Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 50, 14 december 2012
Fredsrörelsen kallar till protest
verige fick den 27-29 november för första gången en egen vapenmässa, i Älvsjö söder om Stockholm. Syftet är att underlätta tillverkning och försäljning av vapen och annat militärt material. Givetvis är det också ett ställe där civila företag och andra med militär inriktning på vapentillverkning träffas och diskuterar på seminarier; hur sälja vapen så effektivt som möjligt? Och i mässhallen visa det senaste kring hur man effektivt kan döda en människa eller utradera en skola, sjukhus eller vad köparen är intresserad av.
Kvinnor för fred deltog nyligen i en kraftfull aktion mot Sveriges första vapenmässa. (Klicka på bilden för större version.)
Det finns olika slags mässor. Det finns mässor som informerar och säljer blommor, som berättar om varför vissa växter ger gödning till omgivningen. Vapenmässor är dess motsats; hota, döda och förstöra. Lukt av krutrök, blod, cementdamm. Ljud av sirener, skrikande barn, förtvivlade mödrar, pansarvagnars dån, lågtflygande attackhelikoptrar. Samt de ljud man inte hör, drönare som svävar obemannade högt däruppe i den mörka natthimlen.
På Stockholmsmässan där dessa förstörelsevapen visas, pågår samtidigt Sveriges Medicinska Riksstämma. Det som fattas är egentligen bara prästerskapet med sin mässa. Förr drog krigaren, fältprästen och fältskären ut i krig. Med någon general i bakgrunden, han som skulle ha medaljerna. Troligen är det samma sak år 2012 i Afghanistan. Den enes bröd den andres död, dock det är de fattiga civila som drabbas, de som aldrig besökt en mässa.
Stockholmsmässan som ägs och drivs av Stockholms stad, måste ha en förvirrad ledning som kan tillåta en vapenmässa med ett seminarium som heter: Point, click and kill. En vapenmässa handlar inte om vapen för älgjakt. Tematidningen inför vapenmässan - en bilaga i DN - hade en stor annons av Sungard Availability, tre ord i stor grad: Helvete, Helvete, Helvete, i liten grad Famous Swedish expressions. Annonsören måste ha menat Jas första provflygning. Men är det ett berömt svenskt uttryck?
Som ung var jag intresserad av flyguppvisningar. Påverkad av en annons, jag bodde då i Paris, åkte jag ut till Le Bourget där Charles Lindberg landade efter sin Atlantflygning. Större flygmässa, civil och militär gick av stapeln. Jag såg några grandiosa flygningar innan jag drog mig hemåt. Strax innan jag skulle gå, startade ett engelskt militärplan vertikalt rakt upp för att sedan flyga horisontalt. Allt såg lyckat ut, solen sken, fåglarna kvittrade mellan dån av start och landning. När det engelska planet som steg upp som en lärka gjorde ordning sina motorer för effektiv start framåt, exploderade planet med sin besättning. Tragiskt, blodigt. Sedan har jag inte varit på några förstörelsemässor.
Förrän 28 november 2012. Jag stod uppe vid Älvsjö pendeltågsstation och delade ut flygblad om den Dödsmässa flera olika organisationer hade slutit upp kring.
Det blev kallare, blåsten tog i, snöglopp. Klockan närmade sig fem då Dödsmässan skulle starta framför huvudingången till mässhallen. Jag gick in i mässans entré som var belamrad av poliser för att övervaka vår oskyldiga protest. Såg ett stort plakat: Hej mässdeltagare, en demonstration kommer att hållas utanför vår huvudingång, ni som anser er störda av detta, kan ta utgången till höger. En vänlighet av mässledningen; det kan ju vara folk som tål att se blod men blir rädda för en liten demonstration.
Flera organisationer hade kallat till protest mot vapenmässan; Svenska Freds, Ofog, Kvinnor för fred med flera. Mest var det kvinnor, unga och gamla, till och med ungar i barnvagnar i detta kylslagna väder. Femmanna-orkestern stämde upp med sång och musik för att minska vår blyghet, och olika talare följde som sammanfattade vapenindustrins ohyggligheter. Deltagare på mässan var främst Saab med Jas och pansarskottet AT4, automatvapentillverkaren Kriss från Schweiz, norska Kongsberg med sina missiler. Även Elta Systems från Israel visade upp sin teknik för drönare.
Sammanfattning av de olika talarnas budskap: Idag läggs 1535 miljarder dollar per år på militära utgifter. Världsbanken anser att 60 miljarder om året räcker för att nå FN:s milleniemål och därmed halvera fattigdomen och garantera alla barn skolgång. 37 procent av hela världens resurser går till militär forskning. Sverige är världens största vapenexportör räknat per person. Den svenska vapenexporten har ökat med över 350 procent sedan 2002.
Många av de svenska vapnen köps av diktaturer vars befolkningar är extremt fattiga. Enligt en Harvardstudie dog över 350000 sydafrikaner en för tidig död på grund av att deras regering satsade på svenska Jas 39 och andra vapen i stället för bekämpning av hiv. Vapenmässan är en del av denna tragik.
Efter talarna följde en så kallad die in, spela-död-teater, där man försöker sätta sig in i hur vapenhandeln jobbar. Under dödsmässemusik lägger vi oss ner i blötan, plastsäckar delas ut, men det är jävligt kallt på betongen. Jag trodde det skulle vara den vanliga minuten men de spelade i tio minuter och min lekamen var helt genomfrusen innan vi reste oss. Nästa gång tar jag på mig långkalsonger. Men vackert var det, fredssymbol i marschaller och mässans julgran lyste på det hundratal som trotsat första vinterkvällens snöflingor. Dock är det inte lika vackert att vara ett gäng ungdomar som samlar ved uppe på ett berg i Afghanistan och blir träffade av splitterbomber. Ingen överlevde, detta hände alldeles nyss.