Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 14, 5 april 2012
Terrorlagar undergräver demokratin
Om demokratin, och hur terrorlagarna samt datalagringsdirektivet hotar den, höll Jan Guillou föredrag. Att det saknas opinion mot, och debatt om, lagar som kan strida mot demokratin är olyckligt, säger han.
I TV visas sällan intervjuer med vanligt muslimiskt folk, bara extremister syns, säger Jan Guillou. (Foto: Maximilian Björsten)
Under rubriken "Terrorlagarna - ett hot mot demokratin" talade Jan Guillou på ABF-huset i Stockholm den 24 mars.
- Men det är trögt med opinionen kring dessa frågor.
Dessutom säger Jan Guillou att han ofta fått kritik för att han skriver om saker som relaterat till terrorlagstiftningen. Enligt honom själv tog han upp ämnet i 3 av 26 krönikor i Aftonbladet, men trots det får han frågan varför han "tjatar" detta ämne.
Dessutom fyller lagarna ingen funktion, säger han, det som står i terrorlagstiftningen är redan förbjudet enligt svensk lag.
- Terrorlagarna gäller bara folk som heter Mohammed, det gäller inte för vita.
SÄPO till Migration
Två dagar före Jan Guillous möte på ABF meddelade Tobias Billström att Anders Danielsson, tidigare chef för Säkerhetspolisen, tar över som ny generaldirektör för Migrationsverket.
- Det är inte konstigt men politiskt häpnadsväckande, var Jan Guillous kommentar.
Anders Danielsson är jurist med lång karriär inom polisen. Enligt Fackförbundet ST:s skrift Publikt.se säger Danielsson att utmaningarna för Migrationsverket liknar de för polisen.
"Det handlar om att tolka och tillämpa regelverk som har stor - ibland helt avgörande - betydelse för enskilda individer. Mänskliga rättigheter och rättssäkerhet har samma centrala plats i min nya roll."
När Dagens opinion ställde frågan: Vad kan det ge för signaler att en tidigare SÄPO-chef får svara för hur Sverige tar emot människor från andra länder svarade Tobias Billström:
- Det är inte chefen för SÄPO som tar över Migrationsverket, utan Anders Danielsson som blir ny generaldirektör för myndigheten Migrationsverket. Det är vidare inte myndigheten som utvecklar och beslutar om politiken, utan riksdag och regering.
Ras och religion
Jan Guillou berättar att han 1995 tillbringade två dygn i Kazakstan. Där sysselsatte han sig med att titta på CNN och porträtteringen av muslimer, "som personer som hoppade upp och ner och skrek, sköt med kalashnikovs och brände saker". Under 48 timmar räknade han 58 muslimer, varav 58 var "bad guys", som han uttryckte det.
- Ingen bar vanliga kläder eller fick svara på någon fråga. Västerländsk television beskriver muslimer som demoner.
Till exempel pekar han på att NATO:s fortsatta existens tidigt handlade om "hotet från islam". När länder som Storbritannien vid kalla krigets slut valde att behålla kärnvapen, säger han att det inte verkar handla om ett militärindustriellt komplex eller de arbeten som är kopplade med varvsindustrin. 11 september uttalade sedan George W. Bush det som tidigare funnits i teorin, i "kriget mot terrorismen".
- Men hur kärnvapenbombar man en religion? frågar han.
I Sverige ledde dåvarande justitieminister Thomas Bodström införandet av en särskild lag om straff för terroristbrott 2003.
- Att sådant bara rinner igenom utan diskussioner kan bara förklaras på ett sätt. Folk vet att det inte gäller mig och min familj, säger Jan Guillou.
Det var en präst?
Han påminner om vad en präst på ett koncentrationsläger berättade: Först kom de och tog de fackliga, men jag var inte med facket jag så jag sade inget. Sedan tog de kommunister och socialister, jag protesterade inte då heller, jag var inte kommunist. Sedan kom de för katolikerna, jag var protestant. Men när de till slut kom för att ta mig, fanns det ingen kvar att protestera.
Guillous "dystra" slutsats: Majoriteten värnar enbart sitt eget; får ett tillägg: När människor märker vad en lagstiftning kan innebära, som till exempel i samband med omröstandet av Datalagringsdirektivet, samlades 100-talet på Sergels Torg.
Enligt EU-direktivet ska uppgifter om var och när personer varit i kontakt via telefon och dator sparas i ett brottsbekämpande syfte, vilket starkt ifrågsatts.Regeringens förslag röstades igenom i riksdagen med 233-41 den 21 mars. Lagändringarna gäller från och med 1 maj.
- Det positiva med sådana protester är att det går att få folk att förstå att en vacker dag gäller det oss själva.