Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 33, 17 augusti 2012
Ekologiskt mode i Göteborg
Den ideella föreningen Eco Fashion - Göteborg vill på ett kraftfullt sätt medverka till att konsumenter lättare kan hitta hållbara textilier. Föreningens koncept handlar om återanvändning och ökad tillgänglighet.
Catrin Björkman är verksamhetsutvecklare på konsumentföreningen Coop Medlem i Väst och aktiv i Eco Fashion.
I Göteborg finns det ovanligt många aktörer som arbetar med hållbart mode och textil. Många är designers, producenter och småskaliga ekotextilföretag. Att nå ut till konsumenterna med både produkter och information är svårt då de allt ökande hyreskraven i innerstan gör det näst intill omöjligt för varje enskild aktör. Därför beslöt en grupp att tillsammans med konsumentorganisationer och ekoambassadörer starta ett nätverk tillsammans. Idag består medlemmarna också av bland annat miljövetare, textilvetare, och många stödmedlemmar som hjälper till att sprida information.
Utbildar ekoambassadörer
En av de aktiva i Eco Fashion är Catrin Björkman. Hon är verksamhetsutvecklare på konsumentföreningen Coop Medlem i Väst.
- I mitt yrke utbildar jag bland annat ekoambassadörer som ska informera om fördelarna med ekologisk mat och textil, berättar Catrin Björkman och fortsätter beskriva hur hon i sitt arbete med vidareutbildningarna möter många privatpersoner som ofta frågar var man kan köpa ekologiska kläder.
- Jag förstod att här är det något som inte stämmer, säger hon, och syftar på att många mindre ekobutiker varit tvungna att stänga de senaste åren på grund av en för liten kundtillströmning, samtidigt som det finns ett stort intresse och medvetenhet från konsumenterna.
- De flesta ekobutikerna ligger främst i utkanten av centrum. Min främsta huvuduppgift i Eco Fashion är att föra fram konsumentperspektivet, berättar Catrin Björkman. Det går idag att hitta ekologiska textilier via internet, mendet måste vara enklare att hitta hållbart mode, menar hon.
Synas på lika villkor
Ett av Eco Fashions främsta mål är en gemensam galleria mitt i centrala Göteborg, där småskaliga företag tillsammans kan göra det möjligt att synas på samma gator och på lika villkor som de stora klädkedjorna.
- Det kommer att bli enklare för kunderna om allt finns under ett och samma tak. Samtidigt går det att informera om ekotextilier lättare - det är enormt viktigt, tycker Catrin Björkman. Precis som med allting annat så börjar det i liten skala, förklarar hon och menar att det gick till på samma sätt med den ekologiska maten: några mindre butiker började att sälja enbart ekologiskt, och sedan började det succesivt föras in i de stora matkedjorna.
- Jag tror att Eco Fashion kommer att starta en galleria med olika sorters textilier. Den kommer att ligga relativt centralt och då är det enkelt för miljömedvetna kunder att handla schyssta textilier. Eco Fashion är en blåslampa mot de större klädkedjorna - det gäller att hänga med i den hållbara utvecklingen, säger hon utan tvekan i rösten.
- Jag är en miljökämpe i alla frågor, men just när det gäller textilier handlar det mycket om solidaritet med kvinnor och barn i tredje världen. Det är ofta kvinnorna som tillverkar de billiga kläderna till oss kvinnor i den rika delen av världen. Det är deras hälsa och närmiljö som blir förorenad.
Ett av Eco Fashions mål är en galleria där små företag arbetar tillsammans för att kunna synas.
Färgens miljöpåverkan
Genom konceptet reduce, re-use, recycle - reducera, återanvänd, återvinn - vill Eco Fashion uppmuntra till en ökad tillgänglighet och kunskap om hållbara textilier. Det handlar också om re-design, lagningsservice, klädutlåning och utställningar.
En medlem i föreningen är Emelie Weddig. Hon är miljövetare och har fördjupat sig i färgeriteknik och studerar både konventionella och traditionella metoder att färga textilier.
- I Sverige har vi en stor kunskap om bomullsodlingarnas negativa påverkan på miljön, men i färgprocessen finns en minst lika stor kemikaliebelastning, förklarar Emelie Weddig.
Hon berättar om tiden när hon gjorde sitt examensarbete i Indien som innebar en fördjupad granskning av svenska textilföretag och deras inverkan på miljön.
- Ett stort problem som färgningen medför är det giftiga avfallet från vattenreningen. Stora slamhögar med höga koncentrationer av tungmetaller och kemikalier växer upp i närheten av fabrikerna. Ingen vet vad man ska göra av dem, säger Emelie Wedding.
Ansamlas i grundvattnet
Hon beskriver samtidigt problematiken med den enorma mängden salt som krävs vid vanlig färgning. Saltet förorenar vattnet, och eftersom det är svårt att rena bort salt ordentligt så ansamlas det i grundvattnet och förstör dricksvattenkällor. Dessutom tillsätts en stor mängd kemikalier och tungmetaller i färgbaden - hälsofarliga ämnen som är allergiframkallande, hormonstörande och cancerogena. Ämnena tillsätts bland annat för att ge textilierna en jämn färgupptagning.
- I min studie såg jag textilfabrikernas skiftande möjligheter att minimera de farliga kemikalierna, allt beroende på företagets ekonomiska situation. Det är priset som avgör vilka kemikalier som används och om fabrikerna har råd att miljöanpassa produktionen, säger hon.
Emelie Weddig är miljövetare och studerar både konventionella och traditionella metoder att färga textilier.
Försvinnande teknik
Emelie Weddig har vid ett flertal tillfällen vistats i Indien under längre perioder och har fortsatt att intressera sig för textilfärgning. Hon fick möjligheten att lära sig hur den indiska traditionella växtfärgningstekniken går till. Tekniken håller på att försvinna allt mer. Det medförde att hon till slut bestämde sig för att producera en egen liten kollektion av traditionellt växtfärgade sjalar som har vackra indiska mönsterformer.
- Efterfrågan på växtfärgade textilier blir mindre och mindre. Tidspress och prispress påverkar detta gamla hantverkskunnande, förklarar hon. Men att färga tyger med växtämnen som exempelvis krapprot, vilket ger röd färg, kräver minimalt med hjälpkemikalier. Dock tar det längre tid, fortsätter hon att beskriva. Processen är känslig för exempelvis väderfaktorer och det går inte att garantera exakt lika nyanser på tyget för varje gång. Alla färgingredienser kommer från naturen - exempelvis så används galläpple vid förtvätt och som betmedel används alun, en mineral som kommer från bergarter.
Verka för småskalighet
Emelie Weddig är noga med att påpeka hur alla kemikalier har en negativ inverkan vid textilproduktion. Hon tycker det är för mycket fokus på bomullsodling och efterlyser en större medvetenhet om tygfärgning. Hennes engagemang i Eco Fashion är framför allt att verka för den småskaliga tillverkningen och ser gärna att konsumtionen överlag minskar.
- Kvalité framför kvantitet är mitt motto inom många områden, säger hon.
Att konsumera mode kommer troligtvis alltid att vara en stor marknad, men fler och fler företag börjar nu återanvända material för att producera nya kläder. Enligt en artikel ur tidningen Råd & Rön som ges ut av Sveriges Konsumenter så kommer hela 80 procent av alla textilier från polyester och bomullsfibrer. Båda dessa textilmaterial är stora miljöbovar på grund av mängden kemikalier som krävs vid produktionen. Men nu börjar allt fler företag i Sverige att skapa system för återvinning med klädboxar i affärerna. Kunderna kan på så sätt lägga sina utslitna kläder där och låta dem återanvändas.
Större perspektiv
Miljövänliga textilier handlar i dag om hållbar utveckling i ett större perspektiv. Därför håller recycling på att utvecklas. Än så länge sker det i en liten skala eftersom det också är en tidskrävande och kostsam process att sortera och nytillverka. Eco Fashion vill därför visa exempel på olika sätt att handla hållbart mode. Ett av företagen tillverkar exempelvis nya tuffa barnkläder i re-design av begagnade tyger från second-hand. Föreningens styrka ligger i den breda kompetensen inom många textilområden. Det finns även representanter från klädbiblioteket i Göteborg.
- I år är det kooperationens år, förklarar Catrin Björkman och berättar att Eco Fashion har utarbetat ett koncept för detta som nu ligger i startgroparna.
- Det vore därför lägligt om föreningen kunde bilda ett kooperativ just i år, avslutar hon.
Läs mer om Eco Fashion:
Hemsida: ecofashion.nu