Skrivbordsprodukter kontra förlossningsvård i praktiken

Replik på insändaren K-vitamininjektion på nyfödd kan ge leukemi i nummer 40 med kritiska synpunkter på CTG, avnavling vid förlossning och rutinen att ge K-vitamin till nyfödda barn.

I Sverige kan en kvinna förvänta sig att föda ett friskt barn och överleva förlossningen. Den perinatala dödligheten är 0,5 procent. Mödradödligheten är 4 på 100 000. De nordiska länderna uppvisar likartad statistik. I ett globalt perspektiv ser det helt annorlunda ut.

Här hos oss finns det fortfarande åtskilliga obstetriska utmaningar. En riskgrupp är graviditeter med tillväxthämmade foster (omkring 5 procent) med en perinatal dödlighet på 6 procent. Orsaken till att foster hämmas i sin tillväxt är att moderkakan inte förmår att sörja för utbytet av syre och koldioxid eller att klara tillförseln av näringsämnen och hormoner till fostret. Trots mödravårdens kontroller upptäcks endast hälften av dessa tillväxthämmade foster innan förlossningen kommer igång.

En till synes okomplicerad graviditet kan alltså visa sig vara en riskgraviditet. Värkarbetet är en påfrestning för såväl mor som foster. Livmoderns sammandragning stryper blodtillförseln till fostret. Reserverna är uttömda hos det tillväxthämmade fostret, som därför tvingas förändra sin blodcirkulation för att överleva. Jag kan inte se annat än fördelar med att upptäcka det tillväxthämmade fostrets utsatta belägenhet redan vid ankomsten till förlossningsavdelningen.

Med trästetoskopet kan hjärtfrekvensen visserligen beräknas före och efter förlossningsvärk men med ultraljud och Dopplerteknik så kallad CTG kan hjärtfrekvensen avläsas kontinuerligt. CTG-kurvan avslöjar också hotande syrebrist redan innan fostrets hjärtfrekvens förändrats. Det finns vetenskapliga bevis för att CTG minskar barnadödligheten men Karlström och Strand överraskar med att påstå att CTG leder till ökad dödlighet vid högriskgraviditet!

Så till ämnet avnavling. Linda Karlström och Anna-Lena Strand jämför "den mängd blod som barnet går miste om" genom tidig avnavling med blodgivning hos vuxna. Den jämförelsen är missvisande. I fosterlivet är moderkaka och foster en enhet med gemensam blodvolym men efter förlossningen är barnet en egen individ. Den blodvolym, som stannar i moderkakan efter förlossningen är inte detsamma, som barnets blodförlust. Om moderkakans hela blodvolym forceras över till barnet så skulle barnets cirkulation överbelastas.

Foster-blodkroppar har egenskaper som passar för foster men inte för det födda barnet och därför ersätts dessa med vuxen-blodkroppar. Vid nedbrytningen av foster-blodkroppar bildas bilirubin, som vid hög koncentration skadar hjärnan.

Karlström och Strand hävdar ännu en gång att K-vitamin till nyfödda barn kan orsaka leukemi och refererar till artiklar från 1990-talet. Varför nämner de inte den aktuella översikten med titeln Vitamin K in neonates: facts and myths (Blood Transfus. 2011 January; 9 (1): 4-9), där Lippi och Franchini med stöd av tre omfattande studier påpekar att man inte funnit något samband mellan vitamin K och barncancer?

Mats Fägerquist
Trollhättan

Insändare: K-vitamininjektion på nyfödd kan ge leukemi - Linda Karlström & Anna-Lena Strand

Replik: Syrebrist orsakar flest dödsfall hos nyfödda - Mats Fägerquist

Replik: K-vitamininjektion på nyfödd kan ge leukemi - Linda Karlström & Anna-Lena Strand

Replik: Skrivbordsprodukter kontra förlossningsvård i praktiken - Mats Fägerquist

Vill du kommentera den här texten? Skicka ditt svar till:
insant@miljomagasinet.se

Share