Ursprungligen publicerad på Insänt i Miljömagasinet 19, 13 maj 2016

Sann matvalfrihet förutsätter sann matinformation

Det säger sig självt att: "Det viktigaste är att få sitt näringsbehov tillgodosett - inte varifrån näringsämnena kommer" och att en "kost kan bli näringsmässigt adekvat om alla näringsämnen tillförs". Inga vetenskapliga expertgrupper behövs för att komma fram till sådana truismer.

Men det är en sak att säga det och en annan att göra det. I och för sig skulle nog en liten minoritet av Sveriges skolelever klara sig ganska bra om de serverades en ur näringssynpunkt optimal vegan-kost och dessutom fick denna kompletterad med olika kosttillskott från vegetabilier, till exempel B12-vitaminformen metylkobalamin från specialbehandlad ekologisk chlorella, D3-vitamin utvunnet ur ekologisk svamp/alger, och omega-3-fettsyrorna DHA och EPA från algolja.

Men så ser definitivt inte dagens över lag usla svenska skolmatsedlar ut. Följaktligen skulle även den lilla procentandel människor som har någorlunda förutsättningar för att klara sig på uteslutande vegetabilier råka näringsmässigt illa ut, om föreningen Svensk Mat- och Miljöinformation lyckades lobba igenom förslaget att baljväxter ska ersätta kött eller rentav alla animalier i skolorna.

Eva Laurells kanske viktigaste argument för vegankost, "proteinbrist är dock ytterst sällsynt i västvärlden", kommer sig ironiskt nog av vårt höga intag av kött och andra animalier. Och hon verkar ha svårt att bestämma sig för om fullvärdigt protein är viktigt eller ej. Å ena sidan anser hon att dess aminosyrasammansättning är i stort sett onödig att diskutera, å andra sidan betonar hon att en allsidig vegankost ger högkvalitativt protein.

Proteininnehållet i gröna blad är dock litet och förhållandevis svårupptagbart, hampafrön har en dålig aminosyraprofil som är hopplös att försöka balansera upp, och gul lupin är en baljväxt vars protein inte utgör ett komplement till ärter, bönor och linser, bara mer av samma sak. Därför är den stora befolkningsandel som behöver ordentligt med fullvärdigt protein och har svårt att tillgodogöra sig vegetabiliskt protein inte hjälpta av nämnda "alternativ". Dessutom har hampa liknande allergena egenskaper som nötter och frön, och gul lupin som jordnötter. Tanken att dessa skulle serveras i de svenska skolorna är av denna anledning inte realistisk.

Till skillnad från de näringskunskapsmässigt helt avsågade Svensk Mat- och Miljöinformation och Köttfri Måndag visar Laurell viss förståelse för att vi människor är olika, också när det gäller vilken mat vi mår bra av. Men även hon vill med påståendet att boskap rapar och släpper farligt väder ge mänskligheten dåligt samvete för att de äter animalier och på så sätt få dem att göra avkall på sina grundläggande näringsfysiologiska behov, det vill säga få dem att ge upp den föda de behöver för att må bra.

Sann matvalfrihet förutsätter sann matinformation som man kan grunda sina beslut på. En sådan utgångspunkt gör det möjligt för var och en att pröva sig fram till vilken kost som ger bäst hälsa och näringsstatus. Detta vill dock starka ekonomiska krafter förhindra medelst straffbeskattning av och förbud mot naturligt, ekologiskt producerade animalier. Man försöker helt enkelt tvinga andra människor att gå över till en kost som kommer att ha en negativ inverkan på deras hälsa. Detta beteende visar på bristande respekt för mänskliga fri- och rättigheter, en egenskap som man annars förknippar med den personlighetstyp som bland annat formar diktaturer.

Insändare: Mer baljväxter i skolmaten bromsar djurartutrotningen - Jonas Norberg

Replik: Baljväxter kan inte ersätta animalier - Per Melin

Replik: Baljväxter + säd - Birgitta Stålhammar

Replik: Människan behöver mat från animalier - Per Melin

Replik: Valfrihet i matfrågan - Elsa Laurell

Replik: Sann matvalfrihet förutsätter sann matinformation - Per Melin

Replik: Köttätande eller vegetarianism - Gunilla Djärf

Vill du kommentera den här texten? Skicka ditt svar till:
insant@miljomagasinet.se

Share

Kontakt: Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm
Tel 08-640 82 80 - Fax 08-640 40 67 - e-post: redaktionen@miljomagasinet.se