Ursprungligen publicerad på Insänt i Miljömagasinet 7, 15 Februari 2013

Bankernas roll i samhället

Replik på texten Låt penningmängden styra i MM nr 6

Vilken roll ska bankerna ha i morgondagens samhälle? Det kan man fråga sig när det absurda hänt att bankerna inte längre tar emot kontanter, vilket drabbar många föreningar och privatpersoner som ett slag i ansiktet. Är bankerna till för samhällets bästa eller är samhället till för bankerna?

När den socialdemokratiska regeringen 1985 slopade finansbolagens utlåningstak började dessa expandera i det närmaste okontrollerat. Denna lånefest slutade som lånefester gör i en krasch 1992. Av detta lärde vi oss ganska lite. Bara sedan 2002 har svenska banker växt från 200 till 400 procent av BNP. Anmärkningsvärt är att flera före detta socialdemokratiska toppolitiker i dag har höga positioner inom finansindustrin.

Finansindustrin var 2006 var världens i särklass mest vinstrika. Vinsten per anställd var 26 gånger högre än i andra industrier. 1980 tjänade en investmentbankir ungefär lika mycket som någon inom industrin med motsvarande utbildning. År 2007 var lönen fyra gånger högre obeaktat bonusar. Finansbranschen lockar därmed till sig de skarpaste hjärnorna som ägnar sig åt att tillverka derivatprodukter. 2007 uppgav 47 procent av sista årsstudenterna på Harward att de siktade mot Wall Street.

Trots en vikande konjunktur gör storbankerna miljardvinster år 2012. Det tredje kvartalet hade de fyra största bankerna i Sverige ökat sina vinster till ett sammanlagt värde av 65 miljarder kronor. Det är pengar som kommer aktieägarna till del. Bankernas vinster på bolån fortsätter att svälla. I en beräkning som Dagens Industri låtit göra visar att storbankernas årsvinst på bolånen nu är uppe i 9,6 miljarder kronor (uppgifter hämtade ur Svenska Dagbladet Andreas Cervenka samt ur Dagens Industri).

Svenska riksbanken skapade under krisen nya pengar genom att låna ut flera hundra miljarder kronor i omgångar till affärsbankerna. Dessa banker står i sin tur för den stora pengaproduktionen genom att låna ut ännu mer till kunderna, kvar i kassavalvet behöver de bara ha några kronor per utlånad hundralapp. De pengar vi sätter in på konton i affärsbanker förmeras alltså i form av lån som ger bankerna intäkter. Ju mer pengar bankerna tjänar desto mer kan de låna ut.

De senaste 30 åren har det säkraste sättet att bli rik varit att tjäna pengar på pengar. Lättillgängliga pengar från bankerna har framför allt placerats i sådant som aktier, fonder, fastigheter och finansiella uppfinningar, där de skapat enorma värdestegringar och klyftan till dem som inte har inkomst av kapital har ökat kraftigt. Människor har skuldsatt sig på ett sätt som saknar motstycke i historien. I slutändan måste någon betala notan med riktiga pengar. När bubblorna brister tas skulderna över av skattebetalarna som i sin tur riskerar nedskärningar, som man ser i flera länder i Europa.

Ska vi fortsätta att förlita oss på privata banker med enda intresse att göra så stora vinster som möjligt till aktieägare och bankdirektörer?

Där girigheten är så skrämmande stor att dagens vinster för dem är viktigare än morgondagens överlevnad. Där löner och bonusar som grundas på hur stor utlåning och därmed hur stora ränteinkomster man kan åstadkomma. De är mentalt och moraliskt djupt förstörda av tron på kapitalavkastning som mål för människans verksamhet. Samhällsansvaret är helt åsidosatt.

Många reagerar när privata företag gör stora vinster inom välfärdssektorn men få reagerar över de privata bankernas enorma utsugning av samhället.

Alternativet måste vara samhällsägda eller medlemsägda offentliga och lokala banker där bankernas målsättning ska vara ett smörjmedel för hela samhällets invånare, där vinsterna ska återgå till samhällsbygget. Detta måste vara den absolut viktigaste demokratifrågan nu och i framtiden.

Insändare: Om räntan inte styr - Jan-Olov Bernhard

Replik: Låt penningmängden styra - Evert Larsson

Replik: Låt penningmängden styra - Jan-Olov Bernhard

Replik: Monetär reform - Evert Larsson

Replik: Bankernas roll i samhället - Stig Andersson

Vill du kommentera den här texten? Skicka ditt svar till:
insant@miljomagasinet.se

Share

Kontakt: Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm
Tel 08-640 82 80 - Fax 08-640 40 67 - e-post: redaktionen@miljomagasinet.se