|
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 26, 29 juni 2012 Rio: Grön ekonomi får kritik från flera håll Temat för FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro var grön ekonomi, men många miljöorganisationer menar att begreppet är ihåligt. Även regeringen får kritik för att deras nya utsläppsmål egentligen innebär en sänkning av ambitionerna. Jordens Vänner skriver efter mötet att de är besvikna men lyfter en positiv punkt: Principen om gemensamt men olika ansvar (Common but differential responsibility, CBDR) bekräftades vilket Jordens Vänner menar är en seger för länder i Syd över framför allt USA. Föreningen lyfter också att de rika länderna stoppade ett erkännande av vatten som mänsklig rättighet och att det inte blev någon överenskommelse om att sluta subventionera fossila bränslen, trots en massiv kampanj från miljörörelsen. Jordens Vänner skriver också att när det gäller grön ekonomi kan mötet betraktas som ett svidande nederlag för EU, och en oavgjord match för länder i Syd och systemkritiska folkrörelser. - Att prissätta naturen och göra den till handelsvara riskerar att skapa en gigantisk spekulationsbubbla med planeten som insats. Det nuvarande ekonomiska systemet har visat sig inte fungera, då är det dumt att förlita sig ännu mer på marknaden, säger Ellie Cijvat, Jordens Vänner, som har följt Rio+20 processen. "Ett misslyckande" Även den internationella miljöorganisationen Gröna Korset beskriver konferensen som ett misslyckande. De har uppmanat politikerna att uppdatera synen på ekonomisk utveckling men menar att de nu gömmer bristen på resultat bakom begreppet "grön ekonomi". Ordföranden Alexander Likhotal menar dock att det inte var ett totalt misslyckande. - Det viktigaste resultatet av Rio är den globala insikten att balansen på den här planeten har skiftat oåterkalleligt. Rio markerar ett skifte i hur vi ser, förstår och leder världen, något som visades starkt på den parallella konferensen "People?s Summit" för gräsrötter och det civila samhällets nätverk, säger han i ett pressmeddelande. "De som vill minst" Efter konferensen kommenterar Fredrik Reinfeldt, enligt regeringskansliet, att Sverige av många ses som ett föredöme som tar med hållbarhetsaspekterna i alla beslut och är en ekonomi som växer samtidigt som utsläppen minskar. Han förstår att många uttrycker frustration över de vaga formuleringar som blivit resultatet, eftersom "de som vill minst är de som bestämmer takten", och menar att både Sverige och EU vill mer. Regeringen har uttalat sitt stöd för att sänka utsläppen inom EU med 30 procent till 2020, mot tidigare mål på 20 procent. Sänkta ambitioner En och en halv vecka före konferensen höll EU:s miljöministrar ett möte för att bland annat diskutera nya regler för mätning av utsläpp från markanvändning som skogsbruk och jordbruk. Det som brukar kallas LULUCF (Land-Use, Land-Use Change and Forestry). På Svenska Dagbladets debattsida skriver miljökonsulten Magnus Nilsson att Sveriges ställning i den här frågan vid närmare granskning innebär en sänkning av ambitionerna. "Räknar man in LULUCF i den svenska statistiken, och således gör ett avdrag för den mängd koldioxid som bedöms ha lagrats upp främst i växande träd, sjunker nämligen våra nettoutsläpp av växthusgaser under 2010 från 66 till 32 miljoner ton." Han påpekar att Sverige då kan fortsätta att släppa ut 34 miljoner ton växthusgaser per år och samtidigt hävda att vi inte har några utsläpp. |