|
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 28, 13 juli 2012 Aska för minskad övergödning Ett projekt för att avlägsna näringsämnet fosfor ur vattendrag, för att sedan återföra det till åkrarna, ska testas i Skåne. Havs- och vattenmyndigheten, som finansierar största delen, tycker att helhetsperspektivet är viktigt. Ett pilotprojekt, för att minska mängden fosfor som läcker ut i Östersjön, får 2 250 000 kr i bidrag från Havs- och vattenmyndigheten (HaV). De ökade mängderna fosfor som läcker ut från bland annat jordbruksmark orsakar övergödning som ger algblomning och syrefria döda bottnar. Projektet går ut på att blanda ut flygaska från biobränsleanläggningar i några utvalda skånska vattendrag. Flygaskan, som bland annat innehåller kalium, tillsätts i skapade fickor eller små bassänger i vattendraget, där det reagerar med den fosfor som finns i vattnet. Det bildar små klumpar, en fällning som sjunker till botten och kan samlas ihop. Tanken är att denna "sörja" sedan ska kunna återanvändas som gödsel på åkrarna. Tungmetaller Ett problem är dock att flygaskan, som är en restprodukt när man renar röken från värmeverk, kan innehålla tungmetaller. - Flygaskan måste vara ren, testad och godkänd så att den inte innehåller tungmetaller ovanför tillåtna nivåer. Vi vill ju inte smutsa ner sörjan så att den inte går att använda som gödsel igen, säger Tuve Lundström, som ingår i styrgruppen för projektet, i ett pressmeddelande. De kommer också att vara noga med kontroller så att det inte blir några oönskade och oväntade effekter. - Därför genomför vi projektet på ett ställe åt gången så att vi kan stanna upp och utvärdera det vi gör, säger Tuve Lundström. Billiga livsmedel HaV skriver att länderna runt Östersjön har kommit överens om att halterna av kväve och fosfor ska halveras i Östersjön mellan 2006 och 2016. Mats Svensson, utredare på enheten för god vattenkvalitet på HaV, säger att det sker utsläpp av fosfor från all markanvändning och att man arbetar med att åtgärda utsläpp från alla slags källor till våra vattendrag. - Vi behöver ta ett helhetsgrepp och uppströmsarbetet är viktigt. Men i slutändan beror det på att vi vill ha bra billiga livsmedel, och vad vi är beredda att betala för det. Utan konstgödsel skulle vi bara kunna producera en bråkdel av det vi gör i dag på åkrarna. Han menar att till syvende och sist handlar det om konsumtionsmönster och levnadsstandard och politiska beslut. - Vi har en ständig diskussion med Jordbruksverket och LRF (Lantbrukarnas riksförbund) om olika åtgärder för minska fosfor- och kväveförlusterna, till exempel med olika typer av dammar, diken och fosforfällor, säger han. Mats Svensson påpekar att jordbruket också har minskat sin belastning av fosfor och kväve genom olika åtgärder, men att mer behöver göras. |