|
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 43, 26 oktober 2012 Sjukdomsskapande myndigheter S
kolborgarrådet i Stockholm fick backa för ett smöruppror när kommunen, liksom många andra kommuner, antog ett nytt kostdirektiv efter Livsmedelsverkets rekommendation. Barnen skulle dricka lättmjölk och Bregott skulle ersättas av lättmargarin. Det blev oftast Becel, det hälso-skadligaste av dem alla, i trots av Unilevers hälsopåståenden. Det innehåller alltför mycket omega 6-fettsyror. Vi behöver både dem och omega 3, men i dag är proportionerna i kosten fel och det är inflammationsdrivande. För mycket fett i allmänhet och mättat i synnerhet är ohälsosamt hävdar Livsmedelsverket, med föga vetenskapligt stöd. Därför ska vi äta fleromättade fetter. Men de innehåller för mycket omega 6, oxiderar lätt, härsknar och har inte de långkedjade fettsyror vi behöver och inte kan syntetisera själva. Därtill har margarinerna processats så hårdhänt att de blivit ohälsosamma, och det finns inte mycket kvar av känsliga näringsämnen. Livsmedelsverket har hävdat att man hade tusentals studier till stöd för sina varningar för mättat fett, men presenterade aldrig vilka. När man till slut tvingades göra en lista på 72 forskningsrapporter, visade Uffe Ravnskov och elva andra forskare att bara två av rapporterna gav visst stöd, resten kunde det ej. Elva handlade överhuvudtaget inte om saken. Det är en myt att vi blir feta av att äta fett. Det ger en naturlig, långvarig mättnadskänsla. Vi behöver inte räkna kalorier. Däremot bryts kolhydrater ned med hjälp av insulin, och överskottet lagras som fett. Sedan den fettsnåla kosten fick fotfäste på 1980-talet har fetman dubblerats i Sverige och USA. Birgitta Strandvik har visat i sin forskning att små barn behöver mycket fett för sin växande hjärna. Livsmedelsverkets råd att vi ska öka intaget till 55 procent kolhydrater i kosten skapar sjukdom och stora sjukvårdskostnader. Vi får diabetes och hjärtproblem. Diabetes kostar tio miljarder kronor om året. Läkemedelsverket orsakar också stora sjukvårdskostnader genom att med sina råd stödja en annan myt som hänger samman med fettskräcken. Förhöjt kolesterol skulle ge ökad risk för hjärtproblem. Men Uffe Ravnskov har i bok efter bok visat att det inte stämmer. Att sänka kolesterolnivån med statiner ger kraftiga biverkningar och läkemedelsindustrin höga vinster. Kolesterol är ett ämne som kroppen behöver för sin metabolism och själv producerar, om det skulle råda brist. Att försöka hindra det kan ge skador. I snitt 1 000 personer om året dör av influensa. Massvaccineringen mot svininfluensan beräknas gett 60 färre döda. När jag följde tidningarna då syntes de döda av vaccinbiverkningarna ha varit lika många som de som dog av svininfluensan. Länder som inte vaccinerade hade inte högre dödlighet. Men vi har fått ett par hundra narkolepsifall och ett hundratal med andra svåra kronisk neurologiska sjukdomar. Enligt Socialstyrelsen kommer hälften av narkolepsifallen inte kunna arbeta. Nu har på regeringens uppdrag upphandlats en ny pandemigaranti med ett vaccin av samma typ för en kostnad av 1,5 miljarder kronor återigen. Med industriintressen och myndigheter sammanblandade, med prestigelåsningar och med forskning som är långt ifrån oberoende har medborgaren all anledning att vara skeptisk mot tvångsstyrning med officiella hälsopåståenden. Sjukvårdskostnaderna har eskalerat. Man kan undra hur mycket av dem som har skapats av systemet. |