Ursprungligen publicerad på Insänt i Miljömagasinet 9, 28 Februari 2014

Vad är alternativet?

Replik på texten "Hållbar" miljöpolitik? i MM nr 7

Det räcker inte att hänvisa till järnväg och cykling utan miljörörelsen måste engagera sig i teknikskiftet för bilar och lastbilar skriver Kjell Andersson
(Foto: Miljömagasinet)

Av debattartikeln om biodrivmedel i Miljömagasinet förstår man att Leif Gustavsson inte vill ha biodrivmedel. Men vad är ditt eget alternativ för att klara energiförsörjningen för våra person- och godstransporter i framtiden på ett hållbart sätt?

Klimatfrågan är mänsklighetens ödesfråga. Utsläppen av koldioxid från förbränning av fossila bränslen är helt dominerande - koldioxid svarar för omkring 60 procent av klimatgaserna, och fossila bränslen står för över 90 procent av koldioxiden från mänskliga aktiviteter. Fossila bränslen används dels för elproduktion och uppvärmning, dels som drivmedel. Det är omöjligt att lösa klimatfrågan utan att ta itu med koldioxidutsläppen från trafiken. I Sverige har vi nästan mönstrat ut oljan för uppvärmning. Bilarnas och lastbilarnas förbrukning gav bensin och diesel är den stora återstående utmaningen.

Den svenska miljörörelsen måste ta sig an den här frågan - och då räcker det inte att hänvisa till järnväg och cykling. Man måste engagera sig i det teknikskifte som förestår när det gäller bilar och lastbilar.

FFF-utredningen (Utredningen om fossilfri fordonstrafik) har visat att det går att reducera utsläppen från transportsektorn med 80 procent till 2030. Det är inte ett totalt fossiloberoende, men det är en bra bit på väg mot klimatneutralitet 2050. Man kan nå målet genom en kombination av effektivare fordon, elektrifiering och biodrivmedel. Exakt hur den kombinationen ska se ut bestäms av ekonomi och teknikutveckling under de kommande åren. Att stänga dörren för biodrivmedel gör uppgiften svårare, eller näst intill omöjlig.

Många är oroade för att marken inte räcker till, att odling av energigrödor går ut över matproduktionen och driver fram mer intensiv odling. Här finns det olika meningar, men även skäl till optimism:

- Det finns stora arealer outnyttjad åkermark och odlingsbar mark. I Sverige finns det flera hundra tusen hektar åkermark som utnyttjas dåligt eller ligger i träda. I EU finns en trädesareal på omkring 10 miljoner hektar och i Central- och Östeuropa finns drygt 50 miljoner hektar övergiven åkermark, enligt en färsk studie.

- Möjligheterna att öka skördarna är fortfarande mycket stora i de flesta länder. Spannmålsskördarna i Afrika ligger i medeltal på 1 ton per hektar, som i Sverige på 1800-talet, medan vi i Europa skördar 7-10 ton per hektar. Skördarna kan ökas med bland annat bättre utbildning, sorter, teknik, gödsling och lagring.

- Den globala skörden av spannmål var förra året den högsta någonsin, och spannmålspriserna har sjunkit kraftigt globalt. Det gäller inte minst majs, som används som råvara för etanol. Inget tyder heller på sockerbrist, trots att sockerrör odlas i stor skala för etanol.

- Det går i dag att göra biodrivmedel med en växthusgasreduktion på 90 procent eller mer, även om man ser till alla utsläpp i produktionskedjan. Lantmännen Agroetanols anläggning i Norrköping når sådana värden, genom att använda biobränsle för insatsenergin, göra proteinfoder av restprodukten, biogas av avfall och "grön koldioxid" för livsmedelsindustrin. Det är sannolikt världens mest klimatsmarta etanolproduktion, baserad på spannmålsproduktion på mark som annars skulle ligga i träda.

Kjell Andersson
Svenska bioenergiföreningen, Svebio

Insändare: "Hållbar" miljöpolitik? - Bengt Enqvist

Replik: Vad är alternativet? - Kjell Andersson

Replik: Bilbränsle på åkrarna - en återvändsgränd - Leif Gustavsson

Vill du kommentera den här texten? Skicka ditt svar till:
insant@miljomagasinet.se

Share