Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 21, 25 maj 2012
Nya visioner för det gröna folkhemmet
År 2001 utnämndes hon till professor i ekonomisk historia i Uppsala, 2002 blev hon miljöminister (S) och 2006, efter valförlusten, VD för Svensk Fjärrvärme. Nu kombinerar hon sina erfarenheter inom ekonomi och energi med sin grund i feministisk forskning, i en ny roll som S-kvinnors ordförande.
Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven gick nyligen åter ut i en intervju och visade att han är öppen för ny kärnkraft. Detta går tvärtemot Lena Sommestad, och S-kvinnornas, åsikt. Avveckling av kärnkraften står högt bland S-kvinnors mål.
- Jag var en linje 3-företrädare 1980. För mig är det en avgörande fråga. Min uppfattning är att vi inte utvecklar förnybar energi så länge vi fortsätter med kärnkraften. Innan vi lade ner Barsebäck fanns det för mycket el för att det skulle vara intressant att utveckla förnybart.
På sin blogg lade hon en kommentar med anledning av detta och påpekade att Socialdemokraternas linje är avveckling: "Faktum är att det inte krävs några fler stora utredningar för att göra klart att Sverige och världen har kommit till den punkt, där det är möjligt att genomföra den socialdemokratiska strategin: att fasa ut kärnkraften i takt med att det förnybara vinner mark."
Nej tack till kärnkraft
Hon refererade på bloggen till Tomas Kåberger, ordförande för Japan Renewable Energy Foundation, som säger att 1) den nya energikapacitet som tillkommer i världen inte är kärnkraft, utan sol och vind; 2) nyproduktionen i EU inte domineras av kärnkraft utan av naturgas, sol och vind; 3) det finns mer vind än kärnkraft i Kina; och 4) att produktionen av både solenergi och vindenergi fått ett globalt genombrott.
- Kärnkraft tål ju inte mänskliga misstag eller att samhället utvecklas i en riktning där vi får svårt att hantera problemen. Det är en säkerhetsrisk, jag har varit ansvarig minister.
Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, satte 2009 anläggningen Ringhals under särskild övervakning på grund av bristande säkerhet. Anledningen var att SSM ansåg att bristerna på sikt kan äventyra reaktorsäkerheten.
Stefan Löfvens positiva inställning till kärnkraften handlar mycket om industrienergijobben, enligt Lena Sommestad. Men hon väljer att tro på möjliga, nya arbeten inom miljöteknikbranschen, medveten om att det är andra jobb.
- Ska vi få ett genombrott för våra miljöteknikföretag behöver vi skapa en hemmamarknad.
Det gröna folkhemmet
Lena Sommestad bygger sin vision om ett nytt samhälle på Göran Perssons gröna folkhem, vilket hon beskriver som ett initiativ med stor potential. Hon skriver i sin rapport Klimatpolitik och full sysselsättning som utgavs 2011 av Arbetarrörelsens Tankesmedja: "Klimatpolitik som en fråga om långsiktigt samhällsbyggande, i stark kontrast till det starka fokus på privata aktörer och kostnadseffektivitet som kännetecknar den liberalt inspirerade klimatpolitiken."
Som en del av samhällsbyggandet ska statliga bolag och kommuner gå i bräschen för att driva på en hållbar utveckling.
- Jag pläderade inom EU för investeringsperspektivet, i stället för att bara hålla på utsläppsrätter. Energibolagen får stora vinster men sitter ändå med armarna i kors och säger att det saknas pengar till att investera.
"Vattenfall och andra statliga bolag utgör den stora utmaningen för Socialdemokratin när det gäller offentliga aktörers ansvar för klimatomställning och sysselsättning", skriver Lena Sommestad och refererar till forskarna Daniel Hallencreutz och Per Lundequist, som beskrev att Vattenfall efter bolagiseringen visar kortare projekthorisonter, mer marknadsdrivna projekt samt ökat fokus mot konventionell teknik. Svaret, menar hon, är mer styrning av statliga bolag.
Vad är belöning?
- Vi har investerat för lite i bostäder, infrastruktur och kommunala försörjningssystem.
Genom miljövänliga investeringar i samhället blir det enklare för den enskilde att göra miljömässiga val: Som att rusta upp flerfamiljsbostäder för att skapa ett mindre energispill.
- Ska man kunna driva en effektiv miljöpolitik måste man ha ett samhälle som präglas av social rättvisa. För att få människor att ställa upp för långsiktiga mål, som att ändra sin konsumtion.
Hon vill skapa ett sammanhållet samhälle där politiken används för att minska löneskillnader och samhällsklyftor, säger hon och där det är möjligt att betala skatt och till exempel ha råd med de energikostnader som behövs. För priskänsliga grupper kan det vara svårt att välja klimatsmarta alternativ.
Det kan också handla om ork och tid att lära om och skaffa nya vanor. Hon säger att med ett mer jämlikt samhälle; där fler får del av det positiva, skapas även större incitament för ansträngning. Miljöval kan inte enbart lösas med ekonomiska incitament, det måste finnas samhällsintresse.
- Det skulle vara bättre med belöningssystem som också bygger på annat än pengar.
Tiden med Göran
Hon träffade dåvarande stadsminister Göran Persson för första gången när hon på 2000-talets början var chef för Institutet för framtidsstudier i Stockholm, där hon sysslade med till exempel befolkningsutvecklingsfrågor.
- Det var en tidig morgon i Sagerska Palatset och jag hade blivit tillfrågad att träffa Göran Persson, berättar Lena Sommestad och säger att hon inte tidigare anat att hon skulle bli tillfrågad om miljöministerposten.
- Jag blev förvånad över att han frågade, jag hade ju inte varit politiskt aktiv så länge.
Hon var 35 år när hon gick med i det socialdemokratiska partiet. Det var efter en resa till USA och när 1990-talets ekonomikris slog till i Sverige. Hon engagerade sig då mot nedskärningarna som skedde på hennes barns daghem.
Skälet till att hon blev tillfrågad tror hon berodde på att hon och Göran Persson hade en samsyn på samhället.
- Jag tror att han uppskattade vad jag kunde tillföra i samhällsdebatten - kanske mer vikten av välfärdspolitik än miljöpolitik. Att bygga ett välstånd genom en hållbar utveckling.
Så, år 2002 blev hon biträdande miljöminister.
- Jag hade aldrig arbetat med miljöpolitik i egentlig mening, bortsett från att jag hade suttit i Mistras styrelse.
Mistra står för Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, med uppgift att stödja forskning inom hållbar utveckling.
- Det var en positiv och rolig tid, framför allt en förmån att få bygga vidare på miljöministrarna Anna Lindh och Kjell Larssons arbete. Sverige låg då långt fram internationellt sett.
Kämpade för kemikalielag
Enligt Lena Sommestad var det tack vare Göran Perssons miljöintresse som svensk miljöpolitik var så pass progressiv. Han bidrog till att höja EU:s ambition gällande klimatmålen.
- Det handlade inte bara om att sitta med i EU, vi hade höga ambitioner om att påverka.
Något som hon är stolt över från sin tid som miljöminister är inledningen på det första stora globala avtalet inom kemikaliehantering SIACM. Hon deltog också i förhandlingarna om den europeiska kemikalielagstiftningen REACH, där industrin ålades ansvaret för att bevisa att kemikalier inte utgör ett hot mot människor och miljö.
- Men vi klarade frågor om biologisk mångfald sämre. Skyddet av skog ligger vi också fortsatt långt efter med.
År 2006 och efter valförlusten tog hon arbete som verkställande direktör på Svensk Fjärrvärme.
- Det var roligt och viktigt att se politik från ett annat håll. För mig var det viktigt att huvudelen av fjärrvärmeföretagen är kommunala och representerar en miljömässigt betydelsefull vara.
Målet var att företräda fjärrvärme som produkt, säger hon, inte att representera ett företag. Hon förstår de som tycker att det är problematiskt med politiker som tar steget över till näringsliv, å andra sidan kan annat arbete ge politiker ytterligare kunskap.
På Svensk Fjärrvärme arbetade hon bland annat med att informera om hur spillvärme kan tillvaratas. Den energi som går förlorad skulle kunna värma upp hela Europa, säger hon.
- Varför byggs inte fjärrvärme i fler städer? Arbetet lärde mig vikten av systemeffektivitet.
Hon har inte hunnit i ordning i sitt rum på Sveavägen, säger hon.
Framför allt energifrågan
Fjärrvärme är en storskalig metod för produktion och distribution av värme. I regel kan fjärrvärme endast köpas från en leverantör, vilket gör att fjärrvärmeföretaget får en dominerande ställning. Medan fjärrvärme innebär en förhållandevis liten miljöpåverkan får flera företag kritik för att vara dyra och att kunderna har en svag ställning.
- Min ambition var att erkänna att det finns ett monopolproblem i fjärrvärmen. Även om de konkurrerar med leverantörer av värmepumpar så är det ingen effektiv konkurrens eftersom det är dyrt att byta system.
Hon säger att det fanns intresse från branschen att förbättras och bemöta problem. Under hennes tid togs det fram ett forum för frivillig prisprövning och en fjärrvärmenämnd, där kunder kunde klaga. I denna roll samarbetade hon med de tre stora; Fortum, Eon och Vattenfall.
I Stockholm är det energiföretaget Fortum som är leverantör av fjärrvärme. Enligt Fortum har 85 procent av den tillförda energin i Stockholms fjärrvärmenät sitt ursprung i icke fossila bränslen. Men i en Greenpeacerapport från 2010 framgick det att Fortum de senaste fem åren minskat andelen förnybar el samt ökat koldioxidutsläppen.
Kvinna inom S
År 1992 disputerade hon vid Uppsala universitet på en avhandling om mejeriyrkets maskuliniseringsprocess. Hennes forskning har haft ett demografiskt- och ett genusperspektiv. 2001 utnämndes hon till professor i ekonomisk historia.
Efter att ha varit aktiv i kvinnoklubben i Uppsala ställde hon 2011 upp i valet om ordförandeposten i S-kvinnor.
- Så för mig är det som att komma hem; att arbeta med kvinnoperspektiv, samtidigt som det är mycket som är nytt.
Jämställdhet med fokus på familj och arbetsliv liksom frågor om kvinno- och barnfrid, fred och miljö är S-kvinnors huvudfrågor, ämnen som även ofta förekommer på hennes blogg. När det gäller föräldraförsäkringen; föräldrapenning, föräldraledighet och rätt till förkortad arbetstid är hon bestämd, det borde vara dela lika som gäller.
- Det är en känslig fråga, för det skapar mindre utrymme för föräldrarna att välja. Men många tycker att vi ska sträva efter att dela mer lika än vad vi gör.
Efter att Centerkvinnorna nyligen beslutade att föreslå att ytterligare en månad i föräldraförsäkringen viks åt vardera föräldern vill samtliga av riksdagens kvinnoförbund se åtminstone tre månader vikta åt vardera föräldern.
- På kvinnliga arbetsplatser förväntas det att man är ledig, som man avviker man. Inom LO jobbar till exempel män mer efter att de fått barn.
"Det är först när det är lika vanligt att män är frånvarande på jobbet för att ägna sig åt hem och familj, som det slutar vara logiskt för arbetsgivare att se kvinnor som en riskfylld arbetskraft. Detta är målet med en delad föräldraförsäkring", skrev Sommestad i en replik på DN Debatt med Bonnie Bernström från Liberala Kvinnor, i maj i år.
Männen saknas i hemmen
Attityder är i förändring, men mer måste till från samhället. Det måste finnas stöd så familjer är trygga med daghem och skolor, och att sådant som Nattis finns för familjer som behöver.
Ungefär en tredjedel kvinnor jobbar deltid och kvinnor tar huvudansvaret för det obetalda omsorgs- och hushållsarbetet. Undersökningar pekar på att särskilt kvinnor känner en ängslan och fler kvinnor än män lider av ohälsa som ett resultat av stress.?/P>
- Kvinnor har gått ut på arbetsmarknaden men män har inte fullt ut kommit in i hemmen. Män måste bjudas in mer.
I teve har dokusåpor som Hollywoodfruar slagit igenom. Men hon tror inte att fler kvinnor idag verkligen vill vara hemma. "Det finns inga modeller för att vara hemmafru i Sverige", säger hon och syftar på att det svenska samhället är byggt för att män och kvinnor ska arbeta på lika villkor, utan system för extra ersättningar för kvinnor som hemarbetande hustrur.
- Hemmafrudrömmen har inget fäste hos svenska kvinnor. Men kvinnor har fått bära både hem och arbete, vilket gett upphov till stress och oro.
Ett långsiktigt mål för S-kvinnorna är 6-timmars arbetsdag och hon tycker att en ny arbetstidsförkortning borde kunna diskuteras på allvar.
- Målet vi bör sträva efter är ju ett hållbart liv, där du hinner ta hand om dig, ditt hem och din familj och ditt umgänge.
Vad vill S-kvinnor?
Tillbaka i politiken har Lena Sommestad satt visst fokus på den ekonomiska politiken. I folkomröstningen 2003 om det svenska medlemskapet i EMU, den europeiska valutaunionen, var hon en av de socialdemokratiska ministrar som sade nej.
När det gäller samhället, politiken, miljön, efterlyser hon en bred folklig debatt - hur vill vi ha det?
- Vi hinner inte reflektera så mycket i dag, och det finns en större oro om jag jämför med förr. Många tar sig inte tid att fundera över samhällsfrågor.
Det har gått över 90 år sedan bildandet av Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund, med målet att driva just jämställdhetsfrågor. Idag kan idén om att ha kvinnoförbund ifrågasättas, men samtliga partier utom Miljöpartiet och Vänsterpartiet har det.
- Jag tror att S-kvinnor är viktigt. Men organisationen har fått en ändrad roll. Vi har integrerats. Vi finns i politiken. Vi ger en alternativ ingång.
Den 3 maj tog Thomas Östros (S) jobbet som VD för Bankföreningen, det innebär att Lena Sommestad, ersättare i Uppsala, får hans plats i riksdagen.
Väl tillbaka i politiken - vad är hennes mål?
- Tydliggöra att det är en stor skillnad på miljöpolitik till vänster och höger. Freden är också viktig: Att stå för icke-våld. I en värld som rustar upp för miljarder talar vi om att ställa om till ett klimatsäkert samhälle.
S-kvinnor, Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund
S-Kvinnor är kvinnoförbund till Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. Ambitionen är att driva jämställdhetsfrågor inom svensk politik. Ordförande sedan år 2011 är Lena Sommestad.
År 1892 bildades den första socialdemokratiska kvinnoklubben i Stockholm. 1920 slöt sig 120 socialdemokratiska kvinnoklubbar i landet samman och bildade Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund.
På 1950-talet tog kvinnoförbundet starkt avstånd från ett svenskt atomvapen, vilket ansetts bidragit till att den dåvarande regeringen sa nej till atomvapen. Annat S-kvinnor engagerat sig i är sexköpslagen, maxtaxa inom barnomsorgen samt rätten i lag till heltid.
Wikipedia