Ursprungligen publicerad på Insänt i Miljömagasinet 8, 22 Februari 2013

Monetär reform

Replik på texten Låt penningmängden styra i MM nr 7

Vi är överens om det allra viktigaste, vårt nuvarande penning- och banksystem är det sämsta tänkbara och det finns ett stort folkbildande arbete att göra. Ditt studiecirkelhäfte J-O, mycket intressant? Sen kommer det alltid att finnas olika perspektiv i åsikter i det ena och det andra. De är hävstänger till att utveckla våra kunskaper i frågan.

Du skriver att du vänder dig mot min beskrivning, att bankerna "stulit" rätten att skapa pengar. Jag är medveten om att det är ett tillspetsat sätt att beskriva systemets tillkomst, och en del vänder sig mot det eftersom de ser det som ett angrepp på faktiskt fungerande demokratiska strukturer i vårt system. Vad som finns av dessa strukturer måste försvaras. Om bankerna är en del av det systemet kan diskuteras.

Om vi går till hur systemet genomfördes i Sverige så har du kanske rätt. Enligt riskbankens historia Pengarna och Makten har du stöd för din uppfattning. Den är skriven av och för bankerna. Så troligtvis måste forskning göras på hur vårt penningsystem utvecklats till det vi har i dag. Faktiskt pågår också en rättslig prövning i Sverige där en kund vägrar betala SEB skulder (21 000 kr) för att banken bland annat saknar legitimitet att skapa pengar. Henning Witte heter han.

Finanssystemet blev internationellt redan under 1800-talet och den avgörande striden då de privat bankerna tog kontrollen, ägde rum 1913 då de på ett bedrägligt sätt tillskansade sig makten över pengarna i USA genom Federal Reserv Act.

Vi vet att det finns mycket arbete att göra, eftersom finanskapitalet genom bankerna har mycket större makt i dag än för hundra år sedan, deras kontroll över media är starkare och kunskapen om pengar är mindre. Dessutom är folkrörelserna mer eller mindre nedmonterade. Vi har fördelen av internet, men litar vi bara på det blir vi mycket sårbara. Det handlar om att sprida bäst information till så många som möjligt. Miljömagasinet har under många år varit framstående i att informera om pengar och ekonomi men har tappat tempo i denna fråga under de senaste åren.

Vi har kanske också lite olika syn på räntor och monetär reform. Jag tror att man måste skilja på dessa frågor. Med en monetär reform får vi en skuldfri valuta, själva penningsystemet, våra digitala pengar och kontanter är skuld- och räntefria, statlig skuldsättning blir här en dumhet. Valutan sätts i cirkulation av demokratiskt valda institutioner och mängden pengar kontrolleras av regeringen eller av dem utsedda men fristående organ. Trots att denna förändring för medborgaren är mycket liten har den en enorm ekonomisk betydelse. Och att många svenskar i dag tror att systemet fungerar så här gör den än lättare att få stöd för. En annan viktig omständighet är att en monetär reform enligt ovan inte är infångat i partifålla eller höger-vänsterskala.

Den andra sidan av reformen är vad man ska göra med bankerna. En helt räntefri ekonomi innebär i praktiken ett förstatligande av bankväsendet, och då har vi placerat frågan ideologiskt och på höger-vänsterskalan. Det betyder att frågan kan låsas fast i det partipolitiska systemet, en mardröm. Om vi däremot låter bankerna finnas, och ger dem rollen som mellanhand mellan sparare och lånare och att de fråntas rätten att skapa krediter, då hamnar vi åter på en position som stämmer med hur folk tycker att det ska fungera. Ränta på privata lån kommer att finnas kvar men staten kan som vanligt styra här genom att gå in på bostadsmarknaden med bland annat pensionspengar. Dessutom kommer den oerhörda mängd kapital som nu finns, vara tvunget att slåss om investerare i privat verksamhet, vilket håller räntan nere på låg nivå. Det är detta jag menar med att vi inte gör något åt räntan, den finns kvar på marknader för produktiva investeringar.

Själv tycker jag att de stora bankerna intet är annat än ett jordens avskum och att de genom sin nyliberala girighet inte gjort sig förtjänt av annat än att kastas ut ur banknäringen, men för att nå politisk framgång så måste politisk måttfullhet gälla. En så liten politisk förändring som möjligt för största ekonomiska nytta.

Åsa Brandbergs lilla bok Pengar köpte jag ett antal för att dela ut för några år sedan. Där beskrivs systemet med solidarer. Så här i efterhand var det en intressant erfarenhet, som lett mig till slutsaten att det finns en försiktighet och misstänksamhet mot stora system bland folk i allmänhet. Personligen tycker jag alla sådana förslag och diskussioner är välkomna och ger kunskaper.

I det system vi nu sitter fast i är det de intellektuella eliterna som hållit i taktpinne och formulerat dagordningarna för samhällets utveckling. Resultatet förskräcker. Det kanske är dags att inse att ska vi kunna bryta med vår civilisations nuvarande väg så måste vi göra en mycket enkel men revolutionerade åtgärd. Sluta lägg börda på arbetet, på de "enkla" människorna, praktikerna, och deras ansträngningar för att kunna försörja sig. Arbete är människans mest demokratiska egenskap och passar att grunda ett demokratiskt samhälle kring.

Mitt förslag är mycket enkelt förbjud alla pålagor, alla skatter på arbete, låt arbetet blomstra fritt. Att beskatta arbete är en brottslig dumhet. Beskatta fossila bränslen, mineraler, naturtillgångar och kapital. Sedan en tredje förutsättning, ta aldrig bort sedlar och mynt, de är en förutsättning för att de lite annorlunda ur vår människoflock, utkantsvarelserna ska kunna överleva i tillräckligt stora antal för att samhället i sin helhet ska kunna förnyas och berikas. En sedel nekar ingen hand.

Evert Larsson
Kristinehamn

Insändare: Om räntan inte styr - Jan-Olov Bernhard

Replik: Låt penningmängden styra - Evert Larsson

Replik: Låt penningmängden styra - Jan-Olov Bernhard

Replik: Monetär reform - Evert Larsson

Replik: Bankernas roll i samhället - Stig Andersson

Vill du kommentera den här texten? Skicka ditt svar till:
insant@miljomagasinet.se

Share