"Kräv en rättvis och uthållig ekonomi"

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 3, 18 januari 2013

Margrit Kennedy är ett välkänt namn när det gäller alternativa, lokala och hållbara ekonomiska system. Hon har arbetat med frågan i 30 år och har sett hur intresset har växt enormt under de senaste åren - både som en följd av finanskrisen och behovet av ett mer uthålligt samhälle.

Margrit Kennedy är på ett snabbt besök i Sverige i december med anledning av att hon har blivit tilldelad Polarbröds Utstickarpris. Det är ett helt nyinstiftat pris som går till henne och ekonomen Bernard Lietaer för deras arbete med att ifrågasätta det nuvarande penningsystemet.

-Det är första gången jag får ett pris, och först tänkte jag att varför ska jag få det, jag gör ju bara det som alla gör, försöker göra världen bättre. Men sedan tänkte jag att detta kan vara ett viktigt steg för att lyfta frågan och nå mitt mål för att skapa ett bättre penningsystem.

Hon tycker att det nuvarande ekonomiska systemet är det mest idiotiska system som kunde ha skapats.

- Jag förstår att det finns många mekanismer som bidrog till att det uppkom, men det räcker nu, vi har haft tillräckligt med lidande, vi behöver verkligen något annat.

Hon tycker även att det är modigt av ett företag att ge ett pris till en person som i grunden kritiserar finanssystemet, en av de största maktfaktorerna i världen.

- Jag är tacksam och det är roligt att det är två systrar, två kvinnor i toppen av företaget, säger hon.

Margrit Kennedy är professor i arkitektur och hon upptäckte i början av 1980-talet, när hon började arbeta med ekologiskt byggande, att det finansiella systemet förhindrar en hållbar utveckling. Hon gav ut sin första bok i ämnet 1987: Pengar utan ränta och inflation - ett bytesmedel som tjänar alla. Nyligen kom hon ut med en ny bok, Occupy Money, som hon uppger egentligen är en uppdatering av den första och en introduktion till ämnet.

Gammal kritik av ränta

Hon beskriver hur människor kan delas in i tre grupper. Den största gruppen är de som tror att det inte går att förändra det finansiella system som vi har, som tar det för givet. Den andra gruppen är de som manipulerar och tjänar på det nuvarande systemet och inte vill förändra det. Den tredje gruppen är ett växande nätverk med kritiker som försöker hitta vägar ut.

Margrit Kennedy är inbjuden till en diskussion i Stockholm med just den sortens människor från den tredje gruppen, för att sedan hasta iväg till Polarbröds prisutdelning på kvällen.

Hon inleder med att påpeka att ett av de avgörande strukturella felen med dagens samhälle är fyraårscyklerna i det demokratiska systemet som innebär att det nästan är omöjligt för politiker att fatta långsiktiga beslut, eftersom de är rädda för att inte bli omvalda.

När det gäller kritiken av ränta säger hon skämtsamt att de är i gott sällskap.

- Det går långt tillbaka i historien och alla de stora religiösa ledarna har kritiserat ränta, säger hon.

"Det behövs en kris"

Margrit Kennedy har själv arbetat med frågan i 30 år och är 73 år gammal. Hennes namn har blivit känt och hon berättar att hon i genomsnitt två gånger i veckan får frågor eller förslag från olika personer om hållbara finanssystem.

Hon berättar att hon har sett en exponentiell ökning i intresset för den här frågan de senaste två-tre åren och att hon aldrig har gett så många intervjuer eller föreläsningar som under 2012. Det är något som händer.

- Det behövs en kris. Jag tänker så i mitt eget liv - om allt fungerar så behöver jag inte ändra något - så är det även för samhället.

Samtidigt börjar redan många stora aktörer gå ur det virtuella finansiella systemet och investerar i verkliga tillgångar, som mark.

- Markpriserna har ökat med fyra gånger i Tyskland, och många företag och länder köper upp mark i utvecklingsländer, säger hon.

Finansiella lobbyn

Hon berättar att den finansiella sektorn i Europa lägger tre miljoner euro per dag på lobbyverksamhet mot politikerna för att behålla systemet som det är. Den tyska tidningen der Spiegel uppger att antalet lobbyister som jobbar enbart med detta är runt 700 stycken.

- Politiker i Europaparlamentet gick ut i ett öppet brev och sa ungefär "Snälla hjälp oss, vi blir dränkta i information och vi behöver få en nyanserad bild".

Det ledde till att den oberoende organisationen Finance watch startades 2011. De har en budget på en miljon euro per år.

Så det är fortfarande stor obalans och Margrit Kennedy jämför med David och Goliat, och påpekar med ett skratt att det ändå var David som vann.Men politikerna är beroende av bankerna och tvärtom. De skapar en symbios. Bankerna säger "Vi kommer att ge er den kredit som ni behöver i utbyte mot att ni räddar oss."

- De kan ge sken av att om de stora bankerna misslyckas så kommer hela systemet att krascha men det är inte sant. Betalningssystemet som bankerna tillhandahåller kan skötas av vem som helst som kan lägga ihop två och två.

Allt detta tycker hon är tydliga indikationer på att vi har en finansiell diktatur. Hon menar att vi behöver enkla modeller för att visa människor hur de kan skapa sina egna pengar oberoende av stora banker.

Från de fattiga till de rika

Ett annat problem är att det nuvarande systemet inte är rättvist.

- Vi har en värld med en otrolig mängd pengar. Det finns tillräckligt för att uppfylla drömmen om att hela mänskligheten ska få tillräckligt med mat, grundläggande samhällsfunktioner, utbildning och så vidare.

Anledningen till att detta inte händer beskriver Margrit Kennedy som en fördelningsmekanism som omfördelar rikedomen från den stora massan av människor till en mycket liten grupp, som blir rikare för varje dag.

- Det stora problemet är att de flesta inte vet hur detta går till. Men det beror på de inbäddade räntekostnaderna som finns i allt - i alla priser som man betalar för alla varor.

Vi betalar alltså inte bara ränta på våra egna lån utan Margrit Kennedy beräknar att räntekostnaderna totalt är 30 procent av alla kostnader vi betalar för att leva.

- De pengarna går till dem som har pengar som arbetar för dem. Men pengar kan inte arbeta, det kan bara människor, så det är ett begrepp som har skapats av ekonomer och banker, som en del av den täta dimma som omger finanssektorn.

Det är många svåra begrepp och ord som gör att vanligt folk inte förstår hur det fungerar.

- Jag tror ibland att det är avsiktligt, säger hon.

Omfördelning

Margrit Kennedy säger att skillnaden mellan vanligt folk och de rika i dag är så stor att en omfördelning måste ske, exempelvis genom skatter men det kan även ske på andra sätt. Hon berättar om hur resurser fördelades efter andra världskriget från de mindre drabbade västtyskarna till de utblottade östtyskarna.

- De i väst var inte så glada att släppa ifrån sig sina tillgångar men det fungerade, säger hon.

Ett annat sätt är att upphäva alla skulder. Hon tar det antika judiska samhället som ett exempel, där den som inte kunde betala sina skulder blev slav under utlånaren. Men på det sjunde året blev slavarna fria från skuld och fick sin frihet tillbaka.

- Det är precis vad som pågår i dag. För 90 procent av alla människor i världen är i dag slavar åt finansindustrin, säger hon.

Rädsla och girighet

En fråga från publiken gäller hur man kan få bukt med människors rädsla och girighet.

Det är en mycket relevant fråga menar Margrit Kennedy men hon tycker att problemet är lätt att förklara.

- I dag är pengar lika viktigt för människor som luft, vatten och tak över huvudet. Så när vi pratar om att ändra penning-systemet måste vi vara mycket tydliga. Vi måste visa att rädslan är onödig eftersom ett annat system skulle bli mer stabilt, men vi måste ta rädslan på allvar och säga att det är okej att vara rädd för förändringar.

Hon menar att det kommer bli värre om vi stannar kvar i det nuvarande systemet, för det kommer att kollapsa, det är bara en fråga om när. Det är matematiskt omöjligt med den exponentiella tillväxt som räntesystemet förutsätter i en begränsad värld.

Det går inte att säga exakt när det kommer att ske, men samtidigt är vi redan mitt uppe i det, och Grekland är ett exempel på det.

- Här kan rädslan vara hälsosam, för kollapsen av vårt samhälle kommer inte att vara en vacker syn. Så vi behöver göra allt för att förhindra att det sker och vi behöver alternativ, säger hon.

Alternativ i Grekland

En annan person i publiken undrar varför det finns så många olika förslag på alternativa penningsystem - skulle det inte vara bättre att enas om en modell och försöka få stöd för den? Margrit Kennedy svarar att det behövs så många olika förslag eftersom ingen vet vilket som är det bästa.

- Vi ser att de lokala valutorna fungerar väldigt bra, men i några fall har försöken kollapsat. Varför? För att det är försök, laboratorier, till största delen utförda med ideellt arbete.

Hon säger att det redan finns flera förslag på alternativa system för Grekland. Det hon tycker är bäst är en lokal kompletterande valuta som skulle vara uppbackad av euron. Den skulle användas till löner, skatter och för lokal handel. Euron skulle bara användas för internationell handel.

Det viktigaste är att valutan hålls kvar lokalt genom höga växelavgifter och att den cirkulerar genom att pengarna minskar i värde om man sparar dem, inte tvärtom som i dag med räntesystemet. Investeringar över längre tid kostar inget men pengarna förlorar inte heller i värde. Med ett sådant stabilt system undviker man inflation som i sig skapar girighet och rädsla, eftersom människor inte vet om deras pengar kommer vara värda något när de behöver dem.

- Ett nytt system behöver vara småskaligt, lokalt och dela på riskerna. Vi är alla överens om det och världen ropar efter lösningar.

Valuta för hälsa

Margrit Kennedy berättar att om hon fick möjligheten att påverka den finansiella politiken i ett land som Sverige skulle hon börja med att påtala behovet av banker som arbetar för folkets bästa.

- Ta ifrån de kommersiella bankerna deras rätt att tillverka pengar och låt det vara statens roll.

Det andra som hon skulle införa är flera sorters pengar med olika funktioner.

- För sådant som är försummat i dag, exempelvis sociala ändamål, miljöarbete och kultur. Det är just de områden som har mycket svårt att få pengar och där de största bristerna finns.

Hon säger att det skulle gynna den stora majoriteten av människor, men kanske inte nödvändigtvis den lilla minoriteten på toppen.

- Jag beskriver i min bok Occupy Money hur det fungerar med skilda valutor för utbildning, hälsa och internationell handel och hur lokala valutor ger ökad regional motståndskraft. Det skulle bidra till att skapa ett mer motståndskraftigt och långsiktigt penningsystem. Det finns alternativ. Vi pratar inte om något sagoland utan det finns redan.

Hon tar spar- och kreditsystem som JAK-banken i Sverige och WIR-banken i Schweiz som exempel.

För att gräsrotsrörelsen ska få till stånd en förändring på samhällsnivå krävs det dock att tillräckligt många människor är med på tåget. Margrit Kennedy säger att sociologiska studier har visat att denna gräns går vid ungefär fem till tio procent av befolkningen.

- Vi behöver få flera att förstå detta och vi behöver gå ut på gatan och kräva ett rättvist och uthålligt system. Men vi behöver förändringar på så många nivåer vilket gör det svårt.

Hade det bara varit en åtgärd kunde vi koncentrerat oss på det, och kämpa för det. Men det finns så många obalanser och vi behöver många åtgärder för att balansera ut det.

- Det största misstaget människor gör som vill förändra är att bara ta hand om exempelvis ränteproblematiken, för det behövs olika lösningar för olika problem, säger hon.

Sofia Härén