|
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 34, 24 augusti 2012 Är Arla en kooperativ förening? V
ad jag minns så löste Arla efter sammanslagningen med MD Foods amba ut sina medlemmar genom att betala ut deras insatser i föreningen. I stället innehålls nu en summa från betalningen för mjölkleveranserna, med vilken man bygger upp ett emissionssystem - en form av aktieinnehav. Huruvida en sådan konstruktion stämmer överens med ett kooperativt ägande undrar jag. Med två olika föreningslagstiftningar i Sverige och Danmark, vilken lag gäller för Arla i dag, med huvudkontor i Århus i Danmark? Svensk föreningslag - en man en röst oberoende av storlek? Eller dansk, amba - (a)ndelsmedlem (m)ed (b)egränsat (a)nsvar - röstetal efter andelar = efter storlek? Inför beslutet om en eventuell fusion med MD Foods amba hade jag bland annat kontakt med en föreningsmässigt mycket aktiv mjölkbonde i Uppland, som var motståndare till fusionen. Jag skickade en motion till henne inför kretsmötena i november 1999, vilka skulle ta ställning till samgåendet med danskarna. Där gick jag på tre sidor igenom förutsättningarna och bristen på goda förutsättningar. Och motionen slutade med ett yrkande om ett nej. Uppsala-kretsen var den enda Arla-kretsen som röstade nej till fusionen, och det ser jag mycket som Gunillas förtjänst. Hon var ett energipaket av ovanliga mått. Efter mötet kom ett mejl från henne: "Just hemkommen från Arlas kretsmöte om fusionen. Kvällen kan rubriceras som den allvarsamma leken. En lek med den svenska bonden. Mötet sa ett rungande nej till fusionen. Men av kretsmötets 10 ledamöter var 9 ja-sägare. Konstellationens stadgar kom med posten i dag och det skulle vi rösta om i kväll. Arlas styrelse och koncernledning handlar så respektlöst mot den svenske mjölkbonden så jag bar mig riktigt illa åt av uppgivenhet och vanmakt." Jag svarade henne: Om föreningen vill göra anspråk på att kallas demokratisk så borde ju besluten få möjlighet att mogna fram underifrån. Anser man att tiderna - effektiviteten - kräver en sådan snabbhet och flexibilitet att det inte är möjligt att anslå tid för en ordentlig diskussion och genomlysning inför så stora och avgörande beslut, som till exempel fusionen, så måste man väl fråga sig om kooperativ är den rätta företagsformen, eller om den formen ens är möjlig på den marknad som i dag jobbar enligt spelteorin? Kräver inte kooperativ mindre enheter för att fungera, för att medlemmarna ska känna delaktighet i, solidaritet med, och ett äkta engagemang i SIN förening? LRF däremot tillsatte och betalade en professur i kooperation vid SLU, som redan från början var inne på tankegångarna att föreningar i den form vi har inom lantbruket är föråldrade, vilket uttrycktes i tesen "jämlikheten är ett hinder för effektiviteten". Alltså: Demokratin - en man en röst - är ett hinder för "effektiviteten". Och samma resonemang kanske man kunde pröva att tillämpa på samhället i stort. Man kan nämligen ibland undra om det fortfarande är samhällets mål att skapa ett bättre liv för alla medborgare. Samhällets och all verksamhets mål verkar i stället vara att bli så effektivt och flexibelt som möjligt. Kanske skulle samhället även i övrigt bli mycket "effektivare" om vi avskaffade demokratin. Ett Land - en Ledare - ett Folk = LLF? |