Ursprungligen publicerad på Insänt i Miljömagasinet 10, 11 mars 2016

Valfrihet i matfrågan

Replik på Per Melins debattinlägg i nummer 5 och 7 2016.

I två inlägg framhärdas nödvändigheten av animalier. Om man utesluter animalier ur sin traditionella mathållning utan att se till att få i sig de näringsämnen, som annars finns i dessa, kan det bli näringsbrister som brist på vitamin B12 och eventuellt selen. Proteinbrist är dock ytterst sällsynt i västvärlden. Om man ska köra bil måste man ha körkort och om man byter till en i vårt land ovanlig kost, behöver man ha ordentliga kunskaper för att "köra" en kropp på ett bra sätt. Men det är därmed inte sagt att man måste ha kött. Det viktigaste är att få sitt näringsbehov tillgodosett - inte varifrån näringsämnena kommer. Ett flertal internationella vetenskapliga expertgrupper är eniga om att en helt vegetabilisk kost kan bli näringsmässigt adekvat om alla näringsämnen tillförs.

Senare decenniers näringsforskning rörande protein har visat att det inte är nödvändigt att ha en helt komplett aminosyrasammansättning i varje måltid annat än för spädbarn, vid vissa sjukdomar och extrem bantning. Hela diskussionen om fullvärdigt protein faller då för större delen av befolkningen så länge energibehovet är tillgodosett. Är måltiden allsidigt sammansatt finns det vanligtvis flera proteinkällor med, vilket gör att den, som helhet får en hög kvalitet på proteinets sammansättning. Det finns också andra högkvalitativa proteinkällor än just de vanligt förekommande ärterna och bönorna som gröna blad, hampafrön (cannabis sativa=industrihampa), gul lupin med flera. Den sistnämnda kan man göra tofu av bland annat, vilket minskar behovet av just sojaprodukter. Betydelsen av baljväxter som jordförbättrare är viktig i en för jorden välgörande växtföljd på grund av den kvävefixerande förmågan.

Sen måste man ju ta med i beaktande att olika personer föredrar och tolererar olika slags proteinkällor. Vi har olika matsmältning och bakterieflora och några mår bättre och blir mer mätta på av fiberrika vegetabilier och andra har svårt att klara sig utan en viss andel animalier.

Forskaren Annika Carlsson Kanyama uttalar sig i KTH:s Kikar på mat och i Veckans affärer om utsläppsboven nötkött och köttnormen. Naturvårdsverket kommer med uppgifter som att svenska hushålls animaliekonsumtion orsakar utsläpp av en mängd växthusgaser per år, som motsvarar tre miljarder kilometers bilkörning. FN-organet FAO uppger att animalieproduktionen står för 14,5 procent av världens växthusgaser. Att minska animaliekonsumtionen borde därför vara en rimlig väg till en levande jord. I ett globalt perspektiv kan man konstatera att en stor del av jordens befolkning lever på enbart vegetabilier, om än ofrivilligt genom bristande tillgång. Många av dem har näringsbrister, vilka oftast beror på för lite mat eller ensidig kosthållning. Men en stor del, som får tillräckligt med allsidig mat, lever ett långt liv och mår alldeles utmärkt, ja kanske bättre än vad vi i västvärlden gör. Det sistnämnda framgår i boken Kinastudien av näringsforskaren Colin Campbell och läkaren Thomas Campbell.

Att hävda att de, som av etiska skäl avstår från animalier får "ta konsekvenserna i form av näringsbrister, som kommer att förändra den mänskliga arten" ger inte valfrihet. Däremot kan goda kunskaper i kost-, livsmedels- och näringsfrågor ge mer valfrihet i matfrågan.

Elsa Laurell
Hjortkvarn

Insändare: Mer baljväxter i skolmaten bromsar djurartutrotningen - Jonas Norberg

Replik: Baljväxter kan inte ersätta animalier - Per Melin

Replik: Baljväxter + säd - Birgitta Stålhammar

Replik: Människan behöver mat från animalier - Per Melin

Replik: Valfrihet i matfrågan - Elsa Laurell

Replik: Sann matvalfrihet förutsätter sann matinformation - Per Melin

Replik: Köttätande eller vegetarianism - Gunilla Djärf

Vill du kommentera den här texten? Skicka ditt svar till:
insant@miljomagasinet.se

Share