Politiskt, religiöst och fackligt oberoende
Alternativet i svensk press
Huvudsidan - Om tidningen - Prenumerera - Annonsera - Kalendarium - Insänt

Tillbaka till arkivet

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 7, 18 februari 2011

Den problematiska tillväxten

S

verige hade nyligen besök av Tim Jackson som arbetar i en hållbarhetskommission nära den brittiska regeringen. Ett resultat av det arbetet var rapporten "Välfärd utan tillväxt" som är kritisk till att det högsta politiska målet idag heter ekonomisk tillväxt. I grunden handlar kritiken om att vi behöver inse vad som är hållbart och vad som inte är det.

Vilka samband finns mellan energiomsättning, uttag av naturresurser och tillväxt? Går det att sträva efter tillväxt utan gräns när resurserna är begränsade? Vad sker med samhället när ekonomin ständigt måste expandera av politiska skäl, men utrymmet att växa tar slut? Vad händer med miljön och framtiden när vi utrotar arter och utarmar naturresurser? Vilken slags värld vill vi att vi och våra barn ska få leva i?

Hur fungerar tillväxt som beskrivs med procent? Ökningens storlek beror på mängden som ökar. Själva ökningen blir därför hela tiden större, tillväxten accelererar och den totala mängden blir snabbt omåttligt stor. En viktig faktor är fördubblingsperioden som enkelt kan räknas ut genom att dividera siffran sjuttio med procentsatsen. Sju procent tillväxt per år ger en fördubbling varje decennium. Var tionde fördubbling ger en tusenfaldig ökning. Trettio fördubblingar ger en ökning i miljardklassen.

Ett gram celler som delar sig en gång per dygn skulle väga ett kilo efter tio dagar, drygt ett ton efter tjugo dagar och vid månadens slut över tusen ton. Det är svindlande. Ser vi till begränsade naturresurser som olja, kol, uran, fosfor eller metaller så är det uppenbart meningslöst att försöka upprätthålla en ständigt ökande produktion. Vad gör vi när resurserna börjar ta slut?

Historiskt sett har människan orsakat många geografiskt avgränsade ekologiska och sociala kriser runt om i världen. Vi bör lära av tidigare misstag, särskilt som flera av de avgörande problemen idag är globala. Det är hög tid att slå hål på myten om ekonomisk tillväxt som grundbult för samhällets utveckling. Evig tillväxt är en logisk omöjlighet och ständig strävan efter materiell tillväxt får allvarliga konsekvenser för miljö och samhällsliv.

Överdriven ekonomisk tillväxt medför förödelse av naturen genom alltför stora uttag av naturresurser och utrotning av djur- och växtarter, vilket slår undan förutsättningarna för vår existens. Den bidrar även till växande sociala klyftor, sämre hälsa, försämrade arbetsvillkor, större arbetsbelastning, högre pensionsålder, större barnkullar, misslyckad integration, ekonomisk imperialism, tilltagande fattigdom och svält.

Det sägs att tillväxten är självreglerande, men mycket i dagens samhälle offras för att fortsatt tillväxt ska göras möjlig. De privilegierade skördar frukterna men betalar än så länge lite av kostnaderna. Notan får istället främst fattiga människor, djur och växter stå för eftersom de är underordnade och inte har någon talan.

De inledande höjningarna av den allmänna levnadsstandarden i Sverige gjorde livet bättre för många. Det är också vad världens fattiga behöver idag. Tillväxtens gagn för hela samhället sker i den tidiga fasen där det handlar om att skapa grundtrygghet. I den rika delen av världen har fortsatt ökat välstånd inte gjort människor lyckligare eller mer välmående. Stress att överleva har ersatts av stress att arbeta och konsumera.

En av de mekanismer som driver ekonomisk tillväxt är konsumtion. Idag verkar vårt högsta syfte som samhällsmedborgare vara att vi konsumerar. Som svar på det är vi många som undrar om vi verkligen mår bättre och blir lyckligare av fler prylar i våra liv? När börjar tingen äga oss istället för tvärtom? Hur mycket är en ständigt ökad materiell standard värd i en redan mättad ekonomi?

Lagen om 40 timmars arbetsvecka inrättades 1970. Vinsterna av effektivare produktion har sedan dess mest använts till ökad konsumtion och omsättning istället för att fortsätta minska på arbetstiden. Tänk en värld där vi har mer fri tid, social närvaro, kulturell utveckling och makt över våra livsval. Låter det som livskvalitet? För att nå dit behöver vi se till helheten och att ekonomi handlar om hur vi hanterar resurser i vidare perspektiv än bara pengar.

När vi jämför länder behöver vi bredare och mer meningsfulla mått på välfärd än BNP. Det bör inkludera sådant som psykisk och fysisk hälsa och hur naturen mår. Idéer om generell ekonomisk tillväxt är tagna för givna, men baseras på önskedrömmar och är skrämmande framtidsfarliga. För allas vår skull och för kommande generationer har vi inget annat val än att ersätta tillväxttvånget med en ekonomi i balans där hela världen räknas.

Share

Kontakt: Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm
Tel 08-640 82 80 - Fax 08-640 40 67 - e-post: redaktionen@miljomagasinet.se