Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 9, 5 mars 2010 Industrihampa på gång i Sverige Efter nio år har hampabonden Ulf Hammarsten fått ekonomisk ersättning för sin förstörda skörd av sju ton industrihampa. Av begärda 35000 kronor fick han i dagarna 10000 kronor. Justitiekanslern ansåg detta som en skälig ersättning "vid en generös bedömning". Det var år 2001 som Hammarsten i södra Halland och Benni Nilsson på Gotland började odla industrihampa, en avgiftad form av drogväxten hampa. Svensk lagstiftning förbjöd på den tiden all sorts hampodling. Hammarsten och Nilsson misstänktes därför av polisen för grovt narkotikabrott. Ett flerårigt fängelsestraff var hotet. De svenska myndigheterna tvingades dock till reträtt. I andra EU-länder hade det redan givits tillstånd till industrihamp-odling, och Sverige fick ge sig. Lagom till vårsådden 2003 upphävdes förbudet i Sverige. I en intervju med Hallandsposten (27/2 -10) med anledning av skadeståndet uttryckte Ulf Hammarsten sin besvikelse över att industrihampaprodukter inte hade fått det genombrott som han hade hoppats på. - Vi är urusla som inte kunnat få i gång hampan på så många år, men det tar tio år att introducera ett nytt material, menade han. Fattas kunskap Hammarstens ilska måste ses med modifikation. LRF och Lantmännen har hittills svikit, men Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och Umeå håller på med en hel del projekt. Det fattas dock fortfarande bred praktisk odlings- och skördekunskap. 2007 sammanslöt sig åtta bönder i Västernorrland för att samla odlingserfarenheter. Den storskaliga industriella omsättningen i bil-, möbel- och byggnadsindustrin har visserligen inte ägt rum i Sverige. Men på gårdsnivå tillverkas det bränslebriketter (bland annat i Österlen), olja, djurströ och isoleringsull. I Västergötland har det bildats en ekonomisk förening, Hampaprodukter Sverige. - Vi är sju stycken, meddelar initiativtagaren Roger Olofsson i Grästorp, föreningen är öppen för fler. Rune Ekman i Skåne (Bionic) har praktisk erfarenhet med gjutna hus i biocement (en blandning av vatten, kalkcement och skävor, hampans veddelar). Ekman har kämpat i årtionden för industriell användning av hampa och är idag svensk importör av hampautsäde. Det finns även affärer som säljer importerade hampaprodukter bland annat i Malmö, Båstad, Laholm, Göteborg och Stockholm - från kosmetika och hampamjöl (av frön) till klädesplagg. Hållbart och mångsidigt - Ökande miljöinsikt och stigande priser på olja och energi för oss tillbaka till våra inhemska naturfiber. Hampan är en av dem. Den mest hållbara, mångsidiga och med största avkastningen, säger textilhistorikern Git Skoglund, Göteborg. Hampan har en bråkdel av bomullens vattenförbrukning, kräver inga bekämpningsmedel och växer i alla klimatzoner. Dess fibrer är kända för sin slitstyrka, veddelarna är mångsidigt användbara - från byggbranschen till djurströ. Fröoljan är i all synnerhet näringsrik och innehåller viktiga spårämnen som ingen annan olja i växtriket. |