|
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 46, 16 november 2012 Skogsindustrin vilseleder med ny kampanj Skogsindustrierna får kritik från både miljörörelsen, forskare och Naturvårdsverket när de uppger att en fjärdedel av skogen i Sverige är skyddad. Den biologiska mångfalden i skogsmarken är hotad men skogsindustrin undviker på det här sättet en seriös diskussion, påpekar professor Bengt-Gunnar Jonsson. Det svenska branschorganet Skogsindustrierna får kritik från flera håll för sin nya kampanj "Skyddad skog". På kampanjens webbsida står bland annat att 25 procent av den svenska skogen är skyddad och att det svenska skogsbruket är miljömässigt hållbart. Föreningen Skydda Skogen gick i början av november ut med en granskning av både kartan och de siffror som publicerats och konstaterar att kampanjen är en stor bluff. - Det är verkligen skandal att ett stort industriorgan tillåts ljuga om tillståndet i svensk skog, genom att lyfta fram irrelevant statistik och kartor som inte är skogsmark, och presentera detta som skyddad skog, säger Viktor Säfve, ordförande i föreningen Skydda Skogen. Han säger att det bara finns en anledning till det och det är att man vill kunna bruka så mycket som möjligt av den produktiva skogsmarken som finns kvar. - Sedan slutet av 90-talet har vi sett att industrin inte vill släppa till mer mark för skogsskydd, säger han. Men det är också i den produktiva skogsmarken som mångfalden av arter har sin livsmiljö. - Miljömålet Levande skogar, Sveriges miljömål och de bakomliggande utredningar som gjorts har av flera anledningar fokuserat på hur mycket produktiv skogsmark nedom den fjällnära gränsen som behöver skyddas för att vi ska kunna bevara alla arter i livskraftiga populationer, säger han. Samtidigt har Sverige antagit mål för bevarande av biologisk mångfald. På FN-konferensen i Nagoya, Japan, 2010 skrev Sverige under på att skydda minst 17 procent av skogsmiljön till 2020. Golfbanor och sjöar Föreningens granskning av Skogsindustriernas sammanställning visar att stora delar av det formella skyddet på Skogsindustrins karta består av kala fjäll, och att allt från golfbanor, sjöar och bergtäkter märks ut som skyddad skog. Mårten Larsson, skogsdirektör på Skogsindustrierna, tycker att kritiken är ogrundad. - Det får stå för dem, det är ju tråkigt om de tycker det. Vi har utgått från Sveriges officiella statistik och det kartmaterial som finns tillgängligt från Naturvårdsverket. Statistiken är sammanställd av det som enligt den svenska skogspolitiken anges som skyddsvärt, säger han. Han har inte själv sett föreningen Skydda Skogens kritik och kan inte svara för specifika exempel, som varför Lunds akademiska golfklubb finns med. - Utan att ha kunskap i sak om Lunds akademiska golfbana så ligger den förmodligen inom ett naturreservat. Om det finns skog inom reservatet är denna skog skyddad i enlighet med reservatsföreskrifterna. Om det känns provocerande för vissa att reservaten som vi redovisar på vår hemsida också innehåller annat än skog är vi ledsna för detta. Mårten Larsson ber om att få återkomma för att konsultera dem som jobbar med kartdatabasen bakom Skyddadskog.se och skriver sedan: "När vi kan säkerställa en bra särredovisning av skogen inom reservaten kommer vi att justera kartmaterialet baserat på detta liksom vi nyligen sorterade bort vatten (hav, sjöar och vattendrag) ifrån kartmaterialet." Enligt information från Lunds kommun ligger Lunds akademiska golfklubb i ett naturreservat. Men det är inte skogsmark utan ett område med "en av södra Sveriges största ängsmarker". Frivilliga avsättningar Föreningen Skydda Skogen ifrågasätter också att Skogsindustrierna redovisar frivilligt avsatta skogsområden på kartan. - Vi är starkt kritiska till att så kallade frivilliga avsättningar finns med i någon statistik över skyddad skog, eftersom sådana idag saknar långsiktigt skydd, inte är markerade i fält och inte heller är kvalitetsgranskade av oberoende experter. Och framför allt att de när som helst kan avverkas om ägaren så vill, eller om marken byter ägare, säger Viktor Säfve. Mårten Larsson svarar att det frivilliga skyddet, som han uppger står för fem procent av skogsmarken, är en viktig del av det svenska skogsskyddet. - Det innefattar i huvudsak områden med höga naturvärden, det visar inte minst Skogsstyrelsens analyser, säger han. På Skyddadskog.se skriver Mårten Larsson om syftet med kampanjen: "Den svenska modellen för skogsbrukande innebär att skogsägarna frivilligt skall sätta av skog. Detta är unikt i världen och kostar företagen stora summor. Därför är det viktigt att också redovisa vårt arbete öppet och samlat." Branschorganet Skogsindustrierna består av bland annat bolagen Sveaskog, Bergvik skog (Stora Enso), SCA och Holmen skog. Myrar och fjäll Den tredje punkten som föreningen Skydda skogen tar upp i sin granskning är också det som bidrar mest till att Skogsindustrins beräkning avviker så mycket från Naturvårdsverkets siffror, som föreningen hänvisar till. De räknar nämligen med den improduktiva skogsmarken, så kallade impediment, som skyddad skog. Men impediment är inte vanlig skogsmark utan huvudsakligen myr- och hällmark och där räknas också in fjäll och fjällbarrskog. Tillsammans är detta 14 procent av den totala landytan. - Avseende skyddet av så kallad improduktiv skog har vi utgått från den definition av skogsmark som finns i den svenska Skogsvårdslagen och det skydd som finns mot avverkning i paragraf 13a, säger Mårten Larsson. Skogsindustrin tycker alltså att det redan bedrivs ett hållbart skogsbruk i Sverige och har under de senaste åren släppt egna rapporter där de tecknar en generellt positiv bild av utvecklingen. "Besviken" Bengt-Gunnar Jonsson är professor i växtekologi på Mittuniversitetet i Sundsvall och säger att han är besviken efter att ha tittat på Skyddadskog.se. - Att de inte vill medge att det finns problem gör att de ställer sig helt utanför en seriös debatt. Det är en ståndpunkt som de är helt ensamma om, för det är klart att det finns problem. Efter 150 år av kommersiellt skogsbruk och de senaste 60 åren med trakthyggesbruk finns snart inget kvar av de naturliga skogarna. En lång rad växter och djur har inte möjlighet att leva i de skogsmiljöer som skogsbruket skapar. Han påpekar att skogsindustrin för några år sedan inte alls ville prata om procent, utan bara om kvaliteten i de skyddade områdena. I dag är det tvärtom. Anledningen till det tror han är Nagoyamålet, som säger att vi ska skydda minst 17 procent, och när det gäller Sverige har vi i förhandlingarna utsatt 20 procent. - Men poängen är, att när det gäller Nagoya måste vi läsa hela målet. För att räknas med ska områdena ha skyddats specifikt för sina naturvärden och för att de är viktiga för den biologiska mångfalden. De ska också representera ett urval av de naturtyper som finns. Det går inte att bara avräkna det på marken som är impediment, det är absurt. "Inte renhårigt" Bengt-Gunnar Jonsson säger att det självklart finns naturvärden som är kopplade till impedimenten också, men det spelar ingen roll hur mycket av det som vi skyddar, det kan inte ersätta produktiv skog. Han tycker att det därför är väldigt olyckligt att skogsindustrin nu bara fokuserar på siffror och att de väljer att inte ta en diskussion. - Istället för att påstå att det inte finns några miljöproblem i skogen kunde de till exempel fråga vad det får för konsekvenser för arbetstillfällena eller ekonomin inom skogsbruket att verkligen avsätta 20 procent, och vem som ska betala för det? Det skulle vara mer seriöst. Det de gör nu är inte riktigt renhårigt. Men han tror inte att det är någon slump att Skogsindustrierna lanserar sin karttjänst nu. - Det finns goda motiv till det: Miljömålsberedningens arbete pågår med att ta fram nya mål, för bland annat Levande skogar. "Stark lobbying" Olle Höjer är sakkunnig för skyddade områden på Naturvårdsverket och en av dem som deltog från Sverige i FN-förhandlingarna i Nagoya. Han konstaterar att synpunkterna från Skydda skogen - tyvärr - i väsentliga delar är relevanta. - Det verkar pågå en stark lobbying från skogsindustrin, säger han. Vi har fått en broschyr skickad till oss med det här materialet, som lanserades i våras, och vi anser att presentationen på Skyddadskog.se är vilseledande i flera led. Han påpekar att man får intrycket av att en stor del av Sverige är skyddat. - De ger en bild av att alla nationalparker och naturreservat är skyddad skog vilket inte stämmer. Förutom skog innehåller de också annan värdefull natur. Naturvårdsverket fick förra året i uppdrag av regeringen att tillsammans med Skogsstyrelsen redovisa Sveriges arbete för biologisk mångfald i miljöer på land, utifrån de mål som antogs i Nagoya. De redovisade detta i maj. Skogsstyrelsens ståndpunkter skiljer sig dock så mycket från Naturvårdsverkets i vissa frågor att de valde att redovisa detta i en egen bilaga. Det gäller bland annat betydelsen av impediment och frivilliga avsättningar. - Vi har haft diskussioner med Skogsstyrelsen och vi hade tyvärr olika syn på hur impedimenten ska presenteras i sammanhanget skydd av natur och biologisk mångfald, säger Olle Höjer. Syftet med att definiera impedimenten är inte att skydda biologisk mångfald utan de är undantagna med hänsyn till att de inte producerar tillräckligt med virke. Enligt en undersökning från 1997 av Artdatabanken är det bara cirka två procent av de rödlistade arterna i skogsmark som är beroende av impedimenten. De övriga är alltså beroende av den miljö som finns på produktiv skogsmark. - Impedimenten har heller inget fungerande skydd för gamla träd, säger Olle Höjer. Det finns många exempel på flera hundra år gamla tallar som har avverkats, träd som har stått sedan medeltiden. Och ingen har fällts för det. Impedimenten är inte heller typiska för den svenska skogsmarken och det saknas data om exakt hur många områden det finns och hur stora de är, det finns bara uppskattningar. Riskerar trovärdigheten Olle Höjer säger att Naturvårdsverket sedan länge har välkomnat skogsindustrins initiativ med frivilliga avsättningar som komplement till skyddade områden men att man inte kan sätta likhetstecken mellan dem. - I korthet kan man säga att frivilliga avsättningar inte uppfyller kriterierna. De har inget egentligt skydd alls. Vi känner till flera områden där avverkning har skett, eller som är anmälda för avverkning. Han tycker däremot att det är ett bra initiativ att tillgängliggöra information om de frivilliga avsättningarna, men att det bör göras på ett sätt som inte vilseleder. - Vi tillhandahåller fakta kring skyddad natur och vi har ansvaret för att tillhandahålla underlaget för den officiella statistiken. Det är 7,5 procent av den svenska skogen som är skyddad, så är läget, säger han. Han tror liksom Bengt-Gunnar Jonsson att Skogsindustrins kampanj är kopplad till Miljömålsberedningens pågående arbete. - Det verkar vridas och vrängas med skohorn för att allt möjligt ska betraktas som skyddat numera - det riskerar att påverka trovärdigheten i ett internationellt perspektiv, säger han. Se Skogsindustriernas sammanställning: skyddadskog.se Mer info om Skydda Skogens granskning finns på www.protecttheforest.se Fakta: Skogliga impediment I skogsvårdslagen 13 a § regleras brukandet i det som definieras som skogliga impediment. 13 a § reglerar att "avverkning, skogsvårdsåtgärder och gödsling inte får ske på skogliga impediment som är större än 0,1 hektar. Enstaka träd får dock avverkas om det inte förändrar naturmiljöns karaktär." Källa: Naturvårdsverket Fakta: FN-mötet i Nagoya Sveriges har undertecknat och ratificerat konventionen om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity, CBD) som är ett resultat från FN-toppmötet om miljö och hållbar utveckling i Rio de Janeiro i Brasilien 1992. Vid partsmötet för CBD i Nagoya 2010, antogs en strategisk plan för biologisk mångfald för perioden 2011-2020. Den strategiska planen innehåller 20 delmål organiserade under fem strategiska mål. Källa: Naturvårdsverket Fakta: Miljömålsberedningen Den 1 juli 2010 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk beredning vars uppgift är att lämna förslag till regeringen om hur Sveriges miljökvalitetsmål och generationsmål kan nås. Beredningen har tagit namnet Miljömålsberedningen och är sammansatt av ledamöter från sju av riksdagspartierna, samt sakkunniga och experter utsedda av regeringen. Syftet med Miljömålsberedningen är att nå en bred politisk samsyn med långsiktiga beslut på de svåraste områdena inom miljöpolitiken. Beredningens övergripande mandat gäller fram till år 2020. Källa: Satens offentliga utredningar |