|
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 23, 8 juni 2012 Låglönesatsningar J
ag fick i morse en idé om att göra en liten röjning i en trave med pärmar som ? ligger och skräpar. I väntan på att daggen skulle dunsta så jag kunde gå torrskodd i den för dagen allt snabbare igenväxande "trädgården". Det tog slut med det röjandet. Bland intressanta artiklar fanns en från 1997 i SvD om en av mina käpphästar grundavdrag.Skriven av tidigare Gd:n för Riksrevisionsverket Rune Berggren, som tog fram många goda argument. Och i den position han hade hade han tillgång till och kunde sätta siffror på det han talade om. Så här inleder han sin artikel: "I den politiska liturgin är ?låglönesatsningar? ett av de mest brukade kodorden. Men det är sällan de politiska debattörerna talar om vad de egentligen menar med talet om att satsa på dem som har låga inkomster." Jan Björklund (Fp) är i senaste numret av Sunt Förnuft, i alla fall tydlig med vad han anser vara en skattemässig "låglönesatsning" i alliansens anda och det är att ta bort värnskatten för att stimulera till mer arbete för dem som redan har inkomster långt över medelsvenskens. Och framför allt har de ett jobb. Jag har alltid inbillat mig att politiken i en demokrati främst behövdes för de mänskliga rättigheterna, försöka åstadkomma ökad jämlikhet, minska klassklyftorna och att lyfta de sämst ställda över fattigdomsgränsen, Människorna som omfattas av Fp:s A-människoideal trodde jag var klipska nog att flyta ovanpå i vilket samhälle som helst, oavsett politik. Det är väl B-människorna som Behöver politikens stöd och uppmuntran. Istället för att Be om Bidrag Borde väl Bönder och andra ur till exempel "de lägre klasserna på landsbygden" få behålla ett existensminimum av vad de efter fattig förmåga kan skrapa ihop! Rune Berggren förstår oviljan hos politikerna att satsa på ett högt grundavadrag och att de istället vill dela ut bidrag till de lågavlönade: "Förklaringen är enkel. Bidrag ökar medborgarnas beroende av stat och kommun och ger alltså politikerna ökad makt..." "... För flertalet medborgare är sänkta skatter att föredra framför ökade bidrag. Det verkar nu även landets finansminister ha insett, men först efter påtryckningar från EU:s finansministrar." Där drog han dock en förhastad slutsats, svenska politikers vilja att hålla kvar folk i ett bidragsberoende verkar allt för starkt rotad. Berggrens grundavdrag var på 40000 kronor. Ungefär vid den tiden hade (C) ett förslag om 45000, och att avdraget trappas av allteftersom inkomsten ökar och över en viss nivå upphör helt. Tvärtom mot hur alliansen tycks tänka nu, med ökade skattelättnader ju mer folk tjänar för att stimulera just dessa, lite mer lyckligt lottade i livets lotteri, till att jobba mer. RB hade siffror på vad detta skulle kosta för kommunerna av minskad kommunalskatt, men också att det skulle kompenseras av att bidragsberoendet minskade. RB hade tillgång till relevanta uppgifter om vad ett grundavdragssystem skulle kosta i skattebortfall (mycket litet) och kunde sätta siffror på det. I resten av EU har man förstått fördelen med att inte beskatta låginkomsttagarna till bidrags- och politikerberoende, men i den "svenska modellen" fortsätter våra politiker att vilja kontrollera och styra medborgarna in i minsta detalj, tvinga dem att fortsätta att äta ur husbonden statens hand. |