Politiskt, religiöst och fackligt oberoende
Alternativet i svensk press
Huvudsidan - Om tidningen - Prenumerera - Annonsera - Kalendarium - Insänt

Tillbaka till arkivet

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 17, 27 april 2012

Inför FN-konferensen Rio+20

Framtidens hållbara ekonomi

Den kombination av kriser som västvärlden står inför har på allvar väckt intresset för ett förändrat företagande. FN-konferensen Rio+20:?s huvudspår är grön ekonomi och under förberedelseprocessen är det många som vill vara med och fylla begreppet med innehåll.


Ekobankens konferens och minimässa i kulturhuset i Ytterjärna.

I veckan hölls konferensen Stockholm+40 till minnet av FN:s första miljökonferens, i Stockholm 1972. Inbjudna var politiker, sakkunniga och ett fåtal organisationer. Resultaten ska tas med till Rio+20.

I samband med detta har en rad kringarrangemang hållits. På Ekobankens konferens i antroposofernas kulturhus i Ytterjärna lyftes hållbara bollar som redan är i rullning. En slutsats av de många talarnas presentationer är att i Ekobankens version av grön ekonomi finns ett starkt socialt perspektiv.

- Vi förbrukar mineraler, matjord, skogar och vatten men vi är också osmarta med varandra, säger Annika Laurén, vd för Ekobanken.

Det handlar till exempel om handelsavtal som inte ger rättvisa spelregler vilket innebär att en del av världens begåvningskapital går förlorat. Hon talar om en solidarisk ekonomi och efterlyser en intelligent uppbyggd värdekedja, från produktion till konsumtion. En del i detta är den transparenta banken där det är möjligt att se hur pengar används när de förvaltas.

En annan nyckel är ökad medvetenhet om människans drivkrafter.

- Pengar och egoism har mycket gemensamt, men vi kan tygla båda delar.

Relevanta affärsmodeller

Lokal utveckling för global hållbarhet är konferensens rubrik och dagen bjuder på många inspirerande exempel som ser till de lokala förutsättningarna.

Johan Ununger, vd för framgångsrika livsmedelsföretaget Saltå Kvarn, berättar om sin syn på hållbart företagande och menar att den tiden är förbi när det räckte att sträva efter högsta möjliga vinst. Finanskrisen 2008 satte stopp för den avreglerade kapitalismen och nu tror han att vi går mot ett större samhällsansvar för företagen.

- Affärsmodeller ska byggas runt sådant som är relevant för människor.

Saltå Kvarn har till exempel som mål att rädda Östersjön. Gårdarna ska inte läcka näringsämnen och företaget har byggt upp ett system där bonden samlar poäng utifrån hur denne bidrar till målet.

I den nya ekonomin måste företagen formulera hur de förbättrar samhället, det räcker inte med att vara en faktor för tillväxt menar Johan Ununger. En annan viktig sak är att koppla framgång till de mål som sätts upp.

- När vinsten lämnar syftet och åker iväg händer dåliga saker.

Hållbarhet och jämställdhet

Om jämställdhet som en självklar del i en hållbar ekonomi handlar Gröna kvinnors seminarium inför Rio+20. Ewa Larsson, organisationens ordförande, har bjudit in till samtal om hur miljö, ekonomi och jämställdhet kan bli mer sammankopplade.

Kvinnorna är en del av lösningen, påpekar hon och hoppas att skapandet av UN Women innebär att kvinnoperspektivet får en mer framträdande roll i världspolitiken. Organet ska bland annat arbeta för att stärka kvinnor som ekonomiska aktörer och få med jämställdhet i budgetarbeten.

- Det är en maktfråga, säger Britt Öhman, vice ordförande för svenska UN Women.

Hon menar att kvinnor ofta lever miljövänligt men saknar ekonomisk makt och makt över beslutsfattandet. Det är dags att ta vara på kvinnors erfarenheter och fallenhet för småskalighet och ansvar om kommande generationer.

- Vi får inte hamna i en situation där kvinnor tar över mäns beteende och använder ökad inkomst till att äta mer kött och köra bil, sägen hon.


Ewa Larsson i samtal med Johan Rockström, Britt Öhman och Kristina Persson om jämställdhet och en hållbar ekonomi.

Kristina Persson från tankesmedjan Global utmaning pratar om en Cowboy-ekonomi där de naturvetenskapliga gränserna tillåts överskridas.

- Marknaden kan inte fixa detta, det krävs politiska beslut. Vi måste få prisrelationer som får företag och människor att bete sig förnuftigt.

I näringslivet finns en vilja till förändring menar hon.

- Företagen förutser dyrare olja och att det finns både gränser och en ny marknad. De investerar mycket.

Beslutsfattarna är oförmögna att ta in hotbilden anser Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience center och Stockholm environment institute. En annan faktor som stör är agendan kring terror och fundamentalism. Han riktar också kritik mot medierna.

- De klarar inte av att ta sitt ansvar. De skapar jämvikt där åsikter ställs mot varandra men det finns egentligen ingen sådan debatt.

Gröna kvinnor medverkar vid Stockholm +40 med ett rundabordssamtal men uppfattningen på seminariet är att regeringen inte ansträngt sig för att få med organisationerna.

- De har informerat med armbågen, säger Britt Öhman.

Varning för grön ekonomi

Vid folkrörelsernas parallellkonferens Det finns ingen Planet B är kritiken stark. Många uttrycker att grön ekonomi i storkonferensernas tappning blir till regleringar och teknikinnovationer som västvärlden kan tjäna på. Tillställningarna är för slutna och rättviseperspektivet faller bort.

Lördagen ägnas åt seminarier och grupparbeten. Det hela mynnar ut i ett uttalande där man varnar för att politikerna inför Rio+20 vill "överge målsättningen Hållbar utveckling och tränga tillbaka löftena från Rio, till förmån för något man kallar Grön ekonomi. Det handlar emellertid ingalunda om en grön ekonomi utan om en kosmetisk grönmålning, där man betonar marknaden som lösning och vill göra naturen till en handelsvara."

Därtill formuleras sex krav som levereras till miljöminister Lena Ek på måndagen. När kravlistan diskuteras i plenum betonas att det material som föreningarna "tröskat fram" under februari och mars är det centrala. Själva folkrörelseprocessen är en del av budskapet och uttalandet avslutas också med uppmaningen:

"Istället för att falla undan för företagsintressen bör politikerna alliera sig med de globala folkrörelserna, som inlett ett pärlband av aktiviteter fram till konferensen i Rio."




De småskaliga lösningarna

I ett kretsloppssamhälle råder samverkan mellan resurser, varor och mänsklig kunskap. På Ekobankens konferens om lokal utveckling för global hållbarhet gavs en rad exempel på forskning och företag som verkar i denna riktning.


I omgivningarna runt kulturhuset i Ytterjärna skapas just nu ett ekologiskt kretsloppssamhälle som en del i det gränsöverskridande projektet BERAS.

Pär Granstedt, samhällsanalytiker och före detta riksdagsman, öppnar konferensen i Järna med ett globalt och historiskt perspektiv. Europas våldsdominans i världen har skapat en dramatisk obalans i fördelningen av resurser och med flera kriser som hänger samman med västvärldens överkonsumtion. Han menar att vi nu ser ett paradigmskifte.

- Nu har vi kommit till slutet av detta världsherravälde, säger han.

Vändpunkten kan sägas ha varit år 2000, men det började bli tydligt redan på 1980- och 1990-talen.

- Bokslutet är inte speciellt smickrande, med krig, massakrer och kulturell våldsförelse.

De stora utmaningarna nu är att fördela resurserna jämlikt och att anpassa förbrukningen till vad resursbasen tål. Detta måste göras på ett sätt så att inte samhällsstrukturen kollapsar.

Pär Granstedt har mindre förtroende för de stora internationella konferenserna och tycker att det är viktigt att som enskilda människor arbeta lokalt för global uthållighet.

Uthålligt jordbruk

Artur Granstedt fortsätter senare under dagen på temat ekologisk mat. Han är ledare för Biodynamiska forskningsinstitutet och koordinator i EU-projektet BERAS (Baltic Ecological Recyc-ling Agriculture and Society).

Han ger en historisk fördjupning i jordbrukets miljöpåverkan med fokus på kväve. Han berättar att bördigheten på svenska marker ökade markant under 1800-talet fram till 1950 och möjliggjorde ökningen från två miljoner människor i landet till sju miljoner. Detta var före introduktionen av konstgödsel och bekämpningsmedel och skedde genom att bönderna införde växelbruk med vall av kvävefixerande baljväxter.

- Det går även i dag att nå uthållighet genom bland annat klöverväxter, säger han.

Samverkan för Östersjön

Artur Granstedt menar att småskaligt ekologiskt jordbruk är en av lösningarna på ett av vårt lands stora miljöproblem: Övergödningen av Östersjön som leder till algblomningar och döda havsbottnar. Han vill dock betona lösningarna.

Ett lokalt kretslopp med ekologisk mat, klöver, djur och gödsel ger bördigare jord med högre halt humusämnen. Detta är även en fördel för klimatet eftersom det binder kol i jorden och marken blir en kolsänka.

Det mesta som produceras på svenska spannmålsgårdar går till djurfoder varför även en minskad köttkonsumtion är nödvändig.

- En försiktig uppskattning ger att den ekologiska maten har 85 procent lägre klimatbelastning, säger han.

BERAS driver nu ett projekt för att bygga upp ekologiska kretsloppssamhällen runt Östersjön. I Sverige finns det just i Järna och runt Södertäljes landsbygd ett nätverk med över 70 olika initiativ med matproduktion, förädling, trädgårdar, föreningar, restauranger, caféer och utbildningar.

Jostein Hertwig är vd för BERAS-sekretariatet i Järna med bakgrund som advokat och biodynamisk odlare. Han illustrerar hur de olika delarna i ett kretsloppssamhälle samverkar med varandra genom bland annat råvaror, varor och kompetensutbyte.

- Liknande initiativ är under utveckling i alla Östersjöländerna, säger han.

Ett drömprojekt

Ett annat projekt för att sammanföra kraften hos medvetna konsumenter och ekoproducenter är Drömgården. Bakom detta står John Higson som tidigare startat upp bland annat "Bondens egen marknad", Street och 100Hus, som också är projekt för lokal odling, hållbarhet och engagemang.

- Drömgården kommer att bli Sveriges första konsumentägda bondgård med 30000 medlemmar och konsumenter som delägare, förklarar han. Det är en storskalig lösning för småskalig produktion.

Basen är en stor gård på Muskö som John Higson har köpt och idén är att människor även ska kunna köpa andelar i ett fritidsboende som kommer organiseras i ett antal små ekobyar runt gården. Det kommer också vara möjligt att bli delägare i de många verksamheter som planeras, som bageri och mejeri. Redan finns det ett äppelprojekt där föreningen Ecovi planerar att återskapa Muskös historiska äppelodlingar tillsammans med de fastboende på ön. Det går redan att som äppelkonsument köpa ett äppelträd och planerna för att bygga ett musteri kan komma igång nästa år.

- Efter en vecka har vi sålt 200 träd och till slut tänker vi att det ska finnas 4000 äppelträd på Muskö, säger John Higson.

Fördelarna är inte bara för konsumenterna som kan veta exakt var deras mat kommer i från och vem som har producerat den. Även företagen gynnas genom att deras investeringar delvis kommer finansieras genom konsumenternas delägande.

John Higson betonar dock flera gånger att det största värdet i det här projektet inte är ekonomiskt. Återbäringen kan till exempel vara i form av ekologiska ägg eller ost.

Socialt ansvarstagande

En annan del som återkommer under dagen är de positiva sociala aspekterna av ett mer lokalt och ekologiskt samhälle. Josefin Uhnbom har grundat företaget Food for Thought som grundar sig på så kallat socialt företagande. Hon berättar att hon förut arbetade på Arbetsförmedlingen med att hjälpa kvinnor som nyligen kommit till Sverige att söka jobb och skriva ansökningar.

- Jag känner att jag vill skapa jobb i stället för att jaga jobb, säger hon. Och eftersom jag har ett stort intresse för mat så såg jag att många av kvinnorna har en stor informell kompetens på det området.

Den här kombinationen skapade hennes affärsidé med att förädla denna dolda kompetens och producera mat med lokala råvaror efter säsong. Josefin Uhnbom berättar även att många språkbarriärer försvinner när kvinnorna är i köket.

- Långsiktighet och uthållighet är viktigt för att nå de sociala och ekonomiska målen i en tuff bransch, säger hon och menar att de har konkurrenskraft genom att ta ett helhetsgrepp.

Share

Kontakt: Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm
Tel 08-640 82 80 - Fax 08-640 40 67 - e-post: redaktionen@miljomagasinet.se