Till huvudsidan. |
Texten "Sjuk i hela kroppen - allt fler drabbas av miljöpåverkan" publicerades i kortad form i Miljömagasinet 32. Här följer den fullständiga versionen. Sjuk i hela kroppen - allt fler drabbas av miljöpåverkan M
iljökonsekvenserna idag inriktas i första hand på klimatfrågan, men man tycks glömma bort att vi släpper ut en mängd skadliga kemikalier i vår miljö och att detta också kan få oanade konsekvenser. I Danmark mäter man sjunkande testosteronhalt bland män, vilket kan ge svårigheter att få barn samtidigt som det kan ge benskörhet 1. Dansk Forskning visar att dioxin kan skada DNA i sädesceller och skadan kan föras över till nästa generation och orsaka defekter och cancer 2. Danskarna har också kommit fram till att plastgolv med ftalater kan ge barn astma och allergi, vilket har bekräftats av svenska forskare 3 4. I Danmark tillsätter man nu medel för ett nytt forskningsprojekt som skall undersöka inneklimatet i danska bostäder och institutioner. Man skall leta efter förklaringen till det ökande antalet barn med astma och allergi, och undersökningen omfattar 20.000-25.000 familjer. Ökningen har varit så kraftig att den inte kan förklaras med genetiska förändringar utan får sökas i vår miljö och levnadssätt, säger Geo Clausen, lektor på Danmarks Tekniske Universitet och som skall leda undersökningen i samarbete med Odense Universitetshospital 5. Danska Miljöministeriet har tidigare låtit Danish Technological Institute i samarbete med Technical University of Denmark göra en genomgång där man fokuserat på emissioner från elektroniska konsumentprodukter 6. Man har både genom litteraturgenomgång och egna mätningar konstaterat en mängd olika farliga kemikalier som avges vid användandet av dessa produkter, såsom TV-apparater, monitorer, spelkonsoller och spänningsomvandlare. Deras slutsats är att värderingen visar på ett potentiellt hälsoproblem. Litteraturen avslöjade emissioner från ett antal ämnen med kroniska påverkan på hälsan såsom ftalater, fosfat-baserade och bromerade flamskyddsmedel. Många ämnen avgår i störst mängd när apparaten är ny, men fosfatbaserade flamskyddsmedel kan först efter 100 timmars användning nå sina maximala halter, för att sedan inte klinga av. De kan också kondensera på kalla ytor och damm och man riskerar att inandas dessa partiklar. Man har här inte tagit med isocyanater vilka finns i bl.a polyuretanprodukter, och dessa beräknas via termisk sönderdelning kunna frigöras först vid 150-200 °C 7. Hur varmt det är i vissa applikationer har jag inte hittat några uppgifter om, men det kan punktvis bli väldigt höga temperaturer. Om man tittar på en äldre TV-apparat så är kretskortslaminatet svart på vissa ställen, det ser ut som laminatet förkolnat. Vilka ämnen kan då ha bildats? Isocyanater är ett av de ämnen som är känt att orsaka astma och överkänslighet i bl.a. luftvägarna och många har fått sin hälsa förstörd via sina yrken, där man varit utsatt för isocyanater. Mekanismerna för utveckling av isocyanatastma är inte helt klarlagda, men olika immunologiska, irritativa och toxiska mekanismer tros vara inblandade 7 8. Isocyanater kan frigöras vid en brand 9 och man har mätt upp höga halter när man värmt upp mineralull (termisk sönderdelning), antingen direkt 10 eller via en vanlig hushållsspis 7. Nyligen publicerades en rapport i The Lancet, där man gjort en stor studie i 13 länder, däribland Sverige, och man konstaterar att så mycket som en fjärdedel av de nyupptäckta astmafallen kan relateras till kemikalier och irriterande ämnen som används i arbetslivet. Omkring tio procent av de som bor i Sverige har någon form av astma. Antalet fall av astma ökar i västvärlden men orsaken anses oklar 11 12. För att konstatera astma använder man ofta ett metakolintest, där man retar luftvägarna med ett ämne som får luftvägarna att reagera. Men detta har varit ifrågasatt vid misstänkt isocyanatastma 13 14. Sjukvården använder begreppet astma som en indikation på sjukdom och registrerar antalet, vilket ökar från år till år. Man sätter diagnosen astma, som om den vore välkänd och enhetlig sjukdom. När man tar del av en artikel i The Guardian från 2005: "The asthma plague" 15 får man en helt annan bild av läget. Storbritannien har miljoner människor som är drabbade, men man erkänner att man inte vet vad som orsakar besvären, eller exakt vad det är för sjukdom. Det är ingen ny sjukdom och antalet ökar. Man vet inte varför, men man tror att vår västerländska livsstil är orsaken. Det kanske är dags att vidga begreppet och också titta på hur man är påverkad i övriga kroppen? Sedan länge har man förknippat astma med allergi. Synen på allergier håller på att ändras, allergi handlar inte bara om snuva, utan är en sjukdom som påverkar hela kroppen. Professor Jan Lötvall vid Sahlgrenska Akademin, som är generalsekreterare för European Academy of Allergology and Clinical Immunology (EAACI) skriver i Vårdalnytt nr.3/2005 i artikeln "Benmärgens roll vid uppkomst av astma" 16 att: "Det senaste decenniet har man i allt högre grad förstått att allergi inte är en sjukdom som är isolerad till något enskilt organ, utan att det är en systemsjukdom med koppling till hela kroppen." Många är drabbade av nästäppa och man försöker då oftast att endast behandla symptomen i näsan 17. I Läkartidningen nr.20/2006 18 kan man läsa om nästäppa: "Kemisk eller mikrobiologisk påverkan kan starta ett mycket snabbt inflammatoriskt försvar, som påverkar slemhinnan.?Innervationen (nervretningen-anm.) i näsan sker från sympatiska, parasympatiska och sensoriska nerver. Nästäppa kan påverkas av överfunktion av parasympatikus respektive underfunktion av sympatikus." Man kan här förstå att autonoma nervsystemet är inblandat i detta tillstånd. Det autonoma nervsystemet består av nerver som styr funktioner i kroppens olika inre organ som inte är direkt viljestyrda, till exempel hjärta, lever, mage, spottkörtlar. Det autonoma nervsystemet delas upp i två delar, de sympatiska och parasympatiska systemen, som arbetar mot varandra. Vid krävande prestationer ökar det sympatiska nervsystemet hjärtfrekvensen, blodtrycket mm. Har förmåga att sätta kroppen i högsta alarmberedskap. När det är dags för vila, kommer det parasympatiska nervsystemet in och sänker hjärtfrekvensen och blodtrycket. Är inblandad i olika matsmältnings- och utsöndringsfunktioner. Här eftersträvas en balans, homeostas, i det långa loppet 19 20 . Vagusnerven når stora delar av kroppen, den sträcker sig från skallbasen ner genom halsen, ansluter till matstrupen, passerar genom brösthålan, tar sig igenom diaphragma tillsammans med matstrupen och splittrar upp sig i sina slutgrenar i övre delen av bukhålan. Nerven försörjer motoriskt delar av svalgets muskler och mjuka gommens/gomseglets muskler samt tar hand om stämbandsmuskulaturen. Vagus-nerven är den stora parasympatiska nerven, som under sitt kringirrande förlopp påverkar omkringliggande inälvsorgan i halsen, brösthålan samt bukhålan och som även förmedlar sinnesintryck 20. Vagusnerven påverkar genom kolinerg effekt hjärtfrekvensen, bronkobstruktion och matsmältning. Den når förutom hjärtat till matsmältningsorganen, mjälte och lever. Retning av dess motoriska nervtrådar kan påverka "The cholinergic anti-inflammatory pathway" (ungefär "kolinerga anti-inflammations-förbindelsen"), genom frisättning av signalsubstansen acetylkolin på nikotinreceptorerna 21 . I en nyss (Juli 2007) utgiven genomgång i detta ämne "Muscle and neuronal nicotinic acetylcholine receptors" 22, kan man ta del av hur man förklarar detta. Sjukdomar man associerar med påverkan på nikotinreceptorerna delas in i, beroende på var dessa problem föreligger, i muscle-type (muskulära) eller i neuronal-type (nervceller). Muscle-type: Störd neuromuskulär överföring och muskelsvaghet. Vanligast är Myastenia gravis, som kännetecknas av muskulär svaghet och lätt att bli uttröttad i muskler, typ: Ögon, ansiktsmuskler, armar, nacke och skuldror. Neuronal-type: Påverkar komplexa funktioner såsom uppmärksamhet/koncentration, minne och uppfattningsförmåga och trolig påverkan i flera sjukliga störningar såsom: Alzheimer?s disease, Schizophrenia, Attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD), Parkinson?s disease, Pemphigus vulgaris, Autoimmune autonomic neuropathy, Hereditary epilepsies, Autism och Smoking addiction. I en svensk doktorsavhandling från 2001, säger man svettning framkallas via det kolinerga systemet av acetylkolin och att det var det icke-neurala som påverkades 23. Det kolinerga systemet är också inblandat i REM-sömnen, vilket anses påverka vårt allmänna välbefinnande 24 25. Det verkar som isocyanater bl.a. påverkar nervsystemet via det kolinerga systemet 26 27 28 29. Det finns också tecken på att även ftalater kan göra det samma, via påverkan på nikotinreceptorerna 30. Detta skulle vara allvarligare, ftalater är vi troligen mer utsatta för i allmänhet, till exempel så misstänks plastgolv med ftalater ge barn astma och allergier som jag beskrev tidigare. Fosfatestrar har sedan länge varit känt för att också påverka det kolinerga systemet, genom att blockera enzymet acetylkolinesteras (AChE) som har som uppgift att bryta ner signalsubstansen acetylkolin (ACh). Om AChE aktiviteten minskar ackumuleras ACh och detta leder till långsammare nervrespons, senare om det får fortsätta, till kramper och slutligen andnöd och till sist döden. Denna biologiska effekt har man utnyttjat för att använda fosfatstrar som insekticider inom jordbruk och som kemiska stridsmedel. Det har visat sig att även andra fosforbaserade kemikalier kan påverka det kolinerga systemet eller ge upphov till en typ av nedbrytning av nervsystemet som benämns OPIDN (OrganoPhosphorus Compound Induced Delayed Neurophathy). I denna grupp ingår en del fosforbaserade flamskyddsmedel, t.e.x. tri- ortho-cresyl phosphate (TOCP),triphenyl phosphate (TPP), tri-meta-cresyl phosphate och tri-para-cresyl phosphate 31. Från en doktorsavhandling från Umeå Universitet (2005) 32 kan man läsa att den globala konsumtionen av organiska fosfatestrar (OP) för användning som flamskyddsmedel och mjukgörare har ökat kraftigt på senare tid. OPs sprids i vår miljö, bl.a har man mätt upp OPs i hydrauloljor och smörjmedel för flygplan samt i spillolja från bilar och lastbilar, och man detekterar dessa vid mätningar både inomhus och utomhus. Man anger att TOCP och några andra OPs (TBEP, TBP, TCEP, TPP and TCP) kan påverka AChE på människa. Flera kan irritera huden och TPP har bl.a. visat sig kunnat orsaka contact dermatitis. Ytterligare så har OPs visat sig orsaka haemolysis (ta död på röda blodkroppar som transporterar syre) och denna effekt minskar i följande ordning: EHDPP, TCP, TEHP, TPP, TDCPP, TBP, TBEP, TCPP and TCEP. De klorinerade OPs TCEP och TDCPP kan dessutom orsaka cancer. Om ämnen såsom isocyanater och ev. ftalater kan skapa inflammation i slemhinnorna i näsa och luftrör, och detta triggar vagusnerven att försöka förhindra den genom frisättning av signalsubstansen ACh, eller man förhindrar nedbrytningsenzymet AChE med organiska fosfatestrar, så påverkar man samma mekanism. Är man utsatt för dessa irriterande Ämnen under en längre tid, så kanske det uppstår en skada på vagusnerven, vilken blir lättretad och/eller man får en permanent obalans i det autonoma nervsystemet, med en rad olika symptom som följd? I den Danska genomgången av elektroniska konsumentprodukter 6 konstaterades att en hel del skadliga ämnen avgår till omgivningen via emissioner, såsom fenol, formaldehyd, ftalater och olika fosfatestrar (OPs). Ånga av fenol kan i högre koncentrationer orsaka irritation i näsan, halsen och ögonen samt påverka det centrala nervsystemet med symptom som illamående, yrsel och huvudvärk 33, är det kanske även här det kolinerga systemet som påverkas? Man brukar ofta anse att nivåerna av varje enskilt ämne är så låga att de inte skall kunna påverka oss. Hur blir det då om flera av dessa ämnen samverkar? I dagarna kommenteras i massmedia att en Australiensisk forskargrupp mätt upp höga halter med partiklar, då främst från tonern, i närheten av laserskrivare och att dessa partiklar kan vara skadliga för hälsan. De riskerar att orsaka hälsoproblem, såväl enklare andningsbesvär som problem med hjärta och kärl eller till och med cancer 34 35 36. Små partiklar kan ta sig långt ner i andningsvägarna och man tror att de ibland kan passera vävnaden in i lymfa och blod eller till små utrymmen mellan cellerna, s.k. intercellulära utrymmen. Att hela partiklar passerar till blodet kallas translokering. Väl i blodomloppet kan de föras vidare till flera olika organ, till exempel till benmärg, lever, mjälte och hjärna. Luftburna partiklar kan också sväljas och vad de kan orsaka i mag-tarmkanalen är inte studerat 37. Partiklar anses ha flera toxiska verkningsmekanismer och en mekanism är att de anses kunna påverka hela kroppen bl.a. via påverkan på autonoma nervsystemet via sensoriska nerver (c-fibrer, tryckreceptorer, syre-receptorer), ganglier eller centrala nervsystemet (translokering). Det autonoma nervsystemet, den parasympatiska delen, har även en förmåga att stimulera produktionen av hormoner vilkas verkan syftar till att tillvarata resurser, stimulera återuppbyggnad och återväxt. Dessa hormoner har fått namnet anabola, det vill säga uppbyggande. Till dem räknas insulinet som hjälper till att tillvarata socker, könshormonerna testosteron och östrogen, tillväxthormon, oxytocin och hormoner som fungerar i immunsystemet, bland annat lymfokiner och cytokiner 38. Jag har försökt att beskriva hur vi kan påverkas och vad som kan hända i kroppen, när man utsätts för några av de olika kemikalier som vi dagligen omger oss med och som kan vara svåra att undvika. Vet.medicine dr Tony Kronevi, patolog och toxikolog har sedan 60-talet engagerat sig i frågan om hur miljön påverkar vår kropp och han har bl.a. varnat för många av de kemikalier som vi ser skadeverkningarna av idag. Tony Kronevi har under decennier framhållit och varnat för bl.a. organiska fosforföreningars toxicitet. Under sin verksamhet som patolog vid Veterinärmedicinska anstalten har han gjort upptäckten att djur visar likartade sjukdomssymtom som människor när de utsatts för kemikalier 39. I boken ""Byggande med kunskap och moral- En debattskrift om sjuka hus, miljögifter och forskningetik" 40 beskriver han många av de ämnen och skademekanismer jag här tagit upp. Det är inget litet problem jag tar upp här. Världshälsoorganisationen (WHO) beräknar att hälsofarliga utsläpp och andra miljöfaktorer varje år tar livet av 13 miljoner människor i onödan. Enligt WHO skulle 14.000 svenska dödsfall per år kunna förhindras med åtgärder för att eliminera alla miljöfaror. I Sverige dominerar hjärt-kärlsjukdomar, cancer och neurologiska sjukdomar bland de sjukdomar som enligt WHO kan kopplas till miljörisker 41 . I WHOs Faktablad 296 42 från 2005 handlar om elektromagnetiska fält (EMF) och folkhälsan. Man beskriver vad elöverkänslighet är och man säger också att elöverkänslighet liknar Multiple Chemical Sensitivities (MSC), som man här förklarar som en störning som förbinds med svaga miljöexponeringar för kemikalier. Svenska Arbetslivsinstitutet, då ett nationellt kunskapscentrum som arbetade på uppdrag av regeringen och som nu är nedlagt, sade samma år i en skrift "Elektromagnetiska fält i arbetslivet" 4, att obalans i autonoma nervsystemet kan förklara elkänslighet, då flera studier visat att elkänsliga har en obalans i autonoma nervsystemet, som i vissa fall skulle kunna förklara besvären. Lena Hillert, överläkare och forskare på Karolinska institutet i Stockholm, berättar i samma skrift att hon arbetar bland annat med behandlingsprogram för patienter med svår upplevd elkänslighet. "Den effektivaste hjälpen för någon med allvarliga problem är kognitiv terapi, berättar Lena." Hon är också beredd att sätta in behandling mot olika symptom, t.ex. betablockerare vid hjärtklappning. WHO anger i sin anvisning till forskare i Faktablad 296: "En del studier tyder på att vissa fysiologiska reaktioner hos elöverkänsliga personer tenderar att ligga utanför det normala. I synnerhet måste hyperaktivitet i det centrala nervsystemet och obalans i det autonoma nervsystemet följas upp i kliniska undersökningar och resultaten för individerna beaktas för möjlig behandling." Har man följt denna uppmaning? Är det rätt väg att gå som Lena Hillert gör, att undertrycka en del eventuella symptom med medicinering och sedan försöka få patieneten att gilla läget, genom att "patienten lär sig hantera sina reaktioner, att dämpa den oro och rädsla som gör att de mår sämre"? Eller skall vi göra som Tony Kronevi, nu för sju år sedan föreslog i boken: "En önskan inför det nya milleniumskiftet är ett vetenskapligt paradigmskifte för att återskapa det förlorade förtroendet för vetenskapen (Haerlin och Parr 1999), vilket vore till stort gagn för framtiden." Referenser: |