Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 18, 4 maj 2012
Jurist och djurrättsaktivist
Anette Cedergren vill uppmärksamma djuren som brottsoffer i samhället. Ett problem är att det saknas kompetens hos många djurskyddsinspektörer. För att beröra och väcka debatt använder hon sig av teatern som verktyg.
Det ovanliga med Anette Cedergren är att hon kombinerar dramatik och juridik för att sprida kunskap om vilka rättigheter vi har som brottsoffer. Särskilt har hon engagerat sig i djurrättsfrågor och kritiserar myndigheternas allt mer polisiära insatser mot oskyldiga djurägare och deras djur.
När det gäller djurskydd tycker Anette Cedergren att finns en gråzon i rättsordningen.
- Det finns ett stort problem i den svenska rättsordningen när djur inte är specificerade i lagtexter, säger Anette Cedergren samtidigt som hon förbereder sig för en kväll som skådespelare tillsammans med sin kollega, terapeuten och dramatikern Elisabeth Barkstedt.
Bristande kompetens
Anette Cedergren och Elisabeth Barkstedt skapar debatter och diskussioner genom att först spela upp enskilda scener för att få med publiken i diskussionerna. De arbetar med masker som symboliserar människors skiftande personligheter. Deras samarbete handlar först och främst om dramat som igångsättare för att lyfta åsikter om svåra ämnen.
- Teatern är ett bra forum att sätta ord på sina känslor, det saknas en debatt om känslor som uppkommer när orättvisor sker i samhället, förklarar Anette Cedergren och fortsätter berätta om sitt engagemang för det som är kvällens teatertema: Det svenska djurskyddet.
- Jag tycker inte om orättvisor, därför har jag studerat djurskyddslagarna och det är tydligt att djuren kategoriseras i vissa juridiska ärenden som saker, och ibland som människor, berättar hon. När jag började fördjupa mig i problematiken så tyckte jag att det är ju bra med inspektioner och myndighetskontroller, men ganska snart förstod jag att det fanns en bristande kompetens, särskilt hos djurskyddsinspektörerna.
Anette Cedergren är en sprudlande energifylld kvinna som har studerat teater i Paris under flera år. När hon sedan flyttade hem till Sverige igen tog hon upp de juridiska studierna och specialiserade sig på djurrättsfrågor.
- Först började jag intressera mig för det som berör "våld i nära relationer", säger hon och menar att det också ligger mycket nära djurskyddet, det handlar om maktmissbruk med en särskild problematik inom rättsordningen.
Våld mot djur
När Anette Cedergren blev klar med sin juridiska avhandling 1999, så blev den också uppmärksammad i massmedia. Uppsatsen berör brottsofferläran, som senare kom att utmynna i boken "Att vara eller inte vara ett brottsoffer - det är frågan". Titeln syftar på Shakespeares klassiska drama, men boken problematiserar istället djuren som offer i samhället.
- Vem för djurens talan, det är frågan, säger Anette Cedergren. Det finns många exempel från historien som vittnar om hur människor i alla tider utövat våld mot djur.
Under 1600-talet brändes exempelvis katter på bål tillsammans med kvinnor som blev utpekade som häxor, och Anette Cedergren frågar sig även "Vad händer om vi hanterar djuren på samma sätt som människor?" Den debatten tycker hon är synnerligen viktig.
- Mitt bidrag i djurrättsdebatten är att höja statusen på djur som brottsoffer.
Hon fortsätter berätta om en kvinna som kontaktade henne för att få hjälp med att företräda kvinnans husdjur i en konflikt med djurskyddsmyndigheten. Kvinnan hade blivit utpekad av grannarna som tyckte att hon misskötte sina husdjur, samt en häst som hon hade på gården.
- Det är ofta välfungerande gårdar som myndigheterna klampar in hos för att med bristande kunskap avliva djur som de anser inte har det tillräckligt bra.
Hon menar att detta görs många gånger utan att ens en veterinär har undersökt djuren.
- Jag beslöt att ta mig an det här fallet. Det måste helt enkelt finnas djurkunniga människor som vet vad det handlar om, djurskyddsmyndigheten har ingen kunskap om djuren, säger hon med eftertryck.
Konflikter vanligt
Anette Cedergren fortsätter förklara att djur som ingår i en livsmedelsproduktion ofta har en högre status än en pensionerad häst och vanliga bondkatter, vilket det handlade om i fallet med kvinnan.
- Det är tydligt att det finns en gråzon i rättsordningen, i gråzonsfall lägger man ner enorma ekonomiska resurser. Ett vanligt scenario exempelvis är att grannar har konflikter och att de därför gör en anmälan till myndigheten.
Hon menar att djurskyddsmyndigheten skickar ut polisen som agerar direkt utan närmare diskussioner. Vanligt är också att personen som är ägare till djuren blir offer, det handlar många gånger om människor som dessutom är ganska fattiga, och kanske lite annorlunda än de övriga grannarna runt omkring.
- Det händer att polisen avlivar helt friska djur, det är verkligen inte bra.
Samtidigt vill hon vara mycket försiktig i sitt juridiska arbete och försöker hitta bevis som kan visa hur dålig informationen varit, exempelvis vid kontakt med brottsoffren, polisen och andra myndighetspersoner.
Anette Cedergren har även startat nätverket Djurens jurister, en förening som representerar jurister, poliser och studenter.
- Det bästa med teaterformen är att det får människor att bli berörda och kanske tänka annorlunda, dramat borde användas mer, säger hon och avslutar kvällens teaterarrangemang.
För information om boken "Att vara eller inte vara brottsoffer - det är frågan" se www.litenupplaga.se/889
Nätverket "Djurens jurister": www.djurensjurister.se