerpopulistiske presidentens första reaktion var att skylla bränderna på miljöorganisationer som ISA – just de organisationer som arbetat hårdast för miljöpolitiska åtgärder.

Omkring 60 procent av Amazonas ligger i Brasilien och regnskogen breder ut sig över 3,3 miljoner kvadratkilometer mark i landet.

”Bolsonaro behöver inte miljöorganisationerna för att skada Brasiliens rykte i omvärlden,” skrev 183 brasilianska organisationer som svar på Bolsonaros reaktion.

Både Frankrike och Irland har klargjort att de inte kommer att ratificera frihandelsavtalet mellan EU och tullunionen Mercosur (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay) om den brasilianska regeringen inte respekterar de klimatåtaganden som landet undertecknat. Handelsavtalet har tagit 20 år att förhandla fram.

Den ökade användningen av bränder för att bereda jordbruksmark återspeglar en ökad avskogning, enligt forskningsinstitutet Ipam. Antalet bränder har stigit i snabb takt och är 60 procent fler än genomsnittet det senaste tre åren. Torka räcker inte som förklaring eftersom det inte har varit ovanligt torrt i år.

I delstaten Mato Grosso i centrala och västra Brasilien, som står för den största sojaproduktionen, har antalet bränder överstigit 7000, jämfört med 4500 de två senaste åren, när torkan varit särskilt svår.

Effekterna är inte begränsade till Amazonas. Moln av rök förmörkade himlen över São Paulo den 19 augusti och sotpartiklar återfanns i regnet omkring 2000 kilometer från de troliga källorna: departementet Santa Cruz i Bolivia, delstaten Mato Grosso i sydväst eller delstaten Rondônia i nordväst.

São Paulo, som är en metropol med mer än 22 miljoner invånare, har drabbats av den här typen av luftföroreningar under mer än ett årtionde, till följd av bränder i samband med skörd av sockerrör i närliggande kommuner. Det har bland annat orsakat luftvägssjukdomar hos befolkningen.

Bränder uppstår också i andra ekosystem, särskilt i Cerradon som är ett stort savannområde i det inre av Brasilien. Där kan torka till och med orsaka spontana bränder.

Amazonas fyller samtidigt en absolut nödvändig funktion när det gäller att skapa regn. Träden andas ut vatten som skapar regn i viktiga jordbruksområden i Brasilien. Det är anledningen till att stora jordbruksexportörer nu efterlyser statliga åtgärder för att stoppa avskogningen.

Stödet från många av landets stora jordägare och boskapsägare bidrog till att Jair Bolsonaro vann presidentvalet i oktober 2018. Många av dessa har mark som gränsar till regnskogen och områden där ursprungsbefolkningen lever.

Mario Osava/IPS

Share this...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter