Ekolivet på Änggärdet växer fram

Stephen Hinton, initiativtagare till Omställning Sverige och ekoenheten Änggärdet visar gården:
- Detta är en resa. Idén med besök är att visa vad vi har och processen vi har gått igenom. Här kan ni få känna på att vara en del av ekobyn. Våra tankar, våndor och glädjeämnen.

Sofia Waernulf (t.v) har arbete och en annan bostad i Stockholm. Tomas Ögrens är ett av två hushåll som ska flytta in i det nya parhuset.

Stephen Hinton (t h) vill sprida kunskapen om en hållbar livsstil.

En ekoenhet är en gemenskap som kombinerar boende med mat- och energiproduktion, enligt ekologiska principer. Där ska produktionen ske med ett kretsloppstänkande där näringsämnena återförs till marken.

Gården Änggärdet ligger mitt i Södermanland, nio kilometer från Flen, i utkanten av byn Skebokvarn. Att det gick att åka till Stockholm med kommunala färdmedel var ett krav när de letade efter en plats, berättar Stephen Hinton. Resvägen är cirka två timmar.

- Detta ska bli ekoby 2.0, nästa generation. Det ska fungera som en by, säger han.

År 2009 köptes gården Änggärdet av sex personer. 2011 förvärvades den sedan av den nybildade ekonomiska föreningen Änggärdet. I dag har 13 medlemmar köpt in sig. Insatsen är 130000 kronor.

För det får man en del i gården; ett boningshus med gårdshus, samt av cirka 22 hektar mark, där hälften är odlingsmark och resten skogs- och betesmark. Som medlem delar du på ansvaret för driften av dessa.

I deras programförklaring summerar de: Änggärdet ska fungera både som en beredskap för att anpassa sig till en värld i förändring och vara ett sätt att minska våra anspråk på jordens resurser.

- Du är som en stad. Du tar mer än vad du ger. Vi vill ändra på det, säger Stephen Hinton.

Dessa ekoenheter är en form av kollektivboende som kombinerat med jordbruk ska ge en säker, naturnära livsstil. I tider av stigande energipriser, kan ekoenheterna säkerställa ekosystems förmåga att leverera livsmedel, energi, skydd och social sammanhållning för oss och kommande generationer, beskriver Stephen Hinton.

Han talar också om ekologisk mognad: Ett område med hög förmåga att tillvarata solens energi, samt som undviker att släppa ut fosfor och andra näringsämnen.

Om energipriserna går upp förväntas det innebära även en höjning av kostnad på mat. Tanken är då att gårdens 17 hektar odlings- och ängsmark ska bidra till långtgående mat- och energiförsörjning.

- Allt började i en oro för framtiden. För vår livsstil, vad som sker med klimatet och hur vi använder pengar.

Enligt Stephen Hinton finns det många som bekymrar sig för samhällets utveckling och som känner nödvändigheten i att skapa ett enklare liv. Änggärdet vill praktiskt visa att det finns alternativ.

- Om man tänker sig en värld utan olja kommer systemet vi känner till att försvinna. Var ska vi då ta energin ifrån? Solen. Här står vi mitt i fabriken, säger han och pekar mot Änggärdets fem hektar skog.

På gården finns ett boningshus, gårdshus där de inrett sovloft sommartid, en stallbyggnad samt ytterligare uthus. Som medlem i den ekonomiska föreningen har du tillgång till boende, antingen genom en bostadsrätt eller hyra i föreningen.

Varje hushåll planeras ha sin egen bostad men föreningen ska ha gemensamma funktioner som frys och en tvättstuga, vilka medlemmarna kan använda. I ett vagnslider har de börjat att bygga ett tvättstuga. En bastu ska det också bli.

- Detta är ett bra ställe att experimentera på när det gäller byggandet, säger han.

Hittills är de 13 hushåll, planen är cirka 30 vuxna samt barn. Det är vad en mark av denna storlek beräknas kunna försörja, säger Stephen Hinton.

Han pratar om levnadsstandard och livskvalitet, och att enligt Statistiska Centralbyrån spenderar medelsvensson cirka 20 procent av sin lön på mat, 40 på bostad, 10 på energi och 20 på transport. Han menar att det är viktigt att se över dessa kostnader inför att priserna går upp.

- Många svenskar har ett stort finansiellt kapital, men ett litet socialt kapital. Men hjälps alla åt behövs inte ett stort finansiellt kapital.

I boningshuset bor de som samlas på gården för arbete, som uppdelats i bygg-, infrastruktur-, odlings- och den sociala gruppen. (Klicka på bilden för att förstora.)

Medlemmarna är av blandad ålder, med en tyngd på runt 40 år. Några är ensamstående, andra har partners som inte är delaktiga i Änggärdet. Minst två familjer ska ha barn i sommar.

- Så vi har en god tillväxt, säger Sirpa Pääkönen, ännu den enda som använder gården som permanentboende.

Hon har kvar sin lägenhet i Stockholm för att ha nära till arbetet, men i de perioder hon inte jobbar är hon på gården.

Medlemmarna har skilda yrkesbakgrunder, några är akademiker med miljöfokus. I föreningen kommer olika yrken till nytta.

- Alla bidrar med vad de vill. En vill syssla med ekonomi medan jag hellre arbetar i köket.

Ibland är hon själv på gården, vid andra tillfällen är det fullt hus. Basen i deras verksamhet och den sociala utvecklingen är arbetshelgerna, då allmänheten bjuds in för att hjälpa till med den ekologiska utvecklingen. För säng och frukost betalar ickemedlemmar 50 kronor, och bidrar då med arbetskraft. Lunch och middag fås mot låg kostnad, maten som serveras är vegetarisk.

- Ibland är det roligt och rörigt, ibland stillsamt med mig och katterna. Vi har 60 002 husdjur, bin och två katter.

Hon berättar att föreningen anordnade en biodlingskurs på hembygdsgården. Den var öppen för alla. För pengarna de fick in kunde de köpa två bikupor.

Sirpa Pääkönen ingår i odlingsgruppen, där de arbetar för att omvandla de förfallna åkermarkerna till välproducerande grönsaksland. Odlingen är i huvudsak gemensam men varje medlem har rätt till en odlingslott på 100 kvadratmeter. De har satt potatis för sommarbehov och i hennes land gror squash och bönor.

Ambitionen är att ha en köksträdgård nära huset och odlingar på stora delar av marken. Första helgen i juni i år anordnades en gödselhelg, även benämnd skithelgen, som hon säger är en av de roligaste på året. Då bärgades fyra stora lass med gödsel som de fått från en granne med får. Nästa år ska den arbetas ner i jorden.

- Man vet inte riktigt hur saker blir, eller i vilken ordning, men det händer saker hela tiden. Särskilt när vi blir fler.

Föreningen har även hjälp från grannar som delar med sig av sin kunskap. Det är guld värt, säger hon. Att få fart på odlingen och ha några egna djur skulle hon vilja inom några år.

- Jag vill att det ska gå långsamt för att låta allting hinna växa in. Det handlar om att hitta en levnadsstil som fungerar för alla, säger Sirpa Pääkönen.

Våren 2011 påbörjades bygget av Änggärdets första ekologiska hus. Tomas Ögren är ett av två hushåll som ska flytta in. Han har arbetat som lärare men är numer pensionär, och själv med och bygger.

- Vi äger husen och arrenderar marken. Husen som byggs är privata, förklarar han.

Innan bygget tog fart var det en del diskussioner, andra saker var mer självklara. Att huset vetter mot söder och backar mot norr var viktigt för att dra maximal nytta av solen. Han och Tove Sjöberg, den andra delägaren, träffades på Änggärdet och när han hade bestämt sig för att bygga hakade hon på.

- Det är bra med parhus, inte minst ur värmeekonomisk synvinkel, säger Tomas Ögren.

Nu står skalet klart och de håller på att färdigställa huset invändigt. De planerar att lerklina innerväggarna och i huvudsak ha träpanel på utsidan.

Nästa steg handlar om isolering: Ekofiber var ett alternativ men nu funderar de på träspån, då de bedömer att väggarna är tillräckligt tjocka för sådan isolering.

Förra vintern kunde medlemmarna värma huset med egen ved.

Planerad inflyttning är till vintern. Står det inte helt färdigt då kan han tänka sig bo i växthusdelen, vilken fungerar som en förstuga. Där har han satt in en kamin.

Som uppvärmning valde han en vattenmantlad kökspanna; den värmer också vatten som går till en ackumulatortank som lagrar varmvattnet så de slipper elda ofta. Tanken är att de ska kunna vara off-the-grid, klara strömförsörjning på egen hand, med hjälp av solceller på taket eller i skogsbrynet intill. De kommer även att borra efter vatten, berättar Tomas Ögren.

Till bygget av husgrunden lejde de hantverkare men till insidan har de hittat en bra snickare som kommer och instruerar dem, så att de kan arbeta mycket själva. Bortsett från hans hjälp har de haft nytta av varandra, samt böcker och forum på internet.

Nästa vår startar ett nytt husbygge, två nya medlemmar börjar med sitt parhus.

Sofia Waernulf är en annan medlem, som liksom de flesta har jobb och bostad i Stockholm. Hon försöker åka till Änggärdet åtminstone en gång i månaden.

- För mig/oss är det halvvägs till att bo på landet. Det är också schysst att vi är många i samma situation.

Hon skulle vilja ha ett hus på landet, säger hon. Änggärdet ger henne en bra balans. Å ena sidan har hon ett bra arbete i Stockholm, å andra sidan trivs hon med att ägna tid åt gården.

I planen för Änggärdet finns möjligheten att arbeta på distans, men hittills pendlar de flesta. Ibland känner hon att hon inte hinner vara där tillräckligt.

- Hittills har det funkat mycket bra även om vi är olika, kanske just därför funkar det så bra.

Sofia Waernulf har ingått i infrastrukturgruppen. Arbetsgruppen möts en gång i månaden och har sysslat med frågor som markanvändning, detaljplan och har fört samtal med kommunen.

Initialt har arbetet handlat mycket om planering: Vad marken ska användas till och vilka verksamheter som ska drivas. Men även när olika viljor tar stort så utrymme har de mycket gemensamt: Hur de vill leva.

- Det handlar om hållbarhetsaspekten. Ett sätt att leva närmare naturen, att ta ett större ansvar.

Samtidigt som det är viktigt att ta emot besök måste föreningen arbeta på sin egen gemenskap och den interna kommunikationen. Därför har de medlemshelger endast för dem i föreningen. I den sociala gruppen, där Stephen Hinton ingår, har de till exempel sysslat med konflikthantering.

- Sådant har vi varit med om på daglig basis. Rollspel är ett sätt vi använt för att förebygga konflikter.

Änggärdet är en resa, så inleder Stephen Hinton rundvandringen. Resa; ett begrepp som numer ofta syftar på charter och turism, men som här kan ses i betydelsen utveckling, en förflyttning till ett mer naturligt och hållbart liv.