Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 10, 11 mars 2011 En sophantering full av energi I Västerås finns anläggningen som förvandlar matavfall och vall till biogas och gödsel. Utsläppen av koldioxid minskar och växtnäringen cirkulerar tillbaka ut på åkrarna. På ett betonggolv i Gryta avfallsstation, strax norr om Västerås, ligger en stor hög av bruna papperspåsar, matrester och kaffesump. En väldig hjullastare skyfflar in röran till bakterierna i rötkammaren. Ut kommer biogas och en rötrest som kallas biogödsel. I den finns alla växtnäringsämnen bevarade. Växtkrafts vd Eva Myrin berättar hur de återvinner både energin och växtnäringen ur matavfallet och dessutom gör det lönsamt. - Redan 1992 började några lantbrukare och Västerås kommun att diskutera en biogasanläggning. Det var två problem som möttes. Dels ville kommunen ta hand om matavfallet, dels hade bönderna problem med de tunga lerjordarna där mullhalten sjönk. Bönderna pratade om en metallkossa. De behövde mer organiskt material att bruka ner i jorden, berättar hon. Flera olika intressenter samlades för att tillsammans bygga och äga anläggningen. - Det har varit grunden till att det lyckades. Att bönderna var med, att det fanns ett markperspektiv. Att biogasen från avloppsreningen också var med och att VL, bussbolaget, skulle köpa fordonsgasen, berättar Eva Myrin. Bara viljan finns Allt som går in i och kommer ut från anläggningen fick ett pris. Det sattes så att alla inblandade skulle tjäna, eller förlora, lika mycket. - För visst fanns det motstånd också. Att det ändå gick beror på att det fanns en politisk övertygelse. Om man inte vill kan nog ett sådant här projekt upplevas som omöjligt, säger Eva Myrin. I dag rötas matavfall från kommunerna i Västmanlands län, samt från Enköping och Heby. Anläggningen ägs av VafabMiljö, som är kommunernas avfallsbolag, Mälarenergi och tre lantbrukare. Nu drivs Växtkraft helt affärsmässigt. - Det fungerar bra. Vi säljer gasen och gödseln till marknadspris. Det är härligt att det går att tjäna pengar på en idé som bygger på ekologisk hållbarhet, säger Eva Myrin. I Västerås kommun har 99 procent av flerbostadshusen och 80 procent av villahushållen abbonemang där matavfall ska sorteras ut. Undersökningar av vad människor kastar i praktiken visar att 70 procent av allt matavfall sorteras ut och återvinns. I Stockholm ligger man långt efter med matavfallsåtervinningen jämfört med kommunerna i Västmanland. Marita Söderqvist, chef för trafikkontorets avfallsavdelning, uppskattar att ungefär 3 procent av hushållens matavfall samlas in och återvinns. Från verksamheter, till exempel restauranger och storkök, är det mer cirka 16 procent. Matavfallet ut i avloppet För att öka källsorteringen subventionerar Stockholms stad avgiften med 40 procent för dem som sorterar. Det finns också ett mål att 10 procent av hushållens matavfall ska återvinnas 2012. - Det målet kommer vi nog inte att nå, säger Marita Söderqvist. Ett problem för Stockholm och andra stora städer är att det inte finns utrymme för de extra kärl som källsorteringen kräver. Avfallskvarnar som mal matresterna direkt i diskhon provas bland annat i Malmö. Det är ett bekvämt alternativ för hushållen och minskar transporterna. Arbetsmiljön för de som hämtar det tunga matavfallet blir också bättre och energin kan fortfarande utvinnas genom rötning. Men när matavfallet blandas med avloppsvattnet kommer växtnäringen i de flesta fall inte tillbaka till matproduktionen. Certifierad biogödsel Utanför biogasanläggningen i Västerås ligger långa snöklädda korvar på rad. Det är grönmassan från lantbrukarnas vallar som väntar på att matas in tillsammans med matavfallet i det silverglänsande tornet. Det går inte att titta in i rötkammaren. För att bakterierna som producer biogas ska trivas måste det vara fritt från syre. Matavfallet mals, blandas med vatten och hettas sedan upp till 70 grader. Inga eventuella smittämnen ska kunna hamna i biogödseln. Den ska ju ut på åkrarna igen och ge ny mat. Uppvärmningen är också ett villkor för att gödseln ska bli Krav-certifierad. Växtkraft har valt att certifiera rötresten trots att det innebär extra krav på insamlingen av matavfallet. Kraven ska garantera att materialet är rent sorterat. Samtidigt gör certifieringen det svårare att ta in matavfall från flera kommuner. - Vi har diskuterat att släppa Krav-certifieringen, men just nu lutar det åt att vi behåller den. Det är vår guldkant på projektet. Vårt uppdrag är att bygga en hållbar avfallshantering. Då är det viktigt att biogödseln kan gå till matproduktion. Det är först då det blir ett riktigt kretslopp, säger Eva Myrin. Biogas en lönsam affär Efterfrågan på fordonsgas ökar och nu behöver Växtkraft bygga ut biogasanläggningen. Istället för att ta emot mer matavfall vill de öka gasproduktionen med hjälp av jordbruksprodukter. - Vi vill ha in mer vall. Dessvärre får vi betala för den, säger Eva Myrin och ser samtidigt förvånansvärt nöjd ut. Så länge det går att blanda med avfall lönar det sig nämligen att köpa vall och röta. Priset på fordonsgas beräknas också öka mer än inflationen. För att lantbrukare ska våga lägga om till ekologisk produktion och bygga lagringsutrymmen för biogödseln vill de ha långa kontrakt på gödseln. Men så länge diskussionerna om en utbyggnad pågår tecknar Växtkraft inga långtidskontrakt. Sopor till salu Eva Myrin berättar hur det håller på att skapas en matavfallsmarknad. - Sopor är ingenting annat än en blandning av råvaror och energi. Ju lättare man kan få ut energin och ju renare råvarorna är desto värdefullare avfall, säger hon. Ett exempel är att sorterat matavfall, som krossats och finfördelats till en halvflytande gröt, nu kan säljas i vissa delar av landet. Genom att sortera noga gör hushållen avfallet värdefullare. - Nu får vi betalt för att vi hämtar matavfall, om 15 år gör vi det gratis, tror Eva Myrin. Fakta: Biogasanläggningen Det här går in i Växtkrafts anläggning under ett år: 5?000 ton vallklipp som är en blandning av gräs och klöver från åkrarna. 15?000 ton matavfall. Det är matrester, kaffesump, hushållspapper och annat organiskt avfall som hushållen sorterat i papperspåsar. 2?000 ton fettavskiljarslam som kommer från restauranger och storkök. Ut kommer: Biogas. Gasen upparbetas tillsammans med gas från avloppsreningen till 2,8 miljoner kubikmeter fordonsgas. Det motsvarar ungefär lika många liter bensin. En rötrest som kallas biogödsel. Den räcker till 1?500 hektar spannmål. Se även: Växtnäring från gammal mat göder ny |