Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 31, 10 augusti 2012
Med naturens egna villkor som riktmärke
Skogsekonomen Lutz Fähser har gjort mycket för det ekologiska skogsbruket i Tyskland. Nu arbetar han också i Etiopien för att skapa en "biosfärareal", en slags naturpark. Nyligen var han i Sverige och Miljömagasinet träffade honom för att prata om skogens möjligheter.
Lutz Fähser (längst till höger) på skogsbesök i Laholm efter några dagar på Åfallets skogsfestival.
Det sista vi pratar om innan Lutz Fähser stiger på tåget i Laholm, på väg hemåt, är plantering av genmodifierade träd. Lutz Fähser, skogsekonomen, är känd för sina framgångsrika insatser för ekologiskt skogsbruk i Tyskland. Han har också arbetat med bistånd och rådgivning med tonvikt på skog lite varstans på jorden.
Efter några dagar på Åfallets skogsfestival i Örebrotrakten är han nu på väg hem till Lübeck. Hela helgen i Laholm har gått åt till studiebesök och samtal om skog i Sverige och Tyskland, och om pågående projekt i Östeuropa, Etiopien och Chile där Lutz Fähser är anlitad som ideellt medverkande rådgivare.
Jag berättar om en försöksodling av genmanipulerade träd i Laholm. Det besvarar Lutz Fähser med ett förtvivlat skratt. Och han berättar engagemat om en avgörande politisk händelse i Tyskland: När den federala skogsvårdslagen skulle revideras 2010 var de politiska partierna osäkra om hur de skulle ställa sig till genmodifierade träd.
- De bjöd in mig för att kunna ställa lite frågor. Det gick jag inte med på. Jag krävde tio minuter för att tala om detta intrång av patenterade träd.
Efteråt var samtliga partier (utom Liberalerna, FDP) överens om att i lagenförbjuda genmanipulerade träd. Och Lutz Fähser förklarar för mig:
- Det går kanske bra med första generationens träd men sedan är det slut, fröna gror inte och träden kan inte föryngra sig själva. Några stora företag i världen äger patentet på träden, som skogsägare blir beroende av. Genmodifierade träd är Super-Gau i naturen, den största olyckan man kan föreställa sig, säger Lutz Fähser med eftertryck.
Begreppet han använder skapades för kärnkraften efter Tjernobylkatastrofen.
Engagemang i Etiopien
Lutz Fähsers engagemang i Etiopien kom till genom kontakt med Michael Succow i Greifswald, Mecklenburg, inte långt från Lübeck, men i forna DDR där Succow långt före murens fall var drivande inom naturskyddet. Succow tilldelades det alternativa nobelpriset 1997 "...för sitt engagemang att bevara naturliga ekosystem och områden av utomordentliga naturvärden för kommande generationer".
Med prispengarna som grundbult bildade han Michael Succow-stiftelsen 1999. Sedan dess har han udvidgat sitt redan under gamla DDR-tiden framgångsrika nationalparkpogram och skapar internationellt certifierade områden, biosfärreservat som stöds av UNESCO.
- Ett biosfärreservat är mer än en naturpark. Den omfattar människor och deras möjlighet att försörja sig, förklarar Lutz Fähser.
Målsättningen är att ursprungliga naturområden ska skyddas, samtidigt som landskapets kulturella arv i regionen bevaras så att den också skapar nya inkomstkällor för befolkningen.
- Det är egentligen så hela biståndsarbetet skulle hanteras. Vi är så högfärdiga i den industriella världen och tycker att vi måste lära ut hur jordbruket går till som om människorna i de så kallade u-länderna, som har brukat sin mark i tusentals år, vore mindre vetande. Vi bygger vägar och introducerar bilar och maskiner. Det är början till hela eländet. Storbönderna ska sälja delar av sin skörd ("cash crop"). Det skapar matsäkerhet för oss, mottagarländerna. Men ojämlikhet och därmed fattigdom för dem.
Observatör och rådgivare
Som "skogsmanager" mer än biolog har Lutz Fähser varit observatör och rådgivare i många länder världen över. Han har dragit slutsatsen att industriländerna borde uppträda som en mellanhand och anknyta till de urgamla strukturerna i samarbete med respektive lands regering. Det kräver mod att göra det annorlunda, menar han, en ny medvetenhet måste väckas.
Eller, som Michael Succow uttryckte det redan 1997: Det är vår uppgift att beakta och planera för ett hållbart sätt att behandla all jord och allt vatten så att de kan bevara så mycket som möjligt av världens genetiska och ekologiska rikedomar.
- Michael Succow har en förbryllande detaljkunskap om hela jordklotets flora och fauna och ett kontaktnät utan like, berättar Lutz Fähser full av beundran. Jag engagerade mig därför att Michael Succow-stiftelsen arbetar okonventionellt, är utomordentligt kompetent och resultatorienterad. Jag vill hjälpa till att hålla traditionellt vid liv och hämta tillbaka något av det som har försvunnit i detta livsrum som är akut hotat. Nytt kan jag tänka mig tillåta i fall det är meningsfullt och hållbart i fall det är värdigt och ger framtidsperspektiv för människor och natur.
Ett fattigt Etiopien
Etiopien är det enda afrikanska landet som aldrig har blivit helt underkastat kolonialmakter. Enligt FN:s statistik tillhör landet de mest fattiga på jorden (på plats 174 av 187). 80 procent av befolkningen lever självförsörjande på landet som i urgamla tider ("subsistensekonomi").
- Vid sidan om Armenien och Georgien hör Etiopien till de äldsta kristna länderna på jorden, berättar Lutz Fähser. Och även om Mohammed gästade landet när han var på flykt - med påföljden att islam finns i Etiopien - är den kristna värdegrunden förhärskande i landet. Det gör samarbetet relativt enkelt.
Tillsammans med Tysklands naturskyddsförening NABU och i nära samarbete med den etiopiska regeringen har Michael Succowstiftelsen satsat på ett mycket speciellt område i norra delen av landet med regionen kring Etiopiens största sjö, Tanasjön på det etiopiska höglandet. Den har en yta på 3 000 kvadratkilometer och är Afrikas högst belägna sjö. Området som ska bli biosfärareal omfattar 5 000 kvadratkilometer. Där lever flodhästar, krokodiler, varaner, bergpythons och 15 olika fiskarter som inte förekommer någon annanstans. Tanasjön är källan för Blå Nilen.
- Det som gör det årstidsbetingade fuktområdet kring sjön så avgörande viktigt även för oss är att det tjänar som vinteruppehåll för många vatten- och sångfåglar samt den europeiska tranan, förklarar Lutz Fähser. Kommer regionen att bli ännu mer förstörd, till exempel genom intensivt jordbruk, bevattningsprojekt och vattenkraftverk, har det konsekvenser även för oss.
Tre procent skog
Tre procent av biosfärreservatet ska utgöras av skog. I det planerade området ingår redan skogsplanteringar med eukalyptusplantager på 2 000 kvadratkilometer. De kräver konstbevattning vilket också påverkar vattenkvalitén negativt (försaltning). Eukalyptus odlas med statligt stöd och endast för exportmarknaden.
- Det är fel väg, en återvändsgränd för landet och ett slut för böndernas självförsörjning. Men det är en övergångslösning för att hålla den eroderade jorden på plats. På sikt ska dessa plantager överföras i skog som hör till regionen, menar Lutz Fähser. Ursprunglig skog finns egentligen bara kvar som "kyrkskogar".
På många av Tanasjöns 37 öar, bebodda av munkar i etiopiskt ortodoxa kloster, växer dessa kyrkskogar som anses vara heliga. Ett 100-tal olika trädarter hittas där och kaffeplantan finns som vild växt. Etiopien är kaffets ursprungsland!
Skogsbeståndet i landet har sjunkit från 40 till tre procent de senaste 40 åren enligt Lutz Fähser. Befolkningen har fördubblats på 25 år. Dagens 80 miljoner kommer att fördubblas igen inom samma tid, har det beräknats. Behovet av ved är så trängande att nyplanteringar måste inhägnas och bevakas. Men även det skyddar inte tillräckligt.
- För tjuven handlar det om att få lite ved till sin familj och slippa svälta ihjäl, eller bli ertappad, straffad och kanske skjuten, förklarar Lutz Fähser böndernas mentalitet.
Att skapa ett biosfärreservat kräver alltså inte bara fysisk planering utan ett stort pedagogiskt arbete. Man måste få befolkningen med sig.
Förutsättningarna prövas
Det tyska federala ministeriet för ekonomiskt samarbete och utveckling (BMZ) beviljade Michael Succowstiftelsens förstudie om Tanasjöprojektet i december 2011. Förstudien (Machbarkeitsstudie) prövar de ekologiska, sociokulturella och institutionella förutsättningarna. Detta skedde i nära samarbete med de relevanta aktörerna på plats för att utveckla riktliner för den regionala utvecklingen. Nu finansierar det tyska ministeriet en projektbyrå ur sin specialfond för energi och klimat i provinshuvudstaden Bahir Dar vid Tanasjön för fyra år framåt.
Projektbyråns anställda är etiopier, betalda av Etiopien, frånsett en medarbetare från Succowstiftelsen. Det är han som sammanställt förstudien, får jag veta. Studien anses vara så exemplarisk att den tyska federala myndigheten för naturskydd kommer att offentliggöra den i sin skriftserie, berättar Lutz Fähser stolt och med entusiasm. Själv kommer hanatt åka ner i februari igen.
Fakta: Biosfärreservat
Ett UNESCO-biosfärreservat som finns i många länder på jorden ska bevara en regions unika natur på lång sikt. Det ska skapa nya inkomstkällor för befolkningen genom ekoturism och genom odling och distribuering av regionala produkter.
Biosfärreservatprojektet Tanasjö subventioneras av det tyska federala ministeriet för ekonomiskt samarbete och utveckling (BMZ) i den mån mottagarlandet är med om ett samarbete. Genom att skydda fuktområden kring sjön bidrar projektet dessutom delvis till ett världsomfattande klimatskydd.