Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 4, 25 januari 2013

Samsö - en fyr för förnybar energi i Kattegatt

Den danska ön Samsö inledde sin resa mot en hållbar energiförsörjning 1997 när dåvarande miljöministern utlyste en nationell tävling. Vägen har inte varit självklar - men med kombinationen lokala eldsjälar och statliga styrmedel har den lilla kommunen blivit ett globalt föredöme. Inger Widell skriver om sitt besök på ön förra året.

En solig dag i augusti åkte vi några stycken med färjan från Kalundborg på Själland med destination Kålby Kås på Samsö. Den lilla ön, mitt emellan Själland och Jylland, har under de senaste åren placerat sig på världskartan då Samsö på kort tid lyckats göra sig CO²-fri. Med detta i åtanke blev man lite förbryllad då färjan bolmade svart illaluktande rök.

På färjan till Samsö. Vid horisonten skymtat några av de tio vindkraftverken till havs.

Efter en två timmar lång båttur reste sig ur havet tio lysande vita vindkraftverk i en rak linje söder om ön. Vid ett besök senare på Samsö Energiakademi fick vi lära oss att det finns ett samband mellan röken från färjan och vindkraftverken till havs.

Utanför turistorten Ballen ser man på långt håll den långa, av vikingahus inspirerade, byggnaden där Energiakademin håller till. Det är ett på alla sätt energieffektivt hus med solceller och solfångare på taket.

Bredvid huset har man arrangerat en energistig där intresserade i egen takt kan lära sig om förnybar energi av olika slag, något som fördjupas i den stora hallen inomhus. På sommaren har man öppet för allmänheten två eftermiddagar i veckan då man får en introduktion och rundvandring följt av föredrag och filmvisning.

Den här eftermiddagen då vi, några nyfikna turister, bänkade oss i den stora salen fick vi en innehållsrik presentation om Energiakademins historia och nuläge av Anja Daugaard Jensen. Hon började med att poängtera betydelsen av den man som var upphov till det som skulle bli Samsös framgångssaga, nämligen Svend Auken. Han var Danmarks miljöminister från 1993, och både miljö och energiminister från 1994 till 2001. Han var en stor miljökämpe och naturälskare och integrerade tanken på ett hållbart samhälle tvärs över ministerierna och de olika partierna.

Nationell tävling

För att stimulera utvecklingen mot att bli självförsörjande när det gäller förnybar energi utlyste Svend Auken 1997 en tävling. Staten tog därför ett beslut om att man skulle välja ett avgränsat område som skulle tjäna som förebild för hela landet och även bli ett skyltfönster ut mot övriga världen.

De tävlande skulle visa upp en handlingsplan där tre mål skulle uppfyllas:

1. Det hela skulle genomföras på tio år.

2. Projektet skulle bäras av ett stort folkligt engagemang och samverkan med lokala aktörer.

3. Bara kända, existerande teknologier fick användas.

Fem öar valdes ut. Samsö anlitade konsultfirman Planenergi i Århus. Där fanns Aage Johnsen som en gång varit idégivare och ledare för OOA:s energikontor. OOA, Organisation til Oplysning om Atomkraft, som med framgång stoppade de danska kärnkraftsplanerna 1985 och även hade sin del i att Barsebäck stängdes. Aage Johnsen kunde allt om förnybar energi och var dessutom väl bekant med Samsös förhållanden då ön ligger strax utanför jylländska kusten helt nära Århus. Hans väl genomtänkta förslag vann tävlingen.

Nu skulle bönderna få hyra ut mark till vindkraftverken, sälja halm och träflis till de nya fjärrvärmeverken, och hantverkarna skulle lära sig att sätta upp nya system.

Motstånd och medvind

Dagen efter att Samsö vunnit priset kungjorde borgmästaren att kommunen inte tänkte engagera sig i detta. Vad göra?

Det som fanns att tillgå var ett bidrag från Energimyndigheten som betalade en tjänst för Aage Johnsen som flyttade ut till ön, och så anställdes en miljölärare från Samsö, Sören Hermansen.

Det var viktigt att en ortsbo med lokalkännedom var involverad. Sören kände allt och alla och visste var, när och hur man skulle nå folk. Många kaffekannor och ölbackar tömdes under ett antal möten då man berättade om priset och vilka möjligheter och utmaningar det skulle kunna föra med sig.

En åtgärd man genast kunde börja med var att få igång det nationella programmet för energibesparingar i pensionärers hus. Med en annons i ortstidningen fick man många svar, och med ekonomiska beräkningar på vad var och en skulle kunna tjäna på att isolera sitt hus blev en hel del byggnadssnickare satta i arbete.

Processen beskrivs också levande på Energiakademins hemsida. En nyckelperson med stor personkännedom var smeden på ön som hade en viktig inkomst av att sätta in oljepannor och ge dem service. Sören Hermansen lyckades få honom att förstå att det skulle bli mer och roligare jobb om han istället satsade på energiomställningen. Bland annat skulle det installeras solfångare, men för det behövdes certifikat. Man fick en tredagars kurs ordnad till ön "och plötsligt hade vi en ö full med ambassadörer för solenergi. Det satte fart på försäljningen", som smeden Ole Hemmingsen säger i en inspelad intervju.

Fjärrvärmeverket i Nordby/Mårup med solfångare på 2500 m² och träflispanna med lagringstank för varmvatten på 800 m³.

Vindkraftverken

Enighet om var de landbaserade vindkraftverken skulle placeras var viktig, därför hade man öppna möten om det och detaljerna för finansiering. I den ursprungliga planen fanns 15 vindkraftverk, men det var svårt att komma överens om placeringen, därför bestämde man sig för att endast beställa elva stycken, men större och högre.

Den norra delen av ön med sin storslagna natur var inte lämplig för vindkraftverk, tyckte man, och därför skulle de endast finnas på slättlandet i söder.

2002 skedde ett genombrott. Det blev ny kommunstyrelse med ny borgmästare som förstod potentialen i energiprojektet och investerade 125 miljoner danska kronor.

De tio vindkraftverken till havs byggdes för att kompensera för den bensin- och dieselslukande transportsektorn, inte minst de tre bilfärjorna. Ännu var de alternativa drivmedlen för dyra eller teknologin för oprövad. Vindkraftverken producerar 80000 MWh/år. Det var mer än vad transporterna gör av med. Strömmen säljs till det nationella elnätet och överskottet används till olika projekt.

Vindkraftverken har blivit en god affär på grund av de statliga inmatningstarifferna som drog ner återbetalningstiden till sex -åtta år.

Andelsägare

Av de elva landbaserade vindkraftverken ägs nio individuellt av lantbrukare medan två är andelsägda. För de placerade utanför kusten gäller att tre ägs av större privata investerare ( de flesta lantbrukare från ön), två är andelsägda och Samsö kommun äger fem.

(Den danska vindenergilagen säger att minst 20 procent av ett vindkraftsprojekt ska utbjudas som ägarandelar till boende i kommunen.)

För att så många som möjligt skulle känna sig delaktiga och få glädje av vindkraftverken, gjorde man på följande sätt, berättar Sören Hermansen:

- Banken beviljade lån för en, tio eller trettio andelar. Det beydde att alla på Samsö kunde köpa en andel. De fick ett papper med ett låneerbjudande, sedan behövde de bara signera och andelen var deras när den var betald.

Även folk utan pengar kunde alltså bli med.

- Kommunen fick mer vinst från vindkraften än vad de budgeterat för. Överskottet beslöt man att sätta åt sidan. Därför kunde vi be om en donation till Energiakademin. Det var ett hus som vi önskat från början. Vi fick pengarna och på så sätt hjälpte vindkraftverken till att finansiera Energiakademin, fortsätter han.

Fjärrvärmeverken

Första fjärrvärmeverket, vid centralorten Traneberg, byggdes redan 1993 av det lokala energibolaget NRGI (alltså före Energiakademins tid).

Sedan finns det två nya halm-eldade kooperativt ägda. Halmen säljs av böndena på femårskontrakt för 60-80 öre kilot. Efter förbränningen återförs askan till åkrarna som gödning.

I norr ligger det enda träfliseldade fjärrvärmeverket, Nordby/Mårup. Godset Brattingsborg har en del skog i norr, så därifrån kommer träflisen. Verket ägs, liksom det i Traneberg, av NRGI då ortsborna tyckte det var bekvämast att lämna över ansvaret till ett bolag.

Dessutom har man satsat på en solfångaranläggning på 2500 kvadratmeter. Eftersom det finns många fritidshus i norr var det en god idé med solfångare som under sommaren kan leverera värme och varmvatten till de många turisterna. Dessutom sparar man på bristvaran träflis.

Samsö 2.0

Det är brukligt vid anläggning av nya fjärrvärmeprojekt i Danmark att man i förväg bara betalar 100 danska kronor i anslutningsavgift (kommer man senare blir det fullt pris). Detta förmånliga erbjudande har alltså gällt vid Samsös anläggningar.

Även om Samsö blivit CO²-neutral (något man klarade på sju år), så återstår ju saker att göra. Därför har man nu en årlig konferens "Samsö 2.0" där man planerar nästa steg.

Michael Kristensen vid den rådgivande "Energitjensten", knuten till Energiakademin, svarade på mina frågor om vad han tyckte var det viktigaste för den närmaste framtiden.

- En stor del av de kommunala bilarna kör nu på el. Det är meningen att de offentliga bussarna och posten skiftar till el 2013, säger han.

Världen vallfärdar

Sist men inte minst - man har nu anställt en ingenjör för att kartlägga tillgången på biomassa, ekonomi, placering med mera.

Det ser ut som om man redan nästa år kommer att påbörja byggandet av två små anläggningar i var sin ände av ön för att i första hand producera biogas till färjorna.

- Fortfarande finns 700 permanentbostäder med oljeeldning, så dem måste vi ta tag i. Vi har nu också stort fokus på energirenovering och kollar upp både privata och kommunala byggnader. Flera projekt är på gång bland annat i samarbete med kommunen, fortsätter Michael Kristensen.

Energiakademins kalender är alltid fullbokad. Mer än 5000 personer per år från hela världen gör besök. Det är skolelever, forskare, journalister, politiker med mera. Det demokratiska experimentet lockar många, speciellt japaner. En person som ofta besöker ön är energiexperten Iida Tetsunari som är engagerad i samma stiftelse som Tomas Kåberger (före detta generaldirektör för Energimyndigheten), nämligen Japan Renewable Energy Foundation.

Att Samsö fått stor uppmärksamhet beror i första hand på eldsjälen Sören Hermansen. Sedan såg EU tidigt vad som var på gång. Flera viktiga priser har också bidragit, till exempel: mottog man 2009 det prestigefyllda Göteborgspriset, dessutom flera EU-priser varav det senaste är EU:s ManagEnergy Local Energy Action Award 2012.

Text och foto: Inger Widell

Läs mer på hemsidan: www.energiakademiet.dk

Share