Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 37, 14 september 2012
En rapport från Nordisk Folkriksdag i Jondal
Där morellerna mognar
io mil inåt landet från Bergen mellan Hardangerfjordens branta, trädbevuxna bergskanter ligger Jondal. Vi kom dit med buss över Hardangervidda och slingrade oss ner mot fjordens vatten på smala, branta vägar ofta djärvt utskurna i berget. I dalgångarna odlades utsökt välsmakande moreller (bigarråer), ibland täckta med vit fiberduk som skydd mot fåglar.
Maj-Britt Theorin.
Samhället Jondal ligger samlat längs en mindre älv vars vatten kommer från den närliggande glaciären Folgefonna. Kommunen Jondal med 1200 invånare är den norska freds- och konfliktforskaren Johan Galtungs hemtrakter, därav valet av denna plats för årets folkriksdag. Johan Galtung har här inrättat en fredsakademi som möts varje år för att diskutera fredsfrågor.
I det vackert utformade ungdomshuset, byggt på 1930-talet, samlades i slutet av juli en skara nordister i olika åldrar för att diskutera hur Norden kan stärka FN globalt, nationellt och lokalt.
Först ut på plan var Johan Galtung själv. Han underströk vikten av att hålla ihop Norden på olika sätt: i den nordiska modellen, men även i ett försvarssamarbete utanför NATO och i inrättande av den kärnvapenfria zon som många av oss kämpade för för 30 år sedan.
Vad gäller själva FN-arbetet ansåg han att vi bör arbeta för avskaffandet av vetorätten i Säkerhetsrådet samt en utvidgning av antalet permanenta medlemmar.
En spännande idé för att öka människors intresse för och inflytande i FN vore inrättandet av en folklig generalförsamling, United Nations? People?s Assembly (UNPA), där världens folk skulle representeras på ett mer direkt sätt. En appell för att stödja inrättandet av en sådan folklig församling finns för underskrift på www.unpacampaign.org.
FN:s viktiga arbete för freden i världen belystes på flera sätt. Bland annat betonade Maj-Britt Theorin den stora betydelsen av en ökning av kvinnors aktiva deltagande i konfliktlösning och fredsarbete på alla nivåer enligt FN:s säkerhetsresolution 1325 "Women, Peace and Security".
Vid ett annat pass diskuterades livligt NATO:s närvaro i Norden under ledning av Agneta Norberg från Sveriges Fredsråd. Bland annat togs de stora NATO-ledda militära övningar som sedan 2007 äger rum i Norrbotten varje år upp till diskussion, liksom användningen av den satellitstyrda information som tas ner via radarstationerna på Grönland, Svalbard och i norska Vardö.
Vi fick också en nyanserad bild av de juridiska svårigheterna under arbetet med fredsprocessen i Afghanistan av advokat Elisabeth Baumann, som tjänstgjort i landet.
Möjligheten att använda Nordiska Rådet som plattform för ett fördjupat nordiskt samarbete betonades av Per-Olaf Lundteigen, stortingsledamot för senterpartiet.
Under slutdiskussionen var vi många som var eniga om att nästa års Nordiska Folkriksdag borde handla om hur ett fristående Norden utanför NATO skulle kunna se ut.
Med nya kunskaper och stärkta av värmande mänskliga möten drog vi sedan hemåt genom den magnifika norska fjällvärlden.