|
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 33, 17 augusti 2012 Globalisering drabbar bönder och miljö M
edlemmarna har sedan länge tröttnat på att vara med och finansiera Arlas omfattande verksamhet som inte gett några som helst positiva resultat på mjölkpriset i Sverige. I stället har efter varje ny investering utomlands bonden fått allt sämre betalt för mjölken. Medan svenska mjölkbönder går på knäna och många tvingas sluta fick man i sommar läsa att Arla efter ytterligare fusioner och miljardinvesteringar blir Storbritanniens största mejeriföretag och det tredje största i Tyskland. Det är fråga om rent svindlande affärer som koncernchef Peder Tuborgh genomdriver utan någon egentlig förankring ute bland bönderna. Det av LRF och Arla handplockade Representantskapet sa ja till affärerna utan att ha medlemmarna med sig. I Kina har Arla också sedan flera år gjort stora investeringar och köp av mejerier. Nyligen fick de hårt pressade mjölkbönderna i ett pressmeddelande från Arla läsa att "Bondeägda mejeriföretaget Arla har gjort klart med en miljardinvestering som ska mångdubbla exporten av europeisk mjölk till Kina. Arla blir tillsammans med Kinas största livsmedelsföretag COFCO Corporation indirekt delägare i landets ledande mejeriföretag, China Mengniu Dairy Company Limited." Många medlemmar ifrågasatte sammanslagningen med danska MD Food. Trots motståndet beslöt Representantskapets 100 ombud år 2000 enhälligt att Arlas tillgångar skulle överlåtas utan köpeskilling till det nybildade företaget Arla Foods där danskarna skulle få 60 procents röstmajoritet. Arlas tillgångar var vid det tillfället värda 3,3 miljarder vilket var betydligt mer än motsvarande tillgångar i MD Food. Trots skillnaden fick danskarna kontrollen. Efter Arla-ledningens svekfulla fusionering har betalningen till bönderna blivit allt sämre. Det enda som stigit är lönen för direktörerna. Arlas koncernchef Peder Tuborgh och två toppdirektörer i Arla delade förra året på 20 miljoner. Sedan sänkte de mjölkpriset ytterligare. 1987 var avräkningspriset 4,18, 1999 var det 3,28 och idag 2,80. Att jämföra med dieselpriset. 1987 kostade en liter 2,05, 1999 5,05. I dag 11 kronor. Efter det mjölkuppror som nu startats på facebook mot den dominerande mjölkjätten Arla som suger ut mjölkbönderna kände sig Arla tvingade att kalla till informationsmöte på Elmia den 8 augusti. Arla hade valt en för liten lokal så alla fick inte plats. Och mötet följde det vanliga mönstret. Ledningen talade i timmar för att trötta ut och ytterligare trycka ned medlemmarna. Mötet fick inte den publicitet det förtjänade. Men det var ett första steg för Arlas medlemmar att få ut sin sak till allmänheten. Tack vare facebook kan inte medierna nonchalera jordbrukets problem den här gången. Det är som om riksmedierna inte begriper att frågan i alla högsta grad berör alla, inte bara bönder. Arla/Danska MD Foods har drivit på sammanslagningen av både gårdar och mejerier. Mindre mejeriföreningar har konkurrerats ut med ojusta metoder. Följden har blivit allt större mjölkgårdar som omöjliggör ett naturligt bete för korna. De flesta mindre mjölkgårdar som drevs som familjejordbruk har slagits ut i den stenhårda konkurrensen. Kvalitet har ersatts av kvantitet och en enorm import av sojakraftfoder där ingen GMO-frihet kan garanteras. Hur länge till kan vi köpa ekologisk svensk mjölk i butikerna? När det gäller ekologisk ost är det minst sagt magert. Arlas politik påverkar också i högsta grad klimatet och regnskogarna i bland annat Brasilien. Så bönderna behöver hjälp från konsumenterna i sin kamp för bättre priser och kvalitet. |