Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 38, 21 september 2012
Tysk studie om bekämpningsmedel:
EU:s regler skyddar inte miljön
Inom EU används matematiska modeller för att se hur mycket av jordbrukets kemikalier som läcker ut i naturen. Det sker dock inga kontroller om dessa beräkningar stämmer och tyska forskare har sett att modellerna ofta underskattar mängden bekämpningsmedel i vattendragen.
Oavsett vad orsaken är så läcker det ut mer kemikalier i vattendragen än vad ekosystemen tål. (Foto: Benita Eklund)
Stora mängder bekämpningsmedel används dagligen inom det industriella och storskaliga jordbruket i Europa. Det sprids även till den omkringliggande miljön, antingen med vinden vid besprutning eller genom att det sköljs ner av regn i diken och bäckar. Myndigheter och kemisk industri försöker minska på besprutningens uppenbara miljöpåverkan men globalt ökar hela tiden användningen av bekämpningsmedel.
Dessutom har en studie som släpptes i början på augusti (Koblenz-Landaus universitet, Tyskland) visat på att den nuvarande processen i EU för att godkänna kemikalier för insektsbekämpning inte är tillräckligt säker.
Forskarna har tittat på rapporter med vatten- och sedimentprover (122 prover från 22 fältstudier) från Europa och andra delar av världen och har jämfört de uppmätta värdena av bekämpningsmedel med de värden som modellerna förutser att det ska vara.
Skador på ekosysstemen
De matematiska modellerna som används kallas Focus och har använts sedan slutet av 1990-talet. För att en produkt ska godkännas i EU måste de beräknade halterna ligga under den nivå som ger skador på ekosystemen. Men fram till nu har ingen försökt göra en jämförelse mellan de teoretiska beräkningarna och de faktiska halterna i naturen.
Avde analyserade proven var det som mest nästan fyra av tio där de verkliga värdena var högre än de beräknade. I några fall var halten tio gånger högre än beräknat.
Forskarna påpekar att resultatet är anmärkningsvärt.
- Resultatet av studien visar tydligt att beräkningsmodellerna i sin nuvarande form är olämpliga för att skydda vattenresurserna. I ljuset av de här nya resultaten måste därför riskbedömningen göras om för många av de aktiva substanserna som har godkänts av EU. Det är de berörda myndigheternas skyldighet, säger professor Ralf Schulz, vid institutionen för miljövetenskap, Koblenz-Landaus universitet, i ett pressmeddelande.
Felaktig hantering
Studien har fått ganska mycket uppmärksamhet i Tyskland och bland annat har intresseorganisationen för den tyska jordbrukskemiska industrin (Industrieverband Agrar) reagerat.
De riktar i ett uttalande kritik mot att prover från andra länder har använts och påpekar att de höga värdena kan bero på punktkällor.
Båda de här sakerna har dock forskarna redan tagit upp till diskussion i sin rapport. De påpekar att det var en större andel av proverna från EU-länder än från övriga världen där de verkliga halterna hade underskattats av Focus-modellen.
"Det här resultatet visar tydligt att Focus-modellerna även misslyckas med att förutse säkra koncentrationer av bekämpningsmedel i fält under europeiska förhållanden." skriver författarna.
När det gäller punktkällor som kan ge ovanligt höga utsläpp skriver forskarna:
"Utöver modellernas brister [...] kan det också bero på felaktig hantering av lantbrukarna under appliceringen av bekämpningsmedlet, exempelvis att föreskrifterna om buffertzoner vid besprutning inte följs."
Det kan också vara instruktionerna från tillverkarna som är dåliga. Detta nämner forskarna som felkällor men de påpekar att det dock inte kan förklara alla felaktigheterna (i 23 procent av proverna) där modellen "Focus steg 3" har använts. Det är nämligen först i "steg 4" som man tar med förebyggande åtgärder som buffertzoner i beräkningarna. Och för de proverna har så många som 31 procent underskattats.
De tyska forskarna menar att så länge som de verkliga orsakerna till deras resultat är oklara, så borde de beräknade halterna av bekämpningsmedel ökas med tio gånger i modellerna för att ge tillräckligt med skydd för vattenresurserna.
Moderna medel
Resultatet från den tyska studien visade också att halterna var högre för moderna bekämpningsmedel jämfört med äldre.
De bekämpningsmedel som har kommit på senare år, och kallas moderna, bryts ner lättare och stannar därför inte kvar i miljön lika länge som de äldre sorterna, enligt Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet). De skriver att det dock inte är ovanligt att de istället har en högre akut giftighet på kort sikt. Anledningen är att de är mer specialiserade mot de organismer som de är framtagna för att bekämpa och bonden kan därför använda mindre mängder. Nackdelen är att de är farligare även när de hamnar utanför de odlade fälten. Särskilt vattenlevande djur kan vara mycket känsliga, redan vid låga doser, men det finns stora kunskapsluckor om hur kemikalierna påverkar organismer i den naturliga miljön.
Det blir även mer komplicerat eftersom många olika bekämpningsmedel används samtidigt och det finns ännu mindre kunskap om effekterna när flera olika ämnen samverkar.
Projekt för vattenvård
På SLU pågår det forskning på hur bättre metoder kan utvecklas för miljöövervakning av kemiska ämnen. Forskningsledare för projektet är Jenny Kreuger på institutionen för mark och miljö och avdelningen för biogeofysik och vattenvård i Uppsala.
Hon säger att av de substanser som ingår i den tyska studien verkar det endast vara en ämnesgrupp som är aktuell i Sverige.
- Pyretoriderna dyker ganska sällan upp i de vattendrag som ingår i den nationella miljöövervakningen, men nästan alltid är det några fynd varje år. Men de halter som uppmätts (i Sverige) ligger på en nivå som ligger under, betydligt under, de som ingår i studien. Kort sagt så ligger de halter vi uppmäter inte i det spann som deras undersökning bygger på.
Jenny Kreuger undrar också om de tyska forskarna verkligen har koll på alla föroreningskällor i de 22 studier som ingår.
- Jag tycker det är svårt att helt utesluta att det kan finnas punktkällor i närområdet som vid enstaka tillfällen kan ha bidragit till de halter, toppkoncentrationerna, som anges. Det är ju tyvärr svårt att ha totalkoll på alla eventualiteter när man håller till ute i fält, i alla fall i lite större områden som en del av studierna verkar omfatta.
Hon säger att vissa av substanserna kanske också ingår i andra medel än växtskyddsmedel.
- Vi fann till exempel permetrin i ett av våra typområden för några år sedan, i både ytvatten och sediment, samma år som det var mycket myror. Permetrin ingår i medel som används mot myror, men inte som växtskyddsmedel i Sverige längre. Utomlands är det mycket vanligt att hushållen har tillgång till en rad olika växtskyddsmedel för användning i hemträdgårdar eller till och med inomhus för att bli av med allsköns skadegörare, något som kan leta sig ut i närliggande vattendrag via dagvattensystem, säger hon.