Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 13, 30 mars 2012

Mer närvaro kan motverka stressen

Utmattningssyndrom drabbar allt fler människor och det är ofta kvinnor med familj och karriär som blir sjuka. På Stressrehab, Danderyds sjukhus, lär sig patienten att använda Mindfulness eller Basal Kroppskännedom för att få balans.

Psykologen Lill Persson Jarl tar emot på Stressrehab tillsammans med Yvonne Wiik, som är chef på avdelningen.

Vi börjar med en "intoning". Det gör de vid alla personalmöten och det är Lill Persson Jarl som klingar i de tre skålarna. Det ljuder som stämda klockor.

På stressrehab används bland annat meditation för att behandla utmattningssyndrom. Även personalen har tid avsatt för gemensam meditation tre dagar i veckan.

- Det är bra, för ofta är det lite prat innan mötet, det gör att man landar, säger Yvonne Wiik efteråt.

Ofta förväxlas utmattning och utbrändhet, men det är inte riktigt samma sak. Lill Persson Jarl förklarar att utbrändhet är steget före utmattningssyndrom och beskriver hela processen.

- De flesta som drabbas har sömnproblem, vilket leder till energibrist. Typiskt är de fysiologiska effekterna, säger hon.

Den som drabbas lyssnar inte på kroppssignalerna utan bara anstränger sig ännu mer, "Jobbet är ju så viktigt", och man tappar perspektivet.

- Ett annat symtom är problem med minnet. Man glömmer bort saker och får svårt att prioritera. Många tror att de börjar bli dementa och några har till och med genomgått en demensutredning innan en remiss skrivs till oss.

Andra kan uppleva en känsla av likgiltighet eller att de blir mer lättirriterade. Vissa blir deprimerade eller får smärtsymtom. Trots symtomen fortsätter man ändå att pressa sig själv. Till slut orkar inte kroppen mer och säger ifrån ordentligt.

- Vissa kan få kraftiga fysiska reaktioner, som att de bara inte orkar ta sig upp ur sängen.

Omgivningsfaktorer

De flesta som kommer till stressrehab är personer "mitt i livet" och majoriteten är kvinnor. Det typiska fallet beskriver Lill Persson Jarl som en person med akademisk utbildning, två-tre barn, hund och villa. Allt ska vara perfekt och det blir för mycket med alla krav.

- Det är många lärare och annan skolpersonal - från fritids och förskolan till rektorer - som kommer till oss, säger Lill Persson Jarl.

Hon beskriver också att utmattningssyndromet kryper ner i åldrarna och till och med drabbar personer som fortfarande går en utbildning.

- Det kan till exempel vara en känsla av att vara utbytbar som är pressande, säger Yvonne Wiik. Förr var det vanligare med fasta anställningar. Nu måste man vara på tårna hela tiden.

Det är även vanligt att personer som har en sjuk förälder eller handikappat barn drabbas av utmattning.

- Försäkringskassan arbetar med att ta fram nya riktlinjer för psykisk och fysisk ohälsa men de pratar inte om omgivningsfaktorerna, berättar Yvonne Wiik. Det är ingen sjukdom att ha en dement förälder.

Samtidigt är omgivningsfaktorer en stor del av problemet för alla som kommer till stressrehab.

- Den drabbade är ofta ljus- och ljudkänslig och har svårt att sortera sinnesintryck, berättar Lill Persson Jarl. Till exempel att sitta ner med en vän och dricka te kan kännas för kravfyllt.

Utmattning är en fysiologisk reaktion som kräver tid, främst för att stress- och hormonpåslaget ska stabilisera sig. Det kan ligga kvar väldigt länge och vissa kommer framöver att vara mer stresskänsliga.

- Det går inte att vila sig frisk, du måste möta dig själv i det här, sakta men säkert och få aktivitetsbalans säger hon.

Framför allt är det paus- och återhämtningstekniker och sömn som är oerhört viktiga.

Närvaro och terapi

Utifrån det här skapade Stressrehab ett behandlingsprogram där de tittar på personen från flera olika vinklar. På så sätt kan de nå fram till fler utifrån deras specifika behov och förutsättningar.

Programmet är 10-12 veckor med två till tre träffar i veckan. Det är en kombinerad behandling i form av KBT-grupp (kognitiv beteendeterapi) som leds av psykologer, Mindfulness-grupp, som leds av psykologer/arbetsterapeut eller Basal Kroppskännedom, som leds av sjukgymnaster.

Vid steg två gör en arbetsterapeut en kartläggning över patientens arbetssituation och har en dialog med Försäkringskassan och arbetsgivare eller Arbetsförmedlingen.

- Det är en vågskål mellan patientens förmåga och arbetets krav, och ofta väger de inte jämnt, säger Yvonne Wiik.

Tredje steget innebär att gå tillbaka till arbetet. Till en början kanske på deltid.

Lill Persson Jarl beskriver processen med att kombinera KBT och Mindfulness. KBT ger personen redskap för att förändra "tankefällor" medan Mindfulness ger förmågan att vara närvarande i nuet oberoende om det är behagligt eller obehagligt. Denna kombination gör att man kan förhålla sig till sina automatiska beteendemönster (autopiloten), vilket möjliggör en beteendeförändring.

Existentiella frågor

Lill Persson Jarl berättar att deras patienter är resultatinriktade och att de ställer lika stora krav på sig själva när de kommer till Stressrehab. De har prestationsbaserad självkänsla och måste lära sig att stå ut med att inte vara perfekta. Många jobbar för mycket och det är viktigt att titta på vanor och arbetsvanor.

Det är många värderingar som lyfts fram och existentiella frågor som väcks.

- Vissa upplever till och med att de inte skulle vilja vara utan sin erfarenhet att vara utmattad i och med att livsfrågorna blir så tydliga, berättar hon.

Yvonne Wiik påpekar att det är viktigt att se tecknen i tid för att undvika utmattning och att ge sig själv egen tid.

- Men det har betydelse vad jag väljer att göra på den tiden, säger hon.

Ett träningspass är förstås nyttigt men det ger inte ro.

Yvonne Wiik och Lill Persson Jarl ser en ökad öppenhet i vården.

Buddhistiskt

- Konceptet med Mindfulness har buddhistiskt ursprung och är en del av ett större sammanhang, berättar Lill Persson Jarl. Mindfulness är en del av den åttafaldiga vägen och buddhisterna har utvecklat detta förhållningssätt under 2500 år genom att utforska sinnet och hur vi reagerar.

På Stressrehab använder de sig av två former av mindfulnessgrupper: "Mindfulness Based Stress Reduction" (MBSR) och "Mindfulness Based Cognitive Therapy" (MBCT).

MBSR-programmet är utvecklat av Jon Kabat-Zinn som är professor i medicin vid Massachusetts universitet i USA. Han åkte till Indien för att studera meditationstekniker och "plockade" sedan bort buddhismen ur dem för att kunna använda det inom vården. Professor Mark Williams (Oxford universitet) vidareutvecklade MBSR programmet till MBCT, Mindfulness Based Cognitive Therapy, tillsammans med John Teasdale och Zindel Segal, för personer med depressioner.

Tålamod och acceptans

Jon Kabat-Zinn talar, enligt Lill Persson Jarl, om en rad attityder i Mindfulness; Att vara icke dömande eller strävande, att ha nybörjarsinne, att det krävs tålamod, acceptans och tillit och att "bara vara".

Hon berättar att de här punkterna vävs in i deras program och kopplas till KBT. Kombinationen ger positivt resultat. Hon betonar att det handlar om beteendeförändringar och att det krävs disciplin och övning, särskilt vid Mindfulness. Det är inte något avslappnat eller behagligt utan handlar om att vara i nuet oavsett om det är positivt eller negativt.

- Vi botar inte, säger hon med eftertryck, vi ger redskapen. En bild jag har är att jag kan föra hästen till vattnet men jag kan inte tvinga den att dricka, fortsätter hon. Jag kan bara inspirera den att dricka.

Lill Persson Jarl tycker dock att begreppet Mindfulness har blivit urvattnat och betonar att det är viktigt att de som jobbar med detta är väl insatta i hela filosofin.

- Det är ett förhållningssätt till livet, det är inte en teknik, säger hon. Vi som jobbar här har alla lång meditationsvana. Du måste gå vägen själv för att veta vad du pratar om.

Större öppenhet

De ser båda en större öppenhet i vården för den här typen av program. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har dessutom beslutat att husläkare och företagshälsovård ska kunna ge behandling vid utbrändhet, motsvarande Basal Kroppskännedom. Om primärvårdens resurser inte är tillräckliga kan en remiss skrivas till Stressrehab som är en specialistklinik och Yvonne Wiik berättar att de redan i början på året var överhopade med remisser.

De måste därför göra ett urval. Ibland gäller remisserna inte utmattning alls, utan patienten har istället exempelvis problem med sköldkörteln eller har en svår depression. Det ställs även ganska höga krav på patienterna under behandlingen. De måste kunna orka sitta i grupp och kan inte ha allt för svåra problem med smärta eller depression. De kan inte heller vara alltför långt från arbetsmarknaden eftersom målet är att de ska komma tillbaka i arbete.

Projekt blir permament

Yvonne Wiik tycker att det är ett problem att Försäkringskassans regelverk inte alltid medger tillräckligt med tid för återhämtning och rehabilitering.

- Det tar tid att komma tillbaka från en utmattning och möjlighet till anpassning av arbetet samt stöd från arbetsgivaren är väsentliga delar som möjliggör tillfrisknandet, säger hon.

Stressrehab på Danderyds sjukhus startade som en del av projektet "Ögat på sjukskrivningen", ett projekt med fokus på stressrelaterad ohälsa. Ett pilotprojekt genomfördes 2006 som föll väl ut med nio grupper av patienter och utvärderingar har visat goda resultat. Av de patienter som genomförde gruppbehandling eller gjorde nybesök på Stressrehab under 2008-2010 hade 67 procent ökat sin arbetsaktivitet redan under rehabiliteringen.

Sedan 1 januari i år har projektet blivit permanent och det tycker de förstås är mycket positivt. Kliniken tog emot över tusen remisser förra året, berättar Yvonne Wiik, och det ökar hela tiden.

Text och foto: Sofia Härén

Fakta: Mindfulness

Hämtat från buddhismen och innebär att medvetet fokusera på nuet - kropp, tankar, känslor, sinnesupplevelser - utan att värdera upplevelsen.

Ökad närvaro ger möjlighet till medvetet val av handlingar.

Meditation och yogaövningar.

Fakta: Basal Kroppskännedom

Sjukgymnastisk behandlingsmetod där man arbetar med både kroppsliga och själsliga aspekter.

Via kroppen bli mer medveten om sambandet mellan kroppslig reaktion, tanke, känsla och handling. Medveten närvaro och en tillåtande attityd.

Övningar sker i rörelse och stillhet. Meditation i sittande eller gående.

Källa: Stressrehab, Danderyds sjukhus och Institutet för Basal Kroppskännedom

Fler kvinnor blir utbrända

Sjukdomar relaterade till stress ökar i Sverige, särskilt hos unga, och största delen drabbade är kvinnor. Orsakerna kan hittas både i samhället, på arbetet och på det personliga planet.

Vid institutionen för psykologi doktorerade Victoria Blom förra året med en avhandling som handlar om vilken roll som självkänsla har vid stressrelaterade sjukdomar.

Hon ger en bakgrund till begreppet utbrändhet och beskriver att det varit känt i olika former sedan industrialiseringen, när människor påverkades av stora förändringar i samhället. Det var dock först på 1970-talet som det definierades av forskare, och då som en respons på långvarig och kronisk stress på arbetet. Ett annat perspektiv är att utbrändhet är en existentiell kris då en person känner att hon eller han har misslyckats på ett område som har stor betydelse, vilket också kan gälla till exempel studier eller äktenskap.

Om personen däremot får möjlighet och hjälp att ändra på sitt beteende och sätt att tänka så kan processen i stället leda till personlig utveckling och mognad.

Victoria Blom skriver att utbrändhet kan förklaras på flera nivåer, både samhälle, arbete och individuella faktorer spelar in. Tidigare forskning har visat att personer med stora krav på sig själva och stort engagemang i sitt arbete är i riskzonen.

Arbetslivet går också mot mindre tydliga målbilder och yrkesroller vilket ökar stressen för personer som tar stort eget ansvar och har svårt att sätta gränser.

Statistik visar att kvinnor drabbas av utbrändhet i högre grad. Några förklaringar är att kvinnor generellt gör en större del av det obetalda hemarbetet liksom att kvinnor enligt forskning upplever mer stress än män i relationer och i familjen. Är det då samtidigt en stressig situation på jobbet blir bördan dubbel.

En persons bastrygghet grundas redan i tidig barndom genom ovillkorlig kärlek och trygghet. Hos många personer är självkänslan dock beroende av yttre faktorer och en god självkänsla som bygger på andra människors uppskattning eller ens egna prestationer kan lätt brytas ner.

Victoria Blom kommer i sina studier fram till att en sådan villkorlig självkänsla är en viktig faktor bakom utbränning, särskilt för kvinnor. För män som drabbas av utbrändhet är det i större utsträckning bara kopplat till arbetsstress, och inte inre faktorer.

- En av mina studier visar att prestationsbaserad självkänsla tycks triggas i en miljö med otillräckligt stöd från chef och familj, motstridiga krav samt otillräckligt med resurser för att göra ett bra jobb och hög arbetsbelastning. Detta leder i sin tur till ökad risk att bränna ut sig, säger Victoria Blom i ett pressmeddelande.

Sofia Härén

Share