Politiskt, religiöst och fackligt oberoende
Alternativet i svensk press
Huvudsidan - Om tidningen - Prenumerera - Annonsera - Kalendarium - Insänt

Tillbaka till arkivet

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 50, 11 december 2009

Solenergin på stark frammarsch

F

örnybar energi, tillsammans med energieffektiviseringar, kan snart ersätta både kärnkraft och fossilkraft, om politikerna så vill.

Solceller har ökat globalt från 1428 MW installerad effekt år 2000 till 14730 MW 2008. Det kan jämföras med den svenska kärnkraftens effekt, drygt 9000 MW, om alla reaktorer går som de ska, vilket inte alls är fallet.

Enligt EPIA, European Photovoltaic Industry Association, kommer, om solceller stöds aktivt med inmatningstariffer (garanterat fast elpris), år 2013 över 80000 MW solceller att vara installerade i världen.

Däremot, om regeringarna gör som i Sverige, det vill säga inte stöder solenergiutbyggnaden annat än med munväder, stannar utbyggnaden vid cirka 55000 MW år 2013.

Solkraftverk gör sig bäst i Medelhavsområdet, där det finns gott om direktinstrålande solenergi. Enligt Estela, European Solar Thermal Eletricity Association, byggs för närvarande mer än 30 sådana kraftverk på 50 MW vardera bara i Spanien. Solstrålarna koncentreras och fokuseras med hjälp av speglar, till exempel på ett torn där vatten förångas och driver en ångturbin.

Liknande kraftverk byggs också i Algeriet och Marocko. 30000 MW CSP (Concentrated Solar Power) kan nås i Europa år 2020 enligt Estela, producerande cirka 90 TWh el/år, motsvarande cirka 15 kärnkraftverk.

Ännu häftigare planer finns för hela Medelhavsregionen. I somras bildades ett konsortium av 12 stora företag, Desertec, med målsättningen att investera 4000 miljarder kronor i solkraft från Sahara. I konsortiet ingår bland annat tyska Siemens, Eon, RWE och Deutsche Bank samt ABB med flera. De får bland annat stöd av Europeiska Investeringsbanken, EIB. Överföringen ska ske med högspänd likström med små förluster, och energin kan lagras i saltlösningar.

Utvecklingen av CSP är i dag ännu snabbare i USA än i Europa på grund av höga elpriser. Bara i Kalifornien, där elpriset under toppförbrukningstimmar kan gå upp till 4 kr/kWh, planeras nu för 5600 MW CSP. I dag kan sådan el produceras för cirka 1 kr/kWh, och priset sjunker i takt med den tekniska utvecklingen.

Även Australien, Kina och Indien satsar kraftfullt på CSP-teknik. Indien, till exempel, har som mål att ha 20000 MW solel installerad 2020, dock inte bara CSP.

Den billigaste soleltekniken i dag är tunnfilmssolceller, som nu kostar under 1 $/watt. Amerikanska företaget First Solar Inc, som nu bygger världens största tunnfilmskraftverk i Kina, på cirka 1000 MW ( lika stort som ett kärnkraftverk), räknar med att kostnaden år 2012 är nere i 0,5 $/watt.

Det kan jämföras med Moodys och Standard & Poors uppskattning av kostnaden för nya kärnkraftverk, cirka 7 $/watt.

Så även om kärnkraften går cirka 6000 timmar per år medan solkraftverk går cirka 2000 timmar/år så blir solel billigare. Den nya tunnfilmsteknikens andel är nu en femtedel av de vanliga solcellernas. Andelen växer stadigt.

Termiska solfångare som producerar varmvatten är nog den teknik som förblir den vanligaste. Med en offensiv politik kan cirka 250000 MW termiska solfångare vara installerade år 2020 i EU enligt European Solar Thermal Industry Federation. Bara i Sverige skulle man på sikt kunna producera 60 TWh värme, om alla hustak som är lämpliga utrustas med solfångare.

Europaledande är nog förbundsland Oberösterreich, som redan i dag har 0,7 m2 solfångare/invånare.

Sammanfattningsvis så är sol-energin på en oerhörd stark frammarsch internationellt. Priserna rasar i takt med att volymerna och konkurrensen från Kina ökar. De som i dag förordar en satsning på dyr kärnkraft i stället för på billig solenergi, till exempel Kungliga Vetenskaps-akademin, framstår som mycket okunniga om den nya teknikens dramatiska utveckling.

Det måste bli en av miljörörelsens viktigaste uppgifter inför valet 2010 att informera svenska folket om den nya energisitua-tionen. Förnybar energi och energieffektiviseringar är den billigaste och bästa vägen mot framtiden.

Kontakt: Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm
Tel 08-640 82 80 - Fax 08-640 40 67 - e-post: redaktionen@miljomagasinet.se